Gallgångscancer, eller kolangiokarcinom, är en ovanlig och aggressiv cancerform med ofta dålig prognos. Den 8 maj 2026 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA zenocutuzumab (Bizengri) som ett nytt behandlingsalternativ för vuxna patienter med avancerad, icke-operabel eller metastaserad gallgångscancer.
Godkännandet bygger på en klinisk studie, kallad eNRGy, som leddes av Alison Schram vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center.
Totalt hade 19 patienter i studien gallgångscancer med NRG1-fusion. De flesta patienter med olika cancerformer i studien fick någon grad av tumörkrympning, och bland patienterna med gallgångscancer svarade 36,8 procent på behandlingen. Zenocutuzumab är en så kallad bispecifik antikropp.
Angriper cancern på två sätt
Läkemedlet angriper cancern på två sätt: dels genom att blockera signaler som cancerceller använder för att stimulera sin tillväxt, dels genom att göra cancercellerna mer synliga för immunförsvaret så att immunceller lättare kan angripa tumören. Enligt forskarna är detta särskilt betydelsefullt eftersom patienter med NRG1-fusionsdriven gallgångscancer hittills haft mycket begränsade behandlingsmöjligheter. Behandlingen har dessutom i studien visat tumörkrympning med relativt få biverkningar.
En viktig del av utvecklingen är den så kallade basket trial, där patienter inkluderas utifrån en specifik genetisk förändring i tumören snarare än enbart vilken typ av cancer de har. Samma eNRGy-studie låg tidigare bakom ett accelererat FDA-godkännande av zenocutuzumab för vissa patienter med bukspottkörtelcancer och icke-småcellig lungcancer som också har NRG1-fusioner.
NRG1-fusioner är mycket ovanliga och förekommer i mindre än en procent av de flesta cancerformer. Dessutom är de inte alltid lätta att upptäcka med vanliga DNA-baserade gentester. RNA-profilering kan vara mer tillförlitlig för att identifiera dessa genetiska förändringar.
Upptäckten understryker därför betydelsen av omfattande genetisk testning av tumörer, inklusive RNA-analyser. För patienter med sällsynta cancerformer kan genetisk diagnostik vara avgörande för att hitta en specifik mutation eller genfusion som öppnar möjligheten till en riktad behandling.
Godkännandet av zenocutuzumab representerar därmed både ett nytt behandlingsalternativ för en liten patientgrupp och ett exempel på hur precisionsmedicin och genetiskt styrda kliniska studier kan utveckla behandlingen av sällsynta cancerformer.










