Generellt sett så har förtroendet för vården ökat i Sverige. Men utvecklingen inom bland annat cancerforskning har varit dalande under 2000-talet enligt Cancerfonden. Och värdet av införandet av standardiserade vårdförlopp är ännu inte klarlagt. Köerna har inte förbättrats för flera cancerformer.

Hälso- och sjukvårdsbarometern från 2020 visar att 69 procent totalt sett har stort, eller mycket stort, förtroende för hälso- och sjukvården i sina regioner. Samtidigt säger dock bara 56 procent att de tycker att köerna till vård på sjukhus är rimliga.

Det sistnämnda är en ökning med 8 procent sedan den sista mätningen, men långa väntetider är ju en speciellt svår och farlig situation för cancerpatienter, och drabbar inte andra patientgrupper lika hårt.

Doktor som pratar med patient

Kritik mot vården

Vissa av de stora diagnoserna som tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och prostatacancer har exempelvis inte fått kortare väntetider, enligt sista rapporten från Cancerfonden. En annan kritik finns kring ojämlikheten i vården. Där exempelvis lågutbildade missgynnas kraftigt och har en överdödlighet på 40% för kvinnor respektive 36% för män.

Försök att effektivisera vården

Det görs nu försök att effektivisera cancervården med standardiserade vårdförlopp där tiden mellan diagnos och behandling är tydligt reglerad och målsatt. Men enligt en studie från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys saknas det ännu bra data för att visa om det är framgångsrikt.

Cancerfonden skriver i sin rapport om försöken att komma till rätta med väntetiderna med bättre vårdförlopp:

”Att det finns brister i uppföljning och utvärdering av en så omfattande – och viktig – förändring inom cancervården är naturligtvis oroande i sig. Det finns en risk att avsaknad av ”hårda” data gör att diskussionen om värdet av vårdförloppen och fortsatt finansiering av dem blir grumlig och osaklig.”

Det pågår även ett projekt med det nya systemet IPÖ, individuell patientöversikt. Den individuella patientöversikten (IPÖ) är ett IT stöd som ska ge en bättre helhetsbild och effektivisera behandlingen. Dessutom ska systemet leda till större delaktighet och förståelse för patienterna.

De allvarliga cancerformer som omfattar PALEMAs medlemmar har ännu inte prioriterats i det projektet, men flera cancerformer väntas läggas till de kommande åren. Vilket vore välkommet eftersom det står i hälso- och sjukvårdslagen att den som har det största behovet ska ges företräde till vården, och det borde gälla våra diagnoser i högsta grad.

Forskning på efterkälken

Cancerfondsrapporten från 2019 visar också att svensk forskning har hamnat på efterkälken, och antalet startade läkemedelsprövningar har halverats sedan början av 2000 talet. Försöken till förbättringar inom cancervården hämmas också enligt Cancerfonden bland annat av dåliga statistiska underlag, vilket borde vara ett prioriterat område för cancervården.

Enkät om vården

Självklart är vi nyfikna på vad just våra medlemmar tycker om vården. Därför kommer inom kort att publicera en enkät som just PALEMAs sjuka och anhöriga kan svara på. Vi ber er alla att svara på denna, ju fler svar vi får in, ju bättre underlag får vi att bedöma hur vården fungerar för just våra diagnoser.

Pin It on Pinterest

Share This