Generic selectors
Exakta träffar enbart
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Sök i artiklar och berättelser
Sök i sidor
Sök i kalendern
Filtrera efter kategorier (artiklar endast)
Blåljuscancer
Cancer generellt
Forskning
Gallvägscancer
Levercancer
Magsäckscancer (Magcancer/Ventrikelcancer)
Matstrupscancer (Esofaguscancer)
Nyhetsbrev
Om PALEMA
Övrigt
PALEMA i media
Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)
Podcast
Pressmeddelande
Världspankreascancerdagen (WPCD)

Se inspelning från webbinarium – Nya mediciner och terapier – varför tar det så lång tid i Sverige?

av | 9 mars, 2021 | Cancer generellt

Den 3 mars höll vi årets första webbinarium i vår egen regi och ämnet var det mycket efterlängtade “Nya mediciner och terapier – varför tar det så lång tid i Sverige?”. Nu kan du se det i efterhand.

Medverkande var:

  • Eva Backman, Ordförande i Cancerföreningen PALEMA.
  • Gerd Lärfars, Docent och Ordförande i NT-rådet (Nya Terapier) pratade om vad NT-rådet gör och vad som menas med nationellt ordnat införande av nya läkemedel.
  • Kenneth Villman, Överläkare onkologi Universitetssjukhuset i Örebro, och representant för NAC (Nationell arbetsgrupp för cancerläkemedel) berättade om vad NAC gör och hur de bidrar till snabb introduktion av nya cancerläkemedel.
  • Dag Larsson, Senior sakkunnig i policyfrågor vid Lif – de forskande läkemedelsföretagen – berättade om vad Lif gör och hur det går till att ta fram ett nytt läkemedel.
Webbinarium 3/3 2021

Detta webbinarium sponsrades av RCC Stockholm-Gotland

Videon är nu publicerad på vår YouTube kanal och ni kan även kan se den direkt här nedan.

Som ni kommer att märka i filmen hann vi inte med alla frågor som kom in till våra medverkande talare. De lovade att försöka besvara dem i efterhand, vilket nu också har skett och dessa frågor och svar finns nu här under. Men vi rekommenderar att ni ser filmen först!

Eva Backman

Eva Backman

Gerd Lärfars

Gerd Lärfars

Kenneth Villman

Kenneth Villman

Dag Larsson

Dag Larsson

Ni som ser på eftersändningen här nedan får också mycket gärna lämna era synpunkter, det ligger en enkät på den här sidan som ni gärna får fylla i efter att ni tittat på inspelningen. Enkäten är öppen till den 30 april.

Vi säger ju i slutet av sändningen att ni automatiskt kommer att dirigeras om till enkäten, men det gällde under direktsändningen, så ni som ser det i efterhand få då istället använda länken här ovan.

Extra frågor och svar

Här kommer då svar på ett antal frågor som ställdes under webbinariet men som det inte fanns tid att svara på då. Klicka på respektive fråga för att läsa svaren:

(Vi rekommenderar dock att ni ser på webbinariet först då vissa av frågorna och svaren kanske baserar sig på frågor och svar ställda där först.)

Det är ganska uppenbart att det finns en enorm brist på forskning och studier i Sverige om immunterapi för matstrupscancer

– Lif önskar, precis som många engagerade kliniker att svensk sjukvård i större utsträckning kunde medverka i kliniska läkemedelsprövningar. Det vore till exempel önskvärt att det i vårdprogrammen kunde vara tydligt att man bör överväga inklusion i kliniska studier. När det gäller företagsinitierade studier är det respektive företag som ansvarar för studierna, så jag har ingen inblick i vilka studier som är aktuella och vilka överväganden som görs.
/Dag Larsson, Lif

Varför pratar man så mycket om immunterapins biverkningar men inte om Cytostatikans biverkningar?

– All läkemedelsanvändning ska alltid utgå ifrån patientens medicinska behov och den kunskap som finns om läkemedlets nytta i relation till eventuella risker oavsett vilken typ av läkemedel det gäller. Utan att med säkerhet veta kan det vara så att erfarenheten ifrån etablerade läkemedel påverkar bedömningarna.
/Dag Larsson, Lif

-Att vi inom professionen talar så mycket om biverkningar av immunterapi beror på att det är ett helt annat biverkningsmönster än för cytostatika. Det är extremt viktigt att sprida denna kunskap bland onkologer, men även bland andra läkare som kan träffa patienter på akutmottagningar.
/Kenneth Villman, NAC

-All läkemedelsbehandling värderas utifrån klinisk effekt i relation till risker/biverkningar. Vid behandling med nya läkemedel finns det större osäkerhet kring både effekt och biverkningar, både på lång och kort sikt. Det är viktigt att varje patient informeras om detta inför behandlingsstart och om någon biverkan inträffar att det då rapporteras som misstänkt biverkan. Eftersom vi vet mycket mindre om nya läkemedel så är det extra viktigt att dessa biverkningar rapporteras.
/Gerd Lärfars NT-rådet

Vi som då inte har råd att köpa keytruda privat, eller som får belåna alla våra ägodelar för att kunna påbörja keytruda privat för att se om behandlingen hjälper? Vad skulle ni själva göra om ni kämpade för era liv?

– I Sverige finns det en generell förväntan på att läkemedel för svåra sjukdomstillstånd ska finansieras genom allmänna medel. Den etiska prioriteringsplattformen säger att det ska ske med hänsyn till människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitet. Jag inser att det är ett generellt svar som ger begränsad vägledning för en enskild patient.
/Dag Larsson, Lif

– När det gäller immunterapi känner jag mig trygg i att för de cancerdiagnoser där det finns bra studier där kan vi också erbjuda behandling inom den offentliga vården. Det är dock ett problem för de patienter som drabbas av väldigt ovanliga cancersjukdomar där det aldrig kommer att kunna göras stora och bra studier.
/Kenneth Villman, NAC

– Jag förstår att det finns stora förhoppningar kring nya läkemedel och att det finns stora förhoppningar om att immunterapi är effektiv vid alla former av cancer. Men vid en användning utanför godkänd rekommendation så bör det göras en rimlig bedömning att behandlingen kan ha effekt, och då bör det finnas ett vetenskapligt stöd för detta.

Vi anser att man inte ska pröva nya läkemedel på en icke-godkänd indikation utanför en klinisk studie eftersom det är omöjligt att veta hur bra – eller dålig – en behandlingen är om det inte registreras på ett bra sätt. En klinisk studie möjliggör att behandlingen går att utvärdera och att kunskapen i och med det kan komma andra patienter till nytta.
/Gerd Lärfars NT-rådet

När man pratar med vissa onkologer uttrycker de stora möjligheter men utåt så talar ni undvikande. Varför är det så? Keytruda utplånade 52 hjärnmetastaser plus en massa andra metastaser hos mig i elfte timmen. Vården använde era argument emot Keytruda mot mig också. Nu - ingen mätbar sjukdom!

– Jag förstår att onkologer utrycker sig på olika sätt när man skall förmedla svåra budskap. Det svåraste är förstås det så kallade ”brytpunktssamtalet” när vi skall förmedla att vi inte längre har någon effektiv behandling att erbjuda.

Sen händer det ibland smärre under som i ditt fall. Har man jobbat i många år med cancerpatienter så inser man att det är omöjligt att förutse förloppet hos en enskild patient. För mig är det dock viktigt att förlita sig på vetenskapliga data när man överväger olika behandlingar.
/Kenneth Villman, NAC

– Det är ju väldigt svårt att svara på hur olika onkologer uttrycker sig och att kommentera den behandling som beskrivs. Jag tror det är viktigt att försöka se skillnaden mellan forskningsresultat och de möjligheter som forskningen ser framför sig och det som sedan kan visas i de kliniska studierna, liksom när en behandling blir mer etablerad.

Vi ser ju att även vid behandling med immunterapi vid de cancerformer som svarar mycket bra på så är det inte så att alla svarar på behandlingen. Men det är ju fantastiskt när en behandling kan ha så god effekt vid en så pass allvarlig sjukdomssituation som du beskriver och jag hoppas verkligen att det är en kunskap som förs vidare av din läkare och att läkemedelsföretag eller forskare startar en studie för att bekräfta effekten
/Gerd Lärfars, NT-rådet

Är det så att terapiråd som beslutar i enskilt patientärende om behandlingar utanför godkänd indikation endast är "informella möten" utan ett strukturerat regelverk. Detta kan väl inte vara en vidare rättssäker process för den enskilda patienten?

– I Örebro där jag jobbar har vi inga terapiråd utan vi följer vårdprogram och NT-rådsrekommendationer.
/Kenneth Villman, NAC

– Ett beslut i ett terapiråd (om sådant finns) ska dokumenteras i en journalanteckning och det bör ju också finnas tillräckligt med information så att man kan förstå skälet till beslutet. Som nämndes på webbinariet av Kenneth Villman så har man som patient rätt till en sk second opinion om man inte känner sig trygg med den bedömning och behandling som ges av den ordinarie läkaren eller läkarteamet.
/Gerd Lärfars, NT-rådet

Har ni följt patientdata (alltså inte studier) i USA där Keytruda godkänts för bl a matstrupscancer. Hur stor procent svarar / svarar inte på behandlingen med Keytruda? Nu har ju en grupp patienter fasats in i behandlingen under några år. Så data borde ju finnas.

– Våra rekommendationer baseras på genomförda studier. Det är viktigt att följa med utvecklingen och se när studier uppdateras för det kan komma att ändra en eventuell nej-rekommendation. Så kallad ”real world data” som du efterfrågar är självklart viktiga för att se att ett läkemedel är lika bra i verkligheten som i studier men kan inte ligga till grund för en registrering.
/Kenneth Villman, NAC

– NT-rådet bevakar ju inte nya terapier på denna nivå, utan det är ju mer en information som tex presenteras på vetenskapliga kongresser
/Gerd Lärfars, NT-rådet

De nya terapierna hör ju ihop med gensekvenseringsanalyser. Alltså inte som de gamla terapierna. Hur anpassar svensk cancersjukvård och harmoniserar detta?

– Det här är en mycket angelägen fråga som handlar om det som kallas precisionsmedicin. Den nationella Life Science-strategin har mycket stort fokus på detta. För att implementera en närmare koppling mellan diagnostik (inte enbart gensekvensering) och val av behandling med tillhörande uppföljning, så behövs både infrastruktur (diagnostikpaneler, datadelning) och omställning i vården så att det inte stannar vid forskning eller genomförande enbart i vissa delar av cancersjukvården.
/Dag Larsson, Lif

– Genom introduktion av GMS (Genomic Medicins Sweden). Skall införas på alla Universitetssjukhus och bli tillgänglig för alla cancerpatienter i Sverige oberoende av cancerdiagnos. Det är dock viktigt att betona att en viss genetisk förändring inte har samma betydelse för alla cancerformer.
/Kenneth Villman, NAC

– GMS arbetar som sagt väldigt mycket med denna fråga tillsammans med det nationella programområdet för medicinsk diagnostik, många vårdprogramgrupper inom RCC och är prioriterat  inom vård och forskning.
/Gerd Lärfars. NT-rådet

En samvetsfråga... Om det gällde er själva eller någon nära anhörig i familjen och om hen hade haft rätt tumöruttryck och eller genmutation hade ni själva släppt frågeställning om möjlighet till behandling med hänvisning till riktlinjerna och hälsoekonomisk bedömning? Hade ni funnit er i ett avslag? Det är här etiska kompassen kommer in.

– Vi är alla människor och frågan illustrerar mycket väl dilemmat mellan populationsperspektiv, tolkning av underliggande evidens och sjukvårdsekonomi å ena sidan och individens behov å andra sidan. Det finns inga enkla generella svar förutom att det självfallet är förståeligt att den som drabbas inte vill avstå någon möjlighet.
/Dag Larsson, Lif

– Man kan aldrig veta hur man själv reagerar i skarpt läge om man själv eller någon nära anhörig drabbas av en obotlig cancersjukdom. Jag kan bara säga att jag vill ha ärlig information om min sjukdom och tillgänglig behandling.
/Kenneth Villman, NAC

– Jag håller med både Dag och Kenneth och deras kommentarer. Det är en väldigt svår situation när man har drabbats av en allvarlig cancersjukdom, och det kan vara svårt att acceptera att en möjlig behandling måste granskas och utvärderas.

Det som är en realitet idag är att vi har inte tillräckligt med resurser för att göra allt som går att göra inom hälso- och sjukvården, och att när vi väljer att lägga våra resurser på en behandling så väljer vi också bort något annat. Det kan vara personal eller vårdplatser eller andra läkemedel för andra sjukdomar.

Idag säger vi att en patient med svår sjukdom ska ha en större andel av våra gemensamma resurser än de som har mer lindriga tillstånd och att det är rimligt att en behandling av en svår cancersjukdom kostar mer än för behandling av mindre allvarliga sjukdomar.

Men fortfarande gäller att vi måste veta att våra resurser används rätt så att den verkligen gör nytta och förlänger liv och ger bättre livskvalité. /Gerd Lärfars, NT-rådet

TACK

Ett extra TACK till våra medverkande talare Gerd Lärfars, Kenneth Villman och Dag Larsson som tog sig tid att besvara dessa frågor i efterhand!

Välkommen att kontakta PALEMAs redaktion om du har förslag på artiklar eller synpunkter på artiklar vi skrivit.

Senaste nyheterna:

Sommartider på PALEMA

Sommartider på PALEMA

Nu är sommaren här och vi hoppas att det kan bli lite avkoppling för er, både drabbade och anhöriga. Vi på kansliet och redaktionen drar ner på verksamheten under en tid, men finns tillgängliga för frågor. Det kan dock ibland dröja lite längre med svar.

läs mer
Precisionsmedicin ställer nya krav på cancervården

Precisionsmedicin ställer nya krav på cancervården

Precisionsmedicinerna är en revolution inom cancervården som samtidigt gör att det krävs ett nytänkande. Vid ett seminarium anordnat av Lif togs flera aspekter av detta upp: Förändrade vårdprogram, nya samarbeten, tillgång till diagnostik, delning av patientdata och ett utökat patientinflytande.

läs mer

Välkommen att kontakta PALEMAs redaktion om du har förslag på artiklar eller synpunkter på artiklar vi skrivit.

Pin It on Pinterest