Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)

Informationen om pankreascancer är skriven av Ralf Segersvärd (Överläkare och pankreasexpert, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm) och hämtad från 1171 Vårdguiden där du kan hitta bra och relevant information som är både specifik och generell om olika former av cancer.

Allmänt

Om man har bukspottkörtelcancer har en cancertumör börjat växa i bukspottkörteln. De flesta som får sjukdomen är äldre, oftast i 70-årsåldern. Det är en mycket ovanlig sjukdom bland yngre. Lika många män som kvinnor får bukspottkörtelcancer.

Vad är pankreas, hur fungerar den?

Pankreas är det latinska namnet för bukspottkörteln. Pankreas är ett körtelorgan som ligger i övre delen av magen, bakom magsäcken men framför ryggraden. Dess funktion är att producera enzymer som behövs för matsmältningen samt hormoner, främst insulin som är nödvändigt för sockeromsättningen.

Kan man bota pankreascancer?

Möjligheten att bli frisk från pankreascancer beror på om cancern är spridd eller inte. Idag är den enda potentiellt botande behandlingen operation av en ickespridd lokal tumör, eventuellt kombinerat med cellgiftsbehandling. Endast var femte patient erbjudas denna behandling eftersom pankreascancer vanligtvis upptäcks för sent och har då hunnit sprida sig till exempelvis levern eller lungorna. De som inte rekommenderas operation erbjuds palliativ vård.

Hur undersöker man pankreas?

Om man misstänker tumör i pankreas gör man i första hand en skiktröntgen (dator- tomogra ) över magen. Då kan man vanligtvis fastställa att det nns en tumör i pankreas och i vissa fall också om den har spridit sig. För att fastställa om tumören kan opereras behövs ibland en riktad skiktröntgen- eller magnetkameraundersökning. Vid gulsot är det även vanligt med endoskopi (en typ av gastroskopi) där man för in ett rör förbi hindret i gallgången så att gallan rinner rätt väg och gulsoten går tillbaka.

Vilka är de tidigaste symtomen?

Pankreascancer ger inga eller mycket ospecifika symtom, som ofta påminner om de man kan få av många andra sjukdomar i magen. Vid pankreascancer är gulsot förekommande, ibland med svår klåda men utan andra besvär. Gulsot upptäcks genom att huden och ögonvitorna blir gula. Detta beror på att gallgången som går igenom bukspottkörteln blir hoptryckt av tumören så att gallan inte kommer ut i tarmen utan går ut i blodet istället, vilket ger mörk urin och gråvit avföring. Andra symtom kan vara ofrivillig viktnedgång, eventuellt kombinerat med ont i övre delen av magen med utstrålning mot ryggen, trötthet, aptitlöshet och illamående.

Vad orsakar pankreascancer?

Orsaken till pankreascancer är okänd, men forskarna vet att risken för cancer i buk- spottkörteln fördubblas om man röker. En annan riskfaktor är kraftig övervikt. Ärftlig pankreascancer är ovanlig. En studie i Sverige har visat att det nns en ärftlig koppling hos färre än 5 procent av fall- en. En kontroll av familjemedlemmar kan övervägas hos familjer med två eller er fall av pankreascancer i samma släktgren.

Behandling

Om cancern inte hunnit sprida sig

Om cancern inte hunnit sprida sig och patienten bedöms tåla en stor operation är behandlingen kirurgi, eventuellt i kombination med cellgifter. Cellgifter ges vanligtvis efter operationen men i speciella fall kan cellgifter behövas före en operation.

Det är en teknisk svår operation och för patienten mycket belastande, varför man behöver vara i relativt god form för att tåla kirurgin. Ofta behövs en tids närings- tillskott om man har haft viktnedgång och/eller behöver återhämtning efter endoskopi (en typ av gastroskopi, mot gulsot). Operation sker som regel inom fyra veckor efter behandlingskonferens. Vanligtvis lyckas kirurgen få bort hela tumören, men ibland hittar man i samband med operationen cancer i bukhålan eller levern som man inte kunnat se på röntgen. I sådana fall är sjukdomen spridd och en operation är inte meningsfull.

Efter operationen startas cellgiftbehandlingen vilken pågår under några månader. Cellgiftsbehandlingen sker polikliniskt, vilket betyder att du får åka hem emellan behandlingstillfällena.

Om cancern hunnit sprida sig

Om tumören misstänks ha spridit sig tar man i de flesta fall ett vävnadsprov s.k. biopsi. Den här sortens prov tas för att avgöra vilken behandling som är mest lämplig. Tillsammans med onkologen avgörs om en cellgiftsbehandling ska startas.
Syftet med en cellgiftsbehandling är att cellgifterna ska hämma cancercellerna från att växa och dela på sig, därmed saktas tumören ner eller tillfälligt stoppas från att växa. Cellgiftsbehandlingen kan också hjälpa en att må mycket bättre. Dock är spridd pankreascancer inte möjlig att bota. Palliativ vård ges i syfte att mildra besvären från sjukdomen. I dagsläget fors- kas det intensivt på att hitta nya behandlingar som förhoppningsvis ska ändra på denna situation.

Att få ett cancerbesked

Varje dag får 160 människor i Sverige ett cancerbesked. Oavsett hur det kommer att gå innebär beskedet och den kommande behandlingen att tillvaron förändras, både för den som är sjuk och för många runt omkring. Den här texten handlar om hur du kan hantera de reaktioner och frågor som kan uppstå efter ett sjukdomsbesked.

Vilka frågor kan jag ställa till läkaren efter ett cancerbesked?

Skriv ner dina frågor i förväg så att du inte glömmer något när du väl pratar med läkaren. Om du vill och har möjlighet kan det också kännas bra att ha med någon närstående vid läkarbesök. Tillsammans kan ni uppfatta mer än om du är ensam. Dessutom kan den som följer med dig också hjälpa till att ställa frågor.

Ställ alla frågor du har. Ställ samma fråga flera gånger, om du behöver det. Det är ofta mycket att ta in när man får ett cancerbesked. Att sortera alla frågor, tankar och känslor som dyker upp kan ta tid. Det är viktigt att du förstår informationen så att du kan vara delaktig i din vård.

Det är bra att skriva ner de svar du får från läkare och annan sjukvårdspersonal. Du kan spela in samtalet om det känns enklare, till exempel om du har en mobiltelefon med en sådan funktion. Säg i så fall gärna till innan. Du kan också be om hjälp med att få kompletterande skriftlig information efter samtalen. Om du vill ställa vissa frågor igen eller om det dyker upp nya frågor, kan du be om ett nytt samtal med läkaren.

Frågor som kan vara bra att ställa är:

  • Vad är det för cancersjukdom?
  • Är sjukdomen spridd och vad betyder det i så fall?
  • Vilken behandling kan jag få, och finns det flera behandlingsmetoder?
  • Är behandlingens syfte att bota sjukdomen?
  • Hur vet jag vilken effekt behandlingen kommer att få, hur mäts effekten?
  • Vilka biverkningar har behandlingen?
  • När ska behandlingen starta?
  • Hur kommer behandlingen att påverka vardagslivet?
  • Hur kan jag själv medverka till att behandlingen blir så bra som möjligt?
  • Finns det någon litteratur eller webbplats där jag kan få mer information?
  • Vem är min ansvariga sjuksköterska? Finns det en kontaktsjuksköterska?
  • Vart vänder jag mig om jag har frågor eller får besvär när mottagningen är stängd?
  • Vart vänder jag mig om jag behöver någon att prata med?

Du har rätt att få informationen av en läkare så att du kan vara med och besluta vilken behandling som passar dig. Frågorna ska också få svar i den skriftliga vårdplan som du har rätt till och som du får vara med och utforma om du vill.

Berättar läkaren allt för mig, även om det är dåliga nyheter?

Det kan vara olika hur mycket information man vill ha. Kanske vill du inte veta allt utan fråga om det som känns viktigast för stunden. Läkaren ska anpassa svaren till de frågor du ställer. Men en läkare ska aldrig ljuga. Du ska få all information om du är tydlig med att du vill ha det.