Generic selectors
Exakta träffar enbart
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Sök i artiklar och berättelser
Sök i sidor
Sök i kalendern
Filtrera efter kategorier (artiklar endast)
Anhörig
Blåljuscancer
Cancer generellt
Forskning
Gallvägscancer
Levercancer
Magsäckscancer (Magcancer/Ventrikelcancer)
Matstrupscancer (Esofaguscancer)
Nyhetsbrev
Okategoriserat
Om PALEMA
Övrigt
PALEMA i media
Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)
Podcast
Pressmeddelande
Världspankreascancerdagen (WPCD)
Blå berg
  1. Home
  2.  » 
  3. HomeCancerdiagnoserna
  4.  » Magsäckscancer och Matstrupscancer

Magsäckscancer och Matstrupscancer

På denna sida hittar du information om cancer i magsäck och matstrupe, vad diagnosen innebär och vart du kan vända dig för att ställa frågor och få stöd.

Att få diagnosen ”magsäck- och matstrupe cancer” är omvälvande både för dig som fått denna diagnos och för anhöriga/närstående. Det är naturligt att vilja veta mer om vad den innebär i form av behandling, hur livet påverkas, vad den drabbade själv kan göra och tänka på såväl som vad anhöriga kan bidra med.

Med informationen vill vi ge en bild av hur magsäck- och matstrupe cancer behandlas idag i Sverige samt vart du kan vända dig för att få svar på frågor ur kunniga och vederhäftiga källor.

Du finner också nyheter, filmer och annat som är knutet till diagnosen.

Faktatexten är skriven av Magnus Nilsson, överläkare, PO övre buk, Karolinska Universitetssjukhuset

Generic selectors
Exakta träffar enbart
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Sök i artiklar och berättelser
Sök i sidor
Sök i kalendern
Filtrera efter kategorier (artiklar endast)
Anhörig
Blåljuscancer
Cancer generellt
Forskning
Gallvägscancer
Levercancer
Magsäckscancer (Magcancer/Ventrikelcancer)
Matstrupscancer (Esofaguscancer)
Nyhetsbrev
Okategoriserat
Om PALEMA
Övrigt
PALEMA i media
Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)
Podcast
Pressmeddelande
Världspankreascancerdagen (WPCD)

Cancer i magsäcken

Olika typer

All magsäckscancer är av så kallad körtelcellstyp, dvs adenocarcinom. Dock finns olika undergrupper av adenocarcinom i magsäcksäcken, dels en typ som man brukar kalla intestinal, därför att tumörvävnaden har likheter med tarmkörtlar, dels en typ som man brukar kalla för diffus, eftersom cellerna är mer utspridda. Den diffusa typen har en undergrupp med så kallade signetringceller.

Kan man bota magsäckscancer?

Möjligheten att bli frisk från magsäckscancer beror mycket på om cancern är spridd eller inte. Vid en relativt tidig cancer som inte är spridd är chansen att bli botad mycket god. Vid mycket tidig och ytlig magsäckscancer kan man ofta bota bara genom att man hyvlar bort den lilla tumören i samband med en gastroskopi.

Annars är grundbehandlingen vid magsäckscancer kirurgi där man opererar bort hela eller delar av magsäcken. Denna operation görs numera ofta med titthålsteknik. I regel ges cytostatika före och efter operationen. De flesta som genomgått behandlingi botande syfte kan så småningom återgå till ett normalt liv.

Symptom vid cancer i magsäcken

Symtombilden vid cancer i magsäcken kan ibland vara ganska diffus. Vanliga symtom är värk eller obehag i övre delen av buken, viktnedgång och blodbrist. I vissa fall kan kräkningar efter måltid vara ett symtom som förekommer.

Magsäck – klicka på bilden för större version

Vad orsakar magsäckscancer

Den mest utbredda orsaken till magsäckscancer är kronisk infektion i magsäcken med bakterien Helicobacter pylori, vilket i de flesta fall är en smitta som man fått i sitt hem redan i spädbarnsåldern. Bakterien kan också orsaka vanliga magsår. En annan viktig orsak är rökning, men även kostfaktorer som högt intag av rött kött och lågt intag av grönsaker kan bidra.

Hur ser utredningen ut när man misstänker magsäckscancer?

Diagnosen ställs i samband med en gastroskopi där man tar vävnadsprov från tumören. När diagnosen är ställd gör man en utredning, dels för att bedöma tumörstadiet, dels för att bedöma den enskilda patientens förmåga att klara av de olika typerna av ganska krävande behandling.

För stadiebedömning brukar man idag göra en sk datortomografi av buken och bröstkorgen. På den undersökningen brukar man se både den lokala tumörutbredningen inklusive dottertumörer (metastaser) i lokala lymfkörtlar och eventuella avlägsna dottertumörer, sk fjärrmetastaser.

För att bedöma enskilda patienters möjligheter att klara av olika typer av behandling kan man till exempel behöva göra lungfunktionstester (sk spirometri), cykelarbetsprov med EKG, hjärtultraljud, med mera, beroende på ålder, allmän kondition och eventuella övriga kända sjukdomar.

Cancer i matstrupen

Olika typer

Det finns två vävnadsmässigt olika typer av matstrupscancer, skivepitelcancer, som är den vanligaste formen i världen som helhet, och körtelcellscancer (=adenocarcinom) som numera är den vanligaste typen i Sverige och övriga länder i Europa och Nordamerika.

Kan man bota matstrupscancer?

Möjligheten att bli frisk från matstrupscancer beror mycket på om cancern är spridd eller inte. Vid en relativt tidig cancer som inte är spridd är chansen att bli botad mycket god. Vid mycket tidig och ytlig matstrupscancer kan man ofta bota bara genom att man hyvlar bort den lilla tumören i samband med en gastroskopi.

Annars är grundbehandlingen vid skivepitelcancer att först ge en kombination av strålbehandling och cytostatika och sedan genomföra en operation där större delen av matstrupen tas bort och ersätts med en ny matstrupe gjord av patientens egen magsäck. Denna operation görs nu ofta med titthålsteknik. 

Vid körtelcellscancer kan man ge antingen samma förbehandling med strålning och cytostatika som vid skivepitelcancer, eller istället bara cytostatika före och efter operationen. Operationen är densamma som vid skivepitelcancer.

I vissa fall, framförallt vid skivepitelcancer, kan man bota med strålning och cytostatika utan att operera. Man ger då mer strålning och cytostatika än vad man ger om man planerar operation efteråt.

De flesta som genomgått behandling i botande syfte kan så småningom återgå till ett normalt liv.

Matstrupe – klicka på bilden för större version

Symptom vid cancer i matstrupen

Oavsett vilken typ av matstrupscancer det gäller, så är symtomen likartade. Det mest typiska symtomet är att maten fastnar i matstrupen när man äter, vilket man brukar kalla för dysfagi.

I början är det ganska diskret, dvs händer bara när man äter vissa typer av mer svårtuggad mat, men så småningom kan det bli väldigt uttalat, till och med så att det är svårt att dricka. En del har också smärta i samband med sväljning, sk odynofagi. Med dessa symtom brukar det följa en ganska rejäl viktnedgång.

De flesta som söker sjukvård har haft denna typ av besvär under lång tid, oftast många månader och ibland uppemot något år.

Vad orsakar matstrupscancer?

Den mest välkända orsaken till skivepitelcancer i matstrupen är rökning, men även hög alkoholkonsumtion och vissa kostfaktorer kan bidra.

De mest etablerade orsakerna till körtelcellscancer i matstrupen är kronisk retning och inflammation i matstrupen på grund av så kallad refluxsjukdom (dvs att magsyra åker upp i matstrupen), långvarig förekomst av övervikt, samt rökning.

Hur ser utredningen ut när man misstänker matstrupscancer?

Diagnosen ställs i samband med en gastroskopi där man tar vävnadsprov från tumören. När diagnosen, skivepitelcancer eller körtelcellscancer i matstrupen, är ställd gör man en utredning, dels för att bedöma tumörstadiet, dels för att bedöma den enskilda patientens förmåga att klara av de olika typerna av ganska krävande behandling.

För stadiebedömning brukar man idag göra en sk PET-CT, vilket är en kombination av skiktröntgen (datortomografi) med en isotopröntgen, sk PET. På den undersökningen brukar man se både den lokala tumörutbredningen inklusive dottertumörer (metastaser) i lokala lymfkörtlar och eventuella avlägsna dottertumörer, sk fjärrmetastaser.

För att bedöma enskilda patienters möjligheter att klara av olika typer av behandling kan man till exempel behöva göra lungfunktionstester (sk spirometri), cykelarbetsprov med EKG, hjärtultraljud, med mera, beroende på ålder, allmän kondition och eventuella övriga kända sjukdomar.

Ett cancerbesked, vad händer nu?

Efter ett cancerbesked skickas röntgenbilder vanligtvis till närliggande universitetssjukhus för ett behandlingsbeslut.

Behandlingsbeslut ska tas vid en s.k. multidisciplinär konferens, dvs. där flera olika specialister samlas för att med sin samlade kompetens diskutera tumörsjukdomen, patientens förutsättningar att tåla behandlingen och slutligen vilken terapi som ska rekommenderas.

Närvarande vid ett sådant möte ska vara magsäck-& matstrupekirurger, onkologer, radiologer och kontaktsjuksköterska m.fl.

Om cancern hunnit sprida sig?

Om man kunnat konstatera att det finns dottertumörer långt borta från huvudtumören i matstrupen eller magsäcken, sk fjärrmetastaser, inriktar man behandlingen på att bromsa tumörväxten och lindra symtomen på olika sätt.

Vid matstrupscancer kan man dels ge cellgiftsbehandling, men ofta också strålbehandling. Om man har svåra besvär med att få ned mat, eller till och med dryck, så kan man ha stor nytta av ett sk esofagusstent, dvs att man i narkos lägger ned ett expanderande, teflonklätt rör av metallnät som då kan öppna upp matstrupen genom tumören.

Vid magsäckscancer brukar man i första hand ge cytostatika i tumörbromsande och symtomlindrande syfte.

Tips till dig som precis fått diagnos

  • Ställ frågor så att du förstår, och om det behövs kan man ställa samma fråga flera gånger.
  • Alla cancerpatienter har rätt till en skriftlig vårdplan, där ska det stå information om diagnos, behandling, datum för nästa besök eller behandling, kontaktuppgifter till en kontaktsjuksköterska med mera.
  • Skriv ned dina frågor inför läkarbesöket och de svar du får från läkare och sjukvårdspersonal, eller be om kompletterande skriftlig information efter samtalen.
  • Ha med en närstående, som kan hjälpa till att minnas vad som sagts och vara ett känslomässigt stöd.
  • Är du inte svensktalande har du alltid rätt till tolk så att du kan få information på ditt eget språk.
  • Känner du dig osäker på om du fått rätt bedömning har du rätt att begära en ny medicinsk bedömning vid ett annat sjukhus (så kallad second opinion).
  • Förvissa dig om att du har en fast vårdkontakt med en ansvarig läkare eller sjuksköterska.
  • Alla cancerpatienter ska ha en kontaktsjuksköterska att ställa frågor till och som hjälper dig under din ”cancerresa”.
  • Kontrollera alltid så att du får med dig dina journaler och din information mellan olika vårdhem och sjukhus.
  • Var ute så mycket det går – ta promenader eller sitt i solen.
  • Umgås inom familjen och med vänner, försök leva så normalt som möjligt. Var nära och tillsammans!
  • Prata inom familjen och med vänner. Diskutera vad som händer och ta upp de svåra frågorna. Det är viktigt att inkludera även barn och ungdomar så att de förstår. För barn- och ungdomar finns det egna närståendestöd bland annat på nätet, men de kan också få prata med en kurator.
  • Som närstående kan man känna sig hjälplös men ofta räcker det långt att finnas till hands för den som är sjuk och bara lyssna och dela det svåra. Du kan även hjälpa till att avlasta med praktiska saker. Det finns stödgrupper för närstående på många orter och man kan också be om att få träffa en kurator.
  • Det finns mycket information på nätet. Under "Stöd och hjälp om cancer" samt "Mer information" rekommenderar vi några källor som är uppdaterade och trovärdiga.
  • Prata med andra som är – eller har varit – i liknande situation. Vänd dig gärna till PALEMA.
  • Det är naturligt att en cancerdiagnos väcker starka känslor av sorg, ilska, oförstående och/eller rädsla. Det finns inga rätt eller fel i hur man reagerar. Forskning har visat att oro och nedstämdhet ofta minskar när behandlingen startar och man vet vad som gäller under behandlingstiden.
  • Närståendepenning kan anhörig söka hos Försäkringskassan, vilket innebär möjlighet att vara ledig från ditt ordinarie arbete mot ersättning. Alla läkare kan utfärda intyg för detta.
  • Anhörigboken för anhöriga/ närstående finns att beställa på www.natverketmotcancer.se.

Vilka frågor kan jag ställa till läkaren efter ett cancerbesked?

Skriv ner dina frågor i förväg så att du inte glömmer något när du väl pratar med läkaren. Om du vill och har möjlighet kan det också kännas bra att ha med någon närstående vid läkarbesök. Tillsammans kan ni uppfatta mer än om du är ensam. Dessutom kan den som följer med dig också hjälpa till att ställa frågor.

Ställ alla frågor du har. Ställ samma fråga flera gånger, om du behöver det. Det är ofta mycket att ta in när man får ett cancerbesked. Att sortera alla frågor, tankar och känslor som dyker upp kan ta tid. Det är viktigt att du förstår informationen så att du kan vara delaktig i din vård.

Det är bra att skriva ner de svar du får från läkare och annan sjukvårdspersonal. Du kan spela in samtalet om det känns enklare, till exempel om du har en mobiltelefon med en sådan funktion. Säg i så fall gärna till innan. Du kan också be om hjälp med att få kompletterande skriftlig information efter samtalen. Om du vill ställa vissa frågor igen eller om det dyker upp nya frågor, kan du be om ett nytt samtal med läkaren.

Frågor som kan vara bra att ställa är:

  • Vad är det för cancersjukdom?
  • Är sjukdomen spridd och vad betyder det i så fall?
  • Vilken behandling kan jag få, och finns det flera behandlingsmetoder?
  • Är behandlingens syfte att bota sjukdomen?
  • Hur vet jag vilken effekt behandlingen kommer att få, hur mäts effekten?
  • Vilka biverkningar har behandlingen?
  • När ska behandlingen starta?
  • Hur kommer behandlingen att påverka vardagslivet?
  • Hur kan jag själv medverka till att behandlingen blir så bra som möjligt?
  • Finns det någon litteratur eller webbplats där jag kan få mer information?
  • Vem är min ansvariga sjuksköterska? Finns det en kontaktsjuksköterska?
  • Vart vänder jag mig om jag har frågor eller får besvär när mottagningen är stängd?
  • Vart vänder jag mig om jag behöver någon att prata med?

Du har rätt att få informationen av en läkare så att du kan vara med och besluta vilken behandling som passar dig. Frågorna ska också få svar i den skriftliga vårdplan som du har rätt till och som du får vara med och utforma om du vill.

Berättar läkaren allt för mig, även om det är dåliga nyheter?

Det kan vara olika hur mycket information man vill ha. Kanske vill du inte veta allt utan fråga om det som känns viktigast för stunden. Läkaren ska anpassa svaren till de frågor du ställer. Men en läkare ska aldrig ljuga. Du ska få all information om du är tydlig med att du vill ha det.

Var kan jag få hjälp och råd?

Många har ett stort behov av att tala om sjukdomen, och att få bearbeta de känslor och tankar som dyker upp. Det finns stöd att få både inom och utanför sjukvården.

Stöd i sjukvården

Sjukvårdspersonal på den klinik där du har fått diagnosen eller ska få behandling kommer kunna ge dig den mesta informationen som rör din sjukdom och behandling. På de flesta sjukhus finns kurator eller psykolog som man kan vända sig till för stöd. Där finns även kontaktsjuksköterskor som gärna hjälper dig.

Se till att få ett telefonnummer – från din läkare – dit du alltid kan ringa eller vända dig om du har ytterligare frågor eller skulle må sämre. Även Cancerrådgivningen eller Cancerfonden kan vara till hjälp.

Se vidare under "Stöd och hjälp om cancer" samt "Mer information" på den här sidan.

 

Nationellt vårdprogram

Nationella vårdprogram inom cancervården ska bidra till en jämlik och god vård till alla patienter, oavsett bostadsort, kön och socioekonomisk status.

De nationella vårdprogrammen bygger på bästa medicinska kunskap och ger rekommendationer om utredning, behandling, omvårdnad, rehabilitering och uppföljning av patienter.

Här hittar du vårdprogrammet för din cancerform

 

Vård utomlands

Du har rätt att söka vård i ett annat EU-land, t.ex. för att uppsöka en specialist, genomgå en operation eller få behandling för en speciell sjukdom.

Du kan välja mellan flera alternativ när du ska ansöka om ersättning för planerad vård utomlands genom Försäkringskassan. Samtliga alternativ har som grundvillkor att:

  • du ska vara försäkrad för vårdförmåner i Sverige
  • vården skulle bekostas av det allmänna om du fick den i Sverige.

I Sverige är det regionerna som ansvarar för hälso‑ och sjukvården. Vilken vård utomlands som du kan ha rätt till ersättning för beror därför på vilken region som du är skriven i.

Ett exempel på cancervård utomlands är cancervården (Docrates) i Finland, där i de flesta fall Försäkringskassan i Sverige betalar ersättning för vårdkostnader. Det går också att leta efter nationella kontaktpunkter i olika länder. Som en kombination till rättigheterna inom EU går det även att leta i webbtjänsten Medifind, där det går att få fram de bäst betygsatta läkarna i olika länder (även globalt), och enligt deras specialiteter. Det är också ett sätt att hitta möjligheter till second opinions, som kan vara värdefullt. Det har i många fall ändrat på föreslagna behandlingar.

Försäkringskassans regler

Kontaktpunkter för olika länder (webbsidor och e-post)

Manual för patienter – rättigheter att få söka vård inom EU

Artikel om Medifind på PALEMA

Docrates cancervård och Försäkringskassan

 

Läsa och delta i studier

Som patient bör du alltid fråga din läkare om det pågår några studier som du kan delta i. Det kan vara bra om det behövs något extra i behandlingsväg för din cancer. I studierna testas många gånger nya mediciner och behandlingar som kan vara i framkant och viktiga för dig med en svår cancer.

Cancerstudier i Sverige är en nationell databas med aktuella kliniska studier inom cancervården. I databasen finns endast studier med pågående rekrytering av patienter.

För sökningar på internationella studier kan Medifinds sökverktyg användas och även ställas in på hur långt man kan tänkas resa för att delta.

Lista över nationella och internationella organisationer som arbetar med behandling, forskning och support. Det kan vara en utgångspunkt för att leta efter studier att delta i.

Tillsammans mot cancer

Cancerföreningen PALEMA är en intresseförening för personer som har, eller har haft, cancer i PAnkreas (bukspottkörtel), LEver/galla, MAgsäck/matstrupe, samt för anhöriga/närstående och/eller andra med yrkesmässig anknytning till dessa sjukdomar.

PALEMAs ändamål och uppgift är att verka för en förbättrad vård och livssituation för målgruppens drabbade. PALEMA är en ideell förening, som är religiöst och partipolitiskt obunden. PALEMA ingår i Nätverket mot cancer, som är en nationell samarbetsorganisation för cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer i Sverige.

Vill du bli medlem i PALEMA eller få mer information, kan du ansöka här. Många medlemmar gör oss starkare!

Vill du stödja verksamheten – ge gärna ett bidrag. Ge en gåva, köp en produkt i webbshoppen, eller stöd oss på annat sätt.

Senaste nytt om Magsäcks- ocvh Matstrupscancercancer:

Mage
Forskning, Magsäckscancer (Magcancer/Ventrikelcancer)

Ny avancerad metod vid bekämpning av svår magcancer

STOPGAP är en amerikansk klinisk prövning som använder tre behandlingssätt för avancerade gastriska och gastroesofageala adenocarcinom. Målet är att visa att denna kombinationsterapi är säker och förbättrar patienternas överlevnad. "Den nuvarande standarden för vård av avancerad magcancer är huvudsakligen palliativ", säger onkologen Maheswari Senthil. "Vi tror att detta tillvägagångssätt kommer att ge dessa patienter mycket bättre resultat och överlevnad."

Diskutera på Facebook

Vi har idag en sluten Facebookgrupp för varje cancerdiagnos som alla medlemmar kan ansöka till. Här kan man diskutera med andra inom respektive område antingen i diskussionstrådar eller privat via messenger.

Observera att ni måste ange ert medlemsnummer samt godkänna gruppens regler för att bli godkända. Info om var ni hittar ert medlemsnummer hittar ni här.

Vad är blåljuscancer

En AKUT sjukdom som kräver ett SNABBSPÅR till vården och där man behandlas av SPECIALISTER på respektive diagnos!

Cancerföreningen PALEMA har lanserat begreppet Blåljuscancer för att kräva förbättringar inom diagnoserna pankreascancer (bukspottkörtelcancer), lever-/gallvägscancer samt magsäck-/matstrupscancer.

400x150 Transp

Cancerrådgivningen

Kanske har du fått en cancerdiagnos, har en misstanke om cancer eller är närstående till någon som berörs. Vi finns till för dig som behöver stöd, känner oro eller har frågor om cancer.

Läs mer här

Du är välkommen att höra av dig genom att ringa, mejla eller chatta med Cancerrådgivningen. De som arbetar där är specialistsjuksköterskor inom cancervård och har utbildning i samtalsstöd. Du kan även få råd och stöd om vad du kan göra i förebyggande syfte. Du ringer anonymt och de har tystnadsplikt.

Ordinarie öppettider: Helgfria vardagar mellan klockan 08.30 och 16.00.

Kvällsöppet: måndagar till 19.30.

Ring:  08-123 138 00

Mejla: cancerradgivningen@sll.se

Chatta: Klicka här
Helgfria vardagar mellan klockan 09.00 och 16.00

Läs mer om Cancerrådgivningen här.

Livet däremellan

Livet däremellan

14 konkreta idéförslag från cancerpatienter och deras närstående på hur vi tillsammans kan skapa ännu bättre hälsa, sjukvård och omsorg.

Vad är viktigt för dig?

Vad är viktigt för mig?

Detta är en rapport baserat på ett arbete som pågått under några års tid i ett samarbete mellan olika cancerföreningar och det är även en fortsättning på rapporten “Livet däremellan – 14 idéförslag från cancerpatienter och deras närstående”.

Filmer om Magsäcks- och Matstrupscancer från vår YouTube kanal

 

Pin It on Pinterest