Sju av åtta riksdagspartier vill att Sverige inför ett nationellt mål för att snabbare tillgängliggöra nya läkemedel för svenska patienter. Lika många menar att de offentliga satsningarna på nya läkemedel bör öka. Samtliga partier vill att staten tar ett större ansvar för finansiering och introduktion.
Samtliga riksdagspartier har besvarat Lifs enkät om läkemedelspolitiken inför nästa mandatperiod. Svaren visar en bred politisk enighet om att Sverige behöver investera mer i nya läkemedel och förändra hur behandlingarna finansieras, värderas och introduceras.
– Det här är ett tydligt besked. För att säkerställa att befolkningen har en snabb och god tillgång till nya läkemedel finns en vilja att öka de offentliga satsningarna och att bredare samhällsekonomiska faktorer ska väga in vid beslut.
Det ger nästa regering ett starkt mandat att modernisera läkemedelspolitiken, säger Jenni Nordborg, chef för strategi och samhällskontakter på Lif.
Jenni Nordborg, chef för avdelningen strategi och samhällskontakter på Lif. Foto: Lif
Beskeden kommer i ett läge där konkurrensen om forskning, investeringar och läkemedelslanseringar hårdnar. Sveriges och Europas konkurrenskraft har försvagats över tid och allt färre nya läkemedel når fram till svenska patienter. USA nya läkemedelspolitik, Most Favored Nation, riskerar att förstärka den negativa utvecklingen.
Alla partier vill ge staten ett större ansvar
Samtliga åtta partier anser att staten bör ta ett större ansvar för finansiering och introduktion av nya läkemedel.
– Dagens uppdelade system bidrar till omotiverade skillnader mellan olika delar av landet, brister i transparens och försvårar en snabb och jämlik introduktion av läkemedel. Nu behöver den breda politiska enigheten omsättas i en konkret strukturreform för att säkra tillgång och skapa tillväxt. Den nyligen tillsatta läkemedelsutredningen har ett stort och viktigt arbete framför sig, säger Jenni Nordborg.
Vill väga in bredare värde för samhället
Sju av åtta partier vill att bredare samhällsekonomiska effekter, som arbetsförmåga, sjukfrånvaro och behov av annan vård, ska vägas in vid beslut. Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet vill även väga in industripolitiska effekter som konkurrenskraft och investeringar i Sverige.
När riksdagen beslutade om dagens läkemedelsförmån var intentionen att läkemedel skulle bedömas ur ett samhällsekonomiskt helhetsperspektiv. I praktiken får effekter utanför hälso- och sjukvårdens budget sällan betydelse i dagens beslut.
– Om ett läkemedel minskar sjukfrånvaron eller behovet av annan vård skapar det ett verkligt värde för samhället. Att bortse från det leder till stuprörstänkande och riskerar att offentliga resurser används ineffektivt, säger Jenni Nordborg.
Brett stöd för ett nationellt mål
Sju av åtta partier vill också införa ett nationellt mål för hur snabbt nya läkemedel ska bli tillgängliga efter EU-godkännande.
För sex år sedan nådde 63 procent av de nya EU-godkända läkemedlen svenska patienter. I dag är andelen 49 procent.
– Utvecklingen går åt fel håll. Ett nationellt mål skulle skapa ett tydligt politiskt ansvar för att nya behandlingar faktiskt når svenska patienter, säger Jenni Nordborg.
Sammantaget visar enkäten att det finns ett brett parlamentariskt stöd för en genomgripande förändring av svensk läkemedelspolitik under nästa mandatperiod.
