Fler resultat...

Generic selectors
Exakta träffar enbart
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Sök i artiklar och berättelser
Sök i sidor
Sök i kalendern
Filtrera efter kategorier (artiklar endast)
Anhörig
Blåljuscancer
Cancer generellt
Forskning
Gallvägscancer
Immunterapi
Levercancer
Magsäckscancer (Magcancer/Ventrikelcancer)
Matstrupscancer (Esofaguscancer)
Nyhetsbrev
Om PALEMA
Övrigt
PALEMA i media
Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)
Podcast
Pressmeddelande
Världspankreascancerdagen (WPCD)

+46 10  146 51 10

010 / 146 51 10

Guide för hantering av karies hos cancerpatienter

av | 9 februari, 2022 | Cancer generellt

Sjukdomar i munnen bland annat karies påverkar patientens livskvalitet. Effektiv hantering före, under och efter behandling är därför viktigt för att förbättra patientens munhälsa. Cancerpatienter är ofta extra utsatta och behöver anpassad vård.

Munhälsan hos cancerpatienter påverkas ofta av sjukdomen, behandlingen och dess följder. Hälso- och sjukvården kan hjälpa patienter att hantera kariesrisken och vårdstödet bidrar till att förbättra patientens livskvalitet.

En genomförd studie i Australien på 239  cancerpatienter med 14 olika cancertyper har visat att i genomsnitt 40% av patienterna hade en försämrad munhälsa på grund av sin  cancerbehandling.

Cancerbehandlingar som inverkar på munhälsan är bland annat kemoterapi, strålning och mediciner såsom antihormoner och bisfosfonater. Dessutom är det många som använder andra läkemedel mot biverkningar som uppstår till följd av sin medicinering och sjukdom. Det kan vara exempelvis läkemedel mot smärta, ångest, illamående och antidepressiva.

Tandläkare

Vanligaste biverkningarna vid cancer

De vanligaste komplikationerna i munnen vid cancer är sårbildning, lesioner, infektioner, inflammationer, smakförändringar och halitosis. Muskler och ben kan också påverkas och man lider då av trismus (svårt att öppna munnen) eller osteonekros (smärta vid ledbelastning).

Men den vanligaste biverkningen hos cancerpatienterna är muntorrhet. För cancerpatienter som genomgick strålning mot huvud och nackpartiet rapporterade mer än 75% muntorrhet som ett problem, och att det varade två år efter avslutad behandling.

Förändringar i saliven orsakar karies

Många patienter upplever problem på grund av förändringar i saliven både under och efter cancerbehandlingen. Patienter som har, eller har haft, cancer är därför ofta mer benägna att utveckla karies både under och efter behandlingen.

Generellt är det patienter med strålbehandling i huvud och halsregionen som är kopplade till högre kariesrisk men studier har visat att även kemoterapi patienter har en ökad risk. Karies kan utvecklas snabbt och aggressivt och leda till tandbortfall. Många patienter får dessutom skador i munslemhinnan och får känslighet och smärta i munnen, vilket försvårar tandborstningen.

Vården bör vara medvetna om riskerna

Det är viktigt att alla som är involverade i cancervården ska vara medvetna om dessa biverkningar för oral hälsa för att kunna hjälpa patienterna. Bedömningen bör börja före behandlingen genom att identifiera riskerna för patienterna. De behandlingar som mest sannolikt orsakar skador i munhålan bör också identifieras. Särskilt patienter som genomgår strålbehandling av huvud- och nacke, och hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) behöver en bedömning av en specialist.

Att använda en guide kan vara till hjälp för att bestämma patientens sannolikhet för att utveckla karies. Colgate har skapat ett verktyg för att hantera kariesrisk i ett enkelt format. Guiden är baserad på ICCMS international caries classification and Management och på internationella och evidensbaserade system.

Före cancerbehandlingen

Informera patienten om att extra individuell kariesvård är nödvändigt och en förutsättning för att bibehålla friska tänder. Mer frekventa besök hos tandvården, minst 4 gånger/år samt extra röntgen. Det bör sättas in fluorbehandling med hög koncentration för att kontrollera kariesrisken.

Under cancerbehandlingen

När patienterna har påbörjat cancerbehandlingen krävs en noggrann uppföljning av munhygienen och det bör ges en konsultation om diet. Informera patienten om att det skulle vara lämpligt att komma till regelbundna kontroller även om cancerbehandlingen är en svår tid.

Borsta försiktigt 2-4 gånger/dag med mjukt borsthuvud (manuell eller eltandborste). Tandborstar ska förvaras separat för att undvika infektioner. Tvätta och rengör med skumgummitork, om patienten inte kan öppna munnen helt, eller om de har ont.

Högfluorbehandling för klinik-/ eller hemmabruk bör inledas i början av cancerbehandlingen för att kontrollera kariesrisken. Det är även viktigt med en bra kost (näringsämnen) för cancerpatienter. Många äter kex för att begränsa illamåendet. I kombination med muntorrhet är det inte bra för tänderna.

Efter cancerbehandlingen

Efter cancerbehandlingen bör man veta att det finns skillnad i hur länge och i vilken utsträckning biverkningarna varar. För vanlig kemoterapi läker de flesta orala komplikationerna snabbt så ingen specifik uppföljning krävs. För strålbehandling i huvud och halsområdet varar komplikationerna längre, och patienter behöver stöd under en längre tid. Här är det viktigt att veta om salivkörtlarna har skadats, eftersom som det innebär att patienterna då kommer att kunna vara muntorra hela livet. En riskbedömning för karies bör göras regelbundet och en vårdplan ska genomföras därefter.

Kroniska biverkningar som muntorrhet leder till ökad kariesrisk för patienten och därför finns behov av en kontinuerlig riskbedömning och lämplig vård.

För att förebygga och kontrollera kariesangrepp är det viktigt att anv