Svenska cancerpatienter som behandlats med CAR-T-cellsterapi visar bättre överlevnad och färre biverkningar än vad som setts i tidigare studier. Det visar en ny sammanställning av svenska behandlingsresultat
– Resultaten tyder på att det inte bara handlar om själva behandlingen, utan också om hur vi valt ut patienterna och lärt oss hantera biverkningarna bättre över tid, säger Mats Jerkeman, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.
CAR T-cellsterapi är en skräddarsydd immunterapi som visat sig effektiv mot vissa blod- och lymfcancersjukdomar, där det tidigare inte funnits något hopp om bot.
För första gången har nu forskare sammanställt resultat för de svenska patienter som fått CAR T-cellsterapi.
Sammanställningen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Leukemia
– Våra resultat visar bättre behandlingseffekt och färre allvarliga biverkningar jämfört med de allra första kliniska studierna, säger Mats Jerkeman, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, och den som varit huvudansvarig för sammanställningen.
Resultaten gäller 93 vuxna patienter med aggressivt B-cellslymfom (ABCL) som behandlades mellan åren 2019 och 2024. Av dessa uppnådde 66 procent komplett remission, det vill säga att cancersjukdomen minskade helt, inom 30 dagar efter behandlingen. Ett år efter behandling var 53 procent utan återfall.
– Det tyder på att de förhoppningsvis kan vara botade från sin sjukdom, men vi behöver följa dem över längre tid för att dra säkra slutsatser, säger Mats Jerkeman.
Patientgruppen som nu behandlas med CAR T-cellterapi hade tidigare mycket få behandlingsalternativ, där hoppet oftast stod till stamcellstransplantation. Men långtidsöverlevnad var sällsynt.
– Med de äldre behandlingsmetoderna låg långtidsöverlevnaden på 5 till 10 procent. Nu ser vi att över hälften av patienterna har en chans till långtidsöverlevnad. Det här är betydligt mer positivt än vi vågat hoppas på när vi började, säger Mats Jerkeman.
Färre allvarliga biverkningar
CAR T-cellsterapi är förenat med två allvarliga former av biverkningar: ett sepsisliknande tillstånd som kan leda till organsvikt, kallat cytokinfrisättningssyndrom (CRS), samt ett tillstånd som ger neurologiska symtom (ICANS). I genomgången av de svenska patienterna kunde forskarna se att förekomsten av allvarliga biverkningar var betydligt lägre jämfört med de första så kallade registreringsstudierna.
– Här ser vi bara en procent med svår CRS och ungefär hälften så många fall av ICANS jämfört med de allra första studierna. Det tyder på både bättre urval av patienter och bättre erfarenhet i att hantera biverkningar, säger Mats Jerkeman.
Äldre patienter klarar sig lika bra
Ett särskilt intressant fynd är att äldre patienter inte hade sämre utfall än yngre. Tvärtom sågs en tendens till bättre överlevnad bland patienter över 70 år.
– Det verkar som att ålder i sig inte är avgörande för prognosen. Det kan bero på att vi har varit extra noga med urvalet av äldre patienter, men resultaten visar att även personer i högre åldrar kan ha stor nytta av CAR T-behandling, säger Mats Jerkeman.
Genomgången visar också ett samband mellan högre grad av biverkningen ICANS och långtidsöverlevnad – något som behöver utforskas vidare i framtida studier, enligt Mats Jerkeman.
CAR T som etablerad standard i Sverige
CAR T-cellsterapi är idag etablerad som standard för svårbehandlad ABCL och pre-B-ALL i Sverige. Alla patienter diskuteras vid nationella konferenser, och behandlingen finns nu tillgänglig vid samtliga universitetssjukhus.
Fakta:
- CAR T-cellsterapi är en behandlingsform som i korthet innebär att så kallade T-celler tas ut ur patienten och skickas till ett laboratorium.
- Väl där omvandlas T-cellerna till aggressiva celler som, när de förs tillbaka in i kroppen, attackerar ett särskilt protein på cancercellerna.
- Efter ungefär sex veckor skiktröntgas patienten (PET-CT) och då vet man om behandlingen haft effekt.
- Idag är sex olika CAR T-cellsbehandlingar godkända av de amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheterna FDA och EMA. Tre av dessa är rekommenderade för användning i Sverige av rådet för nya terapier (NT-rådet).w
För mer information, kontakta:
Mats Jerkeman, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, mats.jerkeman@skane.se, mats.jerkeman@med.lu.se
