Magsäckscancer ( Magcancer )

Informationen om magsäckscancer är hämtat från 1177 Vårdguiden och Cancerfonden och där du kan hitta bra och relevant information som är både specifik och generell om olika former av cancer.

Allmänt om magsäckscancer (magcancer)

Magsäckscancer, som ibland bara kallas magcancer, är inte så vanligt. Det är fler män än kvinnor som får sjukdomen, och de flesta är över 50 år. Antal nya fall av magsäckscancer (ventrikelcancer) har minskat kraftigt sedan 1960-talet men fortfarande insjuknar omkring 600 personer årligen i Sverige.

En bakterie som orsakar magsår är inblandad även vid magsäckscancer. Bakterien kan orsaka en inflammation som kan utvecklas till cancer hos vissa personer.
Risken att få magsäckscancer dubbleras nästan om man röker, medan mycket frukt och grönt i maten minskar risken.

Magsäckscancer är en allvarlig sjukdom, men om den upptäcks tidigt har man goda chanser att bli frisk. Om sjukdomen har hunnit sprida sig så att det inte går att bli helt bra, kan man ändå få behandling som gör att man mår bättre och lever längre.

Symtom på magsäckscancer

I början ger magsäckscancer inga eller mycket lindriga symtom. En del kan känna att det svider eller gör ont i maggropen. Man kan må illa eller tappa aptiten. Det är vanliga besvär som kan ha många orsaker, och som oftast beror på magkatarr eller magsår.

Som vid magsår kan man kräkas, med eller utan blod. Man kan också få blod i avföringen och blodbrist. Blodet i avföringen och kräkningarna kan se svart ut.
Man kan också bli trött och gå ner i vikt. Enstaka gånger kan man få mycket ont i övre delen av magen.

Att få ett cancerbesked

Varje dag får 160 människor i Sverige ett cancerbesked. Oavsett hur det kommer att gå innebär beskedet och den kommande behandlingen att tillvaron förändras, både för den som är sjuk och för många runt omkring. Den här texten handlar om hur du kan hantera de reaktioner och frågor som kan uppstå efter ett sjukdomsbesked.

Vilka frågor kan jag ställa till läkaren efter ett cancerbesked?

Skriv ner dina frågor i förväg så att du inte glömmer något när du väl pratar med läkaren. Om du vill och har möjlighet kan det också kännas bra att ha med någon närstående vid läkarbesök. Tillsammans kan ni uppfatta mer än om du är ensam. Dessutom kan den som följer med dig också hjälpa till att ställa frågor.

Ställ alla frågor du har. Ställ samma fråga flera gånger, om du behöver det. Det är ofta mycket att ta in när man får ett cancerbesked. Att sortera alla frågor, tankar och känslor som dyker upp kan ta tid. Det är viktigt att du förstår informationen så att du kan vara delaktig i din vård.

Det är bra att skriva ner de svar du får från läkare och annan sjukvårdspersonal. Du kan spela in samtalet om det känns enklare, till exempel om du har en mobiltelefon med en sådan funktion. Säg i så fall gärna till innan. Du kan också be om hjälp med att få kompletterande skriftlig information efter samtalen. Om du vill ställa vissa frågor igen eller om det dyker upp nya frågor, kan du be om ett nytt samtal med läkaren.

Frågor som kan vara bra att ställa är:

  • Vad är det för cancersjukdom?
  • Är sjukdomen spridd och vad betyder det i så fall?
  • Vilken behandling kan jag få, och finns det flera behandlingsmetoder?
  • Är behandlingens syfte att bota sjukdomen?
  • Hur vet jag vilken effekt behandlingen kommer att få, hur mäts effekten?
  • Vilka biverkningar har behandlingen?
  • När ska behandlingen starta?
  • Hur kommer behandlingen att påverka vardagslivet?
  • Hur kan jag själv medverka till att behandlingen blir så bra som möjligt?
  • Finns det någon litteratur eller webbplats där jag kan få mer information
  • Vem är min ansvariga sjuksköterska? Finns det en kontaktsjuksköterska?
  • Vart vänder jag mig om jag har frågor eller får besvär när mottagningen är stängd?
  • Vart vänder jag mig om jag behöver någon att prata med?

Du har rätt att få informationen av en läkare så att du kan vara med och besluta vilken behandling som passar dig. Frågorna ska också få svar i den skriftliga vårdplan som du har rätt till och som du får vara med och utforma om du vill.

Berättar läkaren allt för mig, även om det är dåliga nyheter?

Det kan vara olika hur mycket information man vill ha. Kanske vill du inte veta allt utan fråga om det som känns viktigast för stunden. Läkaren ska anpassa svaren till de frågor du ställer. Men en läkare ska aldrig ljuga. Du ska få all information om du är tydlig med att du vill ha det.