En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften The BMJ, visar att en enkel blodanalys kan förutsäga risken att utveckla allvarlig leversjukdom. Metoden kan börja användas i primärvården redan nu och bidra till tidigare upptäckt av skrumplever och levercancer.
I studien har forskarna vid Karolinska Institutet, tillsammans med kollegor i Finland, utvärderat hur bra metoden är på att beräkna risken för allvarliga leverkomplikationer.
– Det här är sjukdomar som blir allt vanligare och som har dålig prognos om de upptäcks sent.
Vår metod kan förutsäga risken att insjukna inom tio år och bygger på tre enkla blodprover som redan tas rutinmässigt, säger Rickard Strandberg, anknuten forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, som utvecklat testet tillsammans med Hannes Hagström vid samma institution.
Hannes Hagström, överläkare och adjungerad professor, Karolinska Institutet Foto: Rickard Kilström
Modellen, som kallas CORE, togs fram med avancerade statistiska metoder och bygger på fem faktorer: ålder, kön samt nivåer av tre vanliga levervärden (AST, ALT och GGT), som mäts vid många hälsokontroller.
En webbaserad kalkylator
Målet har varit att ta fram ett verktyg som är enkelt att använda i primärvården, där de flesta patienter först söker vård. En webbaserad kalkylator finns redan nu tillgänglig för vårdpersonal på www.core-model.com.
– Det här är ett viktigt steg mot att kunna erbjuda tidig screening för leversjukdomar i primärvården. Läkemedelsbehandling finns nu tillgänglig, snart även i Sverige, för att behandla personer med hög risk att utveckla leversjukdom, säger Hannes Hagström, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, som lett forskningen.
Studien bygger på data från över 480 000 personer i Stockholm som genomgick hälsokontroller mellan 1985 och 1996. Forskarna följde deltagarna i upp till 30 år och kunde se att cirka 1,5 procent utvecklade allvarlig leversjukdom, såsom skrumplever (cirros), levercancer eller behov av levertransplantation.
Hög träffsäkerhet
CORE-modellen visade sig ha hög träffsäkerhet: den kunde skilja mellan personer som utvecklade sjukdom och inte i 88 procent av fallen, vilket är bättre än den idag rekommenderade metoden FIB-4.
– Det har saknats bra verktyg i primärvården för att upptäcka risken för svår leversjukdom i tid. FIB-4 är inte anpassad för den allmänna befolkningen och är mindre effektiv när det gäller att förutsäga framtida risk för svår leversjukdom, säger Hannes Hagström.
Modellen testades även på två andra befolkningsgrupper i Finland och Storbritannien, där den också visade god förmåga att förutsäga risk. Forskarna betonar att den behöver testas ytterligare i grupper med särskilt hög risk, till exempel personer med typ 2-diabetes eller obesitas. De ser också behov av att integrera modellen i journalsystem för att underlätta användningen i vården.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, Helsingfors universitetssjukhus, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd i Finland. Den har finansierats av Vetenskapsrådet, Region Stockholm (CIMED) och Cancerfonden. Hannes Hagström har ett flertal samarbeten med läkemedelsindustrin gällande prognos av leversjukdomar, men inget som är relevant för den aktuella studien.
Publikation – Use of new CORE risk score to predict 10 year risk of liver cirrhosis in general population: population based cohort study
