Generic selectors
Exakta träffar enbart
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Sök i artiklar och berättelser
Sök i sidor
Sök i kalendern
Filtrera efter kategorier (artiklar endast)
Anhörig
Blåljuscancer
Cancer generellt
Forskning
Gallvägscancer
Levercancer
Magsäckscancer (Magcancer/Ventrikelcancer)
Matstrupscancer (Esofaguscancer)
Nyhetsbrev
Om PALEMA
Övrigt
PALEMA i media
Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)
Podcast
Pressmeddelande
Världspankreascancerdagen (WPCD)
Dina rättigheter

Dina rättigheter

Som cancerdrabbad har du ett antal rättigheter och det är viktigt att du känner till dessa. På denna sida kommer vi att samla den information som finns samt länkar till djupare kunskap i ämnet. Sidan kommer att fyllas på med mer innehåll succesivt.

Podcast – Dina rättigheter i vården

Lyssna gärna på vårt podcastavsnitt här nedan där vi pratar om vad man har för rättigheter i vården som patient och som anhörig.

Generic selectors
Exakta träffar enbart
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Sök i artiklar och berättelser
Sök i sidor
Sök i kalendern
Filtrera efter kategorier (artiklar endast)
Anhörig
Blåljuscancer
Cancer generellt
Forskning
Gallvägscancer
Levercancer
Magsäckscancer (Magcancer/Ventrikelcancer)
Matstrupscancer (Esofaguscancer)
Nyhetsbrev
Om PALEMA
Övrigt
PALEMA i media
Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)
Podcast
Pressmeddelande
Världspankreascancerdagen (WPCD)

Rätt till Ny medicinsk bedömning (Second opinion)

Rätten till att få en second opinion finns lagstadgad men i praktiken är det få cancerpatienter som får information om det. Det är bara ca 10% av cancerpatienterna som informeras om den viktiga rätten till en second opinion, eller ny medicinsk bedömning som det också heter. Roger Henriksson, professor och överläkare i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus, säger att det för patientens del kan vara avgörande med en oberoende förnyad bedömning.

Han uppskattar att det hos upp till 10-15 procent av patienterna i Sverige kan leda till en annan diagnos eller behandling. Som patient ska man inte se sig som besvärlig för att ställa frågan. Det är ens rättighet och det handlar om din säkerhet. I de fallen som vården har gjort fel, så lär sig läkarna även något nytt vilket även kan hjälpa andra.

Läs mer på Cancerfonden >>

Läs mer om bristfällig second opinion PALEMA >> 

Rätt till kontaktsjuksköterska

Det står i lagen att man har rätt till en fast vårdkontakt om man begär det, eller om det bedöms som nödvändigt av olika anledningar. Så se till att be om det eftersom det kan ha en stor betydelse med något som har skyldighet att övervaka din vård. Det är speciellt viktig vid cancersjukdomar när patienter ofta får träffa flera läkare, och att du som patient ofta befinner dig i ett utsatt läge med lite ork för annat än själva sjukdomen.

Om rätten till kontaktsjuksköterska RCC >>

Rätt till information

När det gäller information är tillgängligheten till vården mycket viktig. Även om man haft ett långt samtal med läkaren där massor av bra information har getts, är det inte ovanligt att frågor i efterhand dyker upp hos patient och närstående.
Då ska det finnas någon vid mottagningen/kliniken som enkelt går att nå och som kan hjälpa till att besvara frågorna. Alla mottagningar som utreder och behandlar patienter med cancersjukdomar ska således ha namngivna kontaktsjuksköterskor som man kan vända sig till.

Det är ofta en fördel om information ges både i muntlig och i skriftlig form, och rättigheten att få sådan finns också inskriven i Patientlagen. Skriv gärna ned dina egna frågor inför till exempel samtalet med läkaren.
Det kan också vara bra att ta med sig en närstående. Två personer hör och uppfattar tillsammans ofta mer än en. Om du själv är för sjuk för att kunna ta emot informationen, ska den ges till en närstående.

Mer om rätt till information och hantering på Cancerfonden >>

Rätt till medbestämmande

Lagen säger att vård och behandling så långt det går ska planeras och genomföras i samråd med patienten.
Som cancerpatient har du rätt att först få veta vilka behandlingsalternativ som finns i just ditt fall och sedan vara med och diskutera vilket som är det bästa valet. Du har också rätt att få veta vart du ska vända dig för att få genomgå till exempel en viss typ av operation.

Det räcker inte att läkaren bara räknar upp de behandlingsmetoder som finns. Du har rätt att få hjälp att värdera dem, och att få ta del av de olika för- och nackdelar som kan finnas med olika metoder. Om läkaren bedömer att det finns flera likvärdiga behandlingsalternativ som kan hjälpa patienten, ska patientens eget val vara avgörande.

Mer om medbestämmande och vägledning på Cancerfonden >>

Rätt till vårdval

Som patient ska du nu kunna välja var och av vem du får vård. Du ska också kunna påverka valet av behandlingar.
Den nya patientlagen innebär rätt att välja vårdcentral var som helst i landet, men även rätt att välja specialist i öppenvård var som helst. I vissa landsting krävs dock fortfarande remiss för att få komma till specialist inom annat landsting.

Utförlig information på Cancerfondens sida >>

Gratis verktyg för att hitta bra vård (även utomlands) >>

Rätt till en vårdplan

Varje cancerpatient har rätt att få ta del av en individuell vårdplan. I den ska det framgå vem som är ansvarig läkare, vart man vänder sig med frågor, inklusive nummer till kontaktsjuksköterska, och vart man ska vända sig i akuta situationer.
I vårdplanen ska det också framgå vilken cancerform man har, vilka utredningar/behandlingar som planeras och tidpunkter för dessa. Tidsplanen kan ibland vara preliminär, men det ska i så fall framgå varför det är så.

Du har rätt till en skriftlig vårdplan. En vårdplan omfattar målsättning, planering, genomförande och utvärdering av din vård. Om du inte erbjuds någon så är det viktigt att fråga efter en sådan. Den ger struktur och det går lättare att se om något har missats, både under tiden för behandlingen och efteråt. Cancersjukdomar betyder ofta komplicerade behandlingar och en personlig vårdplan är viktig både för patienter och vårdpersonalen.

Mer om vårdplanen och hur du kan meddela dig med vården (1177) >>

Rätt att läsa din journal

Själv har du rätt att läsa din journal. Det ska alltid stå vem som har gjort en journalanteckning och när den gjordes. Vänd dig till din läkare om du vill läsa din journal. Journalen tillhör vården och är personalens arbetsredskap, men du kan alltid be att få en kopia av den.

Om rättigheter att läsa journal – Cancerfonden >>

Rätt för närstående att få information

Du som är närstående till en person som är sjuk kan be om att du att du ska bli informerad om hur hen mår och vilken vård hen får. Men det är den som är sjuk som bestämmer om du ska få informationen. Du som är närstående ska få information om den som är sjuk inte kan ta emot informationen alls.

När närstående kan få information – Cancerfonden >>

Om du inte är nöjd med vården

Om du inte är nöjd med vårdens bemötande, med den information du fått eller med vården är det vanligen bäst att först försöka prata med den personal det gäller.

Om detta inte hjälper, eller om du inte vill prata med personalen på egen hand, kan du vända dig till landstingets patientnämnd, ibland kallad förtroendenämnd.

Patientnämnden finns i alla regioner och är fristående från hälso- och sjukvården. Du kan kontakta patientnämnden både som patient och närstående och det är helt kostnadsfritt.

Patientnämnden samarbetar också med Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och ska informera myndigheten om det finns något den bör granska.

Läs mer om möjligheter till klagomål, vårdskador och patientförsäkringen >>

PALEMA-artikel om olika vägar för att få rätt som patient >>

Vi kommer att fylla på mer på den här sidan kring rättigheter. Under tiden kan du tills vidare läsa mer hos Cancerfonden där det finns mycket information.

Pin It on Pinterest