Cellerna i kroppen måste förändras för att en cancertumör ska börja växa. Syftet är att förstå mer av varför bukspottkörtelcancer uppstår i första hand, säger professor Anders Molven som leder ett forskningsprojekt om bukspottkörtelcancer vid universitetet i Bergen.
Han är anställd vid det kliniska institutet vid universitetet i Bergen och leder ett forskningsprojekt om bukspottkörtelcancer, även kallad pankreascancer.
– Kunskap om varför cancer uppstår i första hand är en förutsättning för att vi ska kunna förbättra prevention, tidig diagnos och behandling av sjukdomen, säger Molven. – Vi vet att vissa genetiska förändringar kan upptäckas i tidiga stadier av cancerceller, men vi vet också att det behövs mer än en sådan förändring eller mutation innan cellerna växer utom kontroll.
Molven berättar att hans forskargrupp är särskilt intresserad av en gen som bildar ett av bukspottkörtelns matsmältningsenzymer.
– Mutationer i den här genen kan orsaka både diabetes och kronisk inflammation i bukspottkörteln. Vår hypotes är att förändringar i samma gen också kan bidra till att driva cancerutvecklingen framåt.
Molven och forskargruppen har tagit fram en ny musmodell för forskningen. Där har de förändrat matsmältningsenzymet på ett sätt som de tror kan stimulera cancerutvecklingen.
– Vi korsar dessa möss med möss som har en mutation som är vanlig i de tidiga stadierna av cancer i bukspottkörteln. Var för sig får mössen inte cancer, men vi vill undersöka om avkomman, som ärver båda förändringarna, utvecklar sjukdomen.
Fetma och cancer i bukspottkörteln
Bukspottkörtelcancer studeras också i ett annat forskningsprojekt i Bergen med hjälp av musmodeller. Detta projekt leds av professor Nils Halberg vid institutionen för biomedicin. Han är särskilt intresserad av sambandet mellan fetma och cancer.
– Det är välkänt att risken för många former av cancer ökar hos överviktiga, säger Halberg. – Det gäller även bukspottkörtelcancer, och vi försöker förstå varför. Vi har gett våra möss antingen vanligt foder eller en diet med hög fetthalt. Resultatet blev två försöksgrupper: normalviktiga och överviktiga djur. Sedan överfördes celler från pankreascancer till båda grupperna.
Halberg och hans kollegor fann att tumörerna växte snabbast hos de feta mössen. Nu har tumörerna tagits bort, och de håller på att jämföra grupperna och ta reda på vad som har hänt ända ner på molekylär nivå. Vilka förändringar i cancercellerna är specifika för de feta mössen? Kan detta säga något om varför överviktiga människor lättare får bukspottkörtelcancer?
Skärpta regler för försöksdjur
Användningen av djur i forskning är kontroversiell och på senare år har reglerna för användning av försöksdjur blivit strängare. Men det är fortfarande så att möss anses vara helt ovärderliga i cancerforskningen.
Professor Molven betonar att många av de processer som är involverade i cancer helt enkelt inte kan reproduceras i enstaka celler.
– Cancer är mycket mer än vad som händer i varje enskild cancercell. Sjukdomen uppstår i ett samspel mellan cancercellerna, immunförsvaret, bindväven och mycket annat i kroppen. Men vi kan inte göra de experiment som vi har berättat om här, på människor. Om vi ska göra framsteg i att förstå cancer i bukspottkörteln måste vi absolut använda oss av försöksdjur. Det är också en förutsättning för ny cancerbehandling att den först testats på djurmodeller, säger Molven.
Ökat intresse för cancer i bukspottkörteln
Molvens och Halbergs projekt är en del av verksamheten i KNEP , den norska cancerforeningens nationella expertgrupp för forskning i bukspottkörtelcancer. Pilotprojektet för Molvens studie av matsmältningsenzymer initierades tack vare finansiering från KNEP. Detta gav resultat som gjorde det möjligt för honom att i efterhand ansöka till Cancerfonden om ett större bidrag .
– Men KNEP har ett stort värde utöver det rent ekonomiska , säger Molven. – När jag började intressera mig för cancer i bukspottkörteln för två decennier sedan var det bara en handfull personer som forskade om sjukdomen i Norge. Vid det senaste riksmötet i KNEP i höstas samlades ett femtiotal proffs.
Han anser att det är mycket värdefullt att kunna diskutera och samarbeta kring projekten i ett nätverk av andra forskare.
– Det arbete som Caroline Verbeke och de andra eldsjälarna har gjort för att etablera Pancreaskreft Nettverk Norge och KNEP har varit otroligt viktigt för norsk forskning kring cancer i bukspottkörteln. Och ökad forskningsaktivitet är grunden för att vi långsiktigt ska kunna få en bättre behandling, avslutar han.
