Vid ESMO 2025 presenterade forskare spännande nya utvecklingar inom behandling av bukspottkörtelcancer, inklusive framsteg inom riktad terapi med särskilt fokus på en lovande KRAS-hämmare för tumörer med KRAS G12D-mutationen, samt uppmuntrande resultat med antikropps-läkemedelskonjugat (ADC) och onkolytiska virus.
Flera lovande framsteg presenterades inom behandlingen av bukspottkörtelcancer, särskilt kring riktade terapier, antikropps-läkemedelskongjugat (ADCs) och onkolytiska virus. Fokus låg på nya metoder som kan förbättra överlevnaden för patienter med denna aggressiva sjukdom.
Ett av de mest uppmärksammade genombrotten gällde KRAS G12D-mutationer, som är vanliga vid pankreasduktalt adenokarcinom (PDAC) och förknippas med sämre prognos.
Den nya läkemedelskandidaten GFH375, ett oralt medel som specifikt hämmar KRAS G12D, visade lovande resultat i en klinisk studie med 66 patienter med avancerad PDAC. Cirka 41 % fick tumörkrympning och 97 % hade stabil eller förbättrad sjukdom. Efter 141 dagar var 83 % av patienterna fortfarande vid god hälsa. Biverkningarna var hanterbara, främst mild diarré, illamående och blodvärdesförändringar. Resultaten ger hopp för patienter som saknar effektiva behandlingsalternativ.
Ytterligare framsteg presenterades för telisotuzumab adizutecan (TEMAB-A), en ADC som riktar sig mot c-MET-proteinet. I en fas I-studie svarade nästan 25 % av patienterna med tidigare behandlad avancerad PDAC på behandlingen, med en median svarstid på cirka 7 månader. De som tidigare fått gemcitabin–nab-paklitaxel svarade bäst (40 %). Biverkningarna var hanterbara, men vissa patienter behövde dosreduktion eller tillfälligt uppehåll.
I den randomiserade VIRAGE-studien testades ett nytt onkolytiskt virus, VCN-01, i kombination med standardkemoterapi. Patienter som fick kombinationsbehandling levde längre (10,8 månader) och hade bättre respons (40 %) jämfört med dem som endast fick cytostatika (8,6 månader, 31 % respons). Vanliga biverkningar var milda leverpåverkningar och influensaliknande symtom.
Utöver behandling betonades även tidig upptäckt och övervakning som avgörande för att förbättra överlevnaden. Professor Thierry Conroy framhöll behovet av tillförlitliga biomarkörer, vätskebiopsier och bättre övervakning av riskgrupper. Eftersom 50–60 % av patienterna diagnostiseras först när sjukdomen redan spridit sig, måste tidig diagnos bli ett centralt fokus.
Sammanfattningsvis visar kongressen att vetenskapliga framsteg ger nytt hopp – både genom innovativa behandlingar och genom satsningar på tidigare upptäckt och förbättrad livskvalitet för patienter med bukspottkörtelcancer.
