Sverige utmärker sig på ett negativt sätt gentemot grannländerna Norge och Danmark när det gäller köer inom Cancervården vilket har uppmärksammats av DN i en serie artiklar som vi summerar här.
Mef Nilbert, adjungerad professor i onkologi vid Lunds- och Köpenhamns universitet, säger “Det är nästan som att vi har accepterat de långa väntetiderna. Vi har kapitulerat, om jag ska hårdra det.”
Hon anser att skillnaden mellan länderna är att i Sverige uppfattas tidsgränserna som en rekommendation medan det i Danmark är en förbindelse.
Som ett exempel så är väntan för strålbehandling vid prostatacancer 120 dagar i Sverige, medan den är strax under 60 dagar i Danmark och Norge.
”När man införde systemet i Danmark stod det klart: så här ska det vara. Punkt. Vi har satt en gräns på fyra veckor. Alltså ska behandlingen starta då. Måluppfyllelse är lika självklart som korrekt behandlingsval. Det är inte en ambition, utan det är så vi ska jobba.”
Kjell Bergfeldt är överläkare vid Skandionkliniken i Uppsala och förklarar varför det inte är bättre i Sverige.
”Kompetensförsörjning är ett problem. Sen tror jag inte att vi följer upp det på samma sätt. Det är en lednings- och styrningsfråga. I Danmark följs det upp på sjukhusledningsnivå med krav om bättre ledtider. Om man misslyckas får man redovisa vad man gör när man inte når upp till det.”
I sin utvärdering av strålningsbehandlingen har Kjell Bergfelt också sett att ny teknik och nya behandlingsmetoder sprids i en långsammare takt i Sverige.
Enskilda drabbas hårt av förseningarna
Exemplen på vad långa vårdköer orsakar är många. I Malmö har Bobby Tingstedt, överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund och adjungerad professor i kirurgi, lex Maria anmält 15 fall där förseningar har bidragit till att cancerpatienter har avlidit.
”Jag hade egentligen velat anmäla 122 patienter som ett strukturellt problem. Men det gick inte, vi fick ta ”de värsta”, säger Bobby Tingstedt.”
När Babben Böninger fick besked om cancer i bukspottkörteln så var den rekommenderade tiden 36 dagar till operation men det dröjde 63 dagar och då var tumören för stor att operera. Han avled ett år senare. Enligt hans syster, Marianne Lönnmo, blev Babben sviken av systemet.
Haverikommission tillsattes
I ett annat uppmärksammat fall drabbades Pär Carlstrand av NET varianten av bukspottkörtelcancer. I hans fall skulle operationen ha inletts inom maximalt 56 dagar, men det dröjde 4 månader. Lyckligtvis fungerade operationen och tumören kunde avlägsnas.
Väntetiden var så anmärkningsvärd att Statens haverikommission förra året utredde fallet. Det hör inte till vanligheterna. Det är andra gången i myndighetens 45-åriga historia som hälso- och sjukvården hamnar i fokus för en kommission.
Granskningen har blottlagt flera brister i hur olika vårdgivare interagerar med varandra. Två stora sjukhus var involverade i vården av Pär: Akademiska i Uppsala och Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Statens haverikommission pekar inte minst på en central omständighet: ett försvunnet faxmeddelande.
Utlåtandet efter en bilddiagnostisk undersökning skickades nämligen på telefax. Av någon anledning gick faxet antingen inte iväg eller togs inte emot.
Standardiserade vårdförloppet gav hopp
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare vid Cancerfonden – Foto: Pressbild
När initiativet från staten och regionerna kom gav det stora förhoppningar och patientorganisationer, läkare och forskare applåderade när satsningen på att korta väntetiderna påbörjades 2015.
Cancerfonden var en av de organisationer som välkomnade reformen men som idag är kritiska till att väntetiderna inom cancervården är alltför långa trots alla miljarder som satsats på att minska dem.
Regeringens mål var att 80 procent av alla patienter skulle få vård enligt de uppsatta tidsgränserna. INGEN region i Sverige lever upp det i dag.
– Vi tycker idén med vårdförloppen i grunden är god. Men idén räcker ju inte om det inte efterlevs. Det har satsat stora ekonomiska resurser på det här. Att efterlevnaden tillåts vara så här låg är anmärkningsvärt, försiktigt uttryckt, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare vid Cancerfonden.
Enligt Cancerfonden är det här ett resultat av när ett på pappret bra och genomtänkt system möter verkligheten i form av en sjukvårdsorganisation med stora utmaningar och personalbrist.
– Det är viktigt att man nu tar ett ansvar för vad det här beror på. Vi behöver nu analysera noga, både nationellt och i regionerna. Det kan inte fortsätta så här, säger Ulrika Årehed Kågström.
För vissa patienter – såsom exempelvis de som drabbas av PALEMAs cancerdiagnoser – är tiden mellan diagnos och behandling kritisk för överlevnad och livskvalitet.
Läs orginalartiklarna på DN.se (vissa kan vara bakom betalvägg)
- Svårt sjuka cancerpatienter får vänta månader på operation
- Cancerfonden om de långa köerna: ”Nedslående”
- Pär fick cancerdiagnos – sedan glömde vården bort honom
- Längre cancerköer i Sverige än i grannländerna
