Fler resultat...

Generic selectors
Exakta träffar enbart
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Sök i artiklar och berättelser
Sök i sidor
Sök i kalendern
Filtrera efter kategorier (artiklar endast)
Anhörig
Blåljuscancer
Cancer generellt
Forskning
Gallvägscancer
Immunterapi
Levercancer
Magsäckscancer (Magcancer/Ventrikelcancer)
Matstrupscancer (Esofaguscancer)
Nyhetsbrev
Om PALEMA
Övrigt
PALEMA i media
Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)
Podcast
Pressmeddelande
Världspankreascancerdagen (WPCD)

+46 10  146 51 10

010 / 146 51 10

Hoppet växer i kampen mot pankreascancer

av | 20 januari, 2025 | Forskning, Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)

Cancer i bukspottkörteln är en lömsk typ av cancer, när diagnosen väl uppdagas är det oftast för sent. Men trots att sjukdomen klättrar uppåt på listan över våra mest dödliga cancersjukdomar, är framstegen inom forskningen små.

I Vetandets värld träffar vi läkare som ägnat decennier åt att mota sjukdomen och som nu hoppas att ett genombrott äntligen närmar sig.

– Det ger väldigt mycket att jobba med den här typen av patienter. Man undrar var de får kraft ifrån, säger Roland Andersson, professor vid Lunds universitet.

I 30 år har han behandlat patienter med cancer och i forskningen har han riktat in sig på pankreascancer, alltså cancer i bukspottkörteln.

Hoppet växer i kampen mot pankreascancer

Sjukdomen ger vaga symptom och diagnosen kommer sent. I genomsnitt lever patienterna bara ett halvår efter diagnosen. Lundaforskarna letar efter proteiner i sjuka patienters blod, för att skapa grunden till tidigare diagnostik.

– Målet är att med en enkel droppe blod se om patienten har cancer, säger nydisputerade kirurgen Daniel Ansari.

Även i Umeå letar man efter biomarkörer i blodprov. I en ännu inte publicerad studie, ledd av professor Malin Sund, kunde man urskilja sjuka patienter flera år innan de fick diagnosen.

En studiegrupp för forskning om pankreascancer har startat i Sverige, och vill bygga upp en nationell biobank. Professor emeritus Bengt Glimelius tror att det kan lyfta den svenska forskningen.

– Man behöver material från många individer för att göra bra studier, säger Bengt Glimelius.

Även framstegen inom genetiken kan leda till bättre behandlingar. På Karolinska institutet jobbar professor Matthias Löhr med att utveckla skräddarsydd läkemedelsbehandling, som är baserad på genetik. I Uppsala ska docent Gustav Ullenhag inleda en patientstudie med immunstimulerande genterapi.

Förhoppningen hos forskarna är att framstegen ska komma snart, så de äntligen kan ge bättre besked till sina patienter.

I programmet medverkar Roland Andersson, överläkare och professor vid Lunds universitet, Daniel Ansari, disputerad kirurg, Lunds universitet, Malin Sund, professor i kirurgi vid Umeå universitet, Bengt Glimelius, professor emeritus vid Uppsala universitet, Matthias Löhr, överläkare och professor vid Karolinska institutet och Gustav Ullenhag, läkare och docent vid Uppsala universitet.

Observera att detta inlägg från Sveriges Radion är 10 år gammalt… vilket vi faktiskt inte upptäckte förrän efter vi publicerat vår artikel.

Men – vi låter den ligga kvar ändå för den visar ganska tydligt hur lite som hänt inom området pankreascancer på tio år!

Källa: Sveriges Radio
Reporter: Olof Peterson
vet@sverigesradio.se

Vad är Blåljuscancer? Klicka för mer info!

Välkommen att kontakta PALEMAs redaktion om du har förslag på artiklar eller synpunkter på artiklar vi skrivit.

Observera att detta inte är ett debattforum, vill du debattera med andra hänvisar vi till våra slutna Facebookgrupper.

Dela – Mejla – Skriv ut:

Share- Email – Print:

Vi tackar våra sponsorer för deras oumbärliga stöd!

Weekend Webbexperterna
Wavebox
Weekend Webbexperterna
Mediemerah

Fler nyheter:

More news:

Pin It on Pinterest