Blodbrist som upptäcks i vården hänger ihop med en förhöjd risk för både cancer och ökad dödlighet. Det visar en ny befolkningsbaserad studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Oncology. Resultaten kan ge vägledning för hur patienter med blodbrist följs upp i klinisk vardag.
Blodbrist, eller anemi, är vanligt hos patienter i hälso- och sjukvården och innebär att blodets halt av hemoglobin är lägre än normalt. I studien har forskare analyserat sambandet mellan nyupptäckt blodbrist och risken för cancer och dödlighet, samt vilken roll blodbristens typ, mätt som storleken på de röda blodkropparna, spelar.
Studien bygger på registerdata från Stockholm Early Detection of Cancer Study (STEADY‑CAN) och omfattar nästan hela den vuxna befolkningen i Stockholms län under åren 2011–2021. Totalt ingick drygt 190 000 vuxna med nyupptäckt blodbrist och lika många ålders‑ och könsmatchade personer utan blodbrist. Alla deltagare var över 18 år och cancerfria vid studiestart.
Elinor Nemlander, Foto: Mattias Pettersson
Forskarna följde deltagarna i upp till 18 månader efter att blodbristen konstaterats. Under den perioden utvecklade 6,2 procent av männen och 2,8 procent av kvinnorna med blodbrist cancer. Motsvarande siffror bland personer utan blodbrist var 2,4 respektive 1,1 procent. Även dödligheten var högre i gruppen med blodbrist.
– Vi ser att både risken för cancer och risken att avlida är som högst under de första månaderna efter att blodbrist upptäcks, men att den förhöjda risken kvarstår även senare under uppföljningen, säger Elinor Nemlander, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.
Blodbristens typ spelar roll
Studien visar också att typen av blodbrist har betydelse. Personer med små röda blodkroppar, så kallad mikrocytos, hade särskilt hög risk för cancer, framför allt i mag‑tarmkanalen och i blodbildande organ. Personer med stora röda blodkroppar, makrocytos, hade däremot en starkare koppling till ökad risk för dödlighet, men inte till cancer i samma utsträckning. Storleken på de röda blodkropparna mäts med laboratorievärdet MCV, som ingår i vanliga blodprover.
– Våra resultat tyder på att blodbrist kan vara ett tecken på underliggande sjukdom snarare än ett problem i sig. Blodprover som redan tas rutinmässigt kan ge viktig information om vilka patienter som behöver följas upp mer noggrant, säger Elinor Nemlander.
Studien genomfördes i samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska universitetssjukhuset och Uppsala universitet och primärvården i Region Stockholm. Forskningen finansierades av stiftelsen Einar Belvén Foundation, Region Stockholm, Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland och Svenska Lungcancerföreningen. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
