Forskning

Tusentals analytiska tester – med hjälp av en enda droppe blod. Det som avslöjades som en bluff för bara några år sedan är nu verklighet, enligt KTH-professorn och serieentreprenören Mathias Uhlén.

Årets Sjöbergpris på en miljon dollar går till kemisten Kevan Shokat från USA. För tio år sedan blev han först i världen med att lyckas hämma ett av de muterade protein som orsakar flest cancerfall.

Patienter kan få 30 procent färre allvarliga biverkningar från läkemedel om de skräddarsys efter deras gener, enligt en studie publicerad i The Lancet. Forskare från bland annat Karolinska Institutet pekar på att en genetisk analys innan läkemedelsbehandling skulle kunna minska lidande och samhällets sjukvårdskostnader stort.

Cancerstudier i Sverige är en nationell databas med aktuella kliniska studier inom cancervården. I databasen finns endast studier med pågående rekrytering av patienter.

GMS (Genomic Medicine Sweden) har under flera år jobbat med att få fram ett kraftfullt verktyg för genetisk bestämning av cancersjukdomar. Från att genpanelerna endast har kunnat täcka in 20-55 gener så kan de nu upptäcka 560 sammankopplade gener. Detta kommer att avsevärt förbättra cancervården och det kommer att påbörjas ute i vården för val av behandling under hösten 2022.

Sambandet mellan inflammationer och cancer har varit känt sedan länge, och nu försöker forskarna att ta fram läkemedel som ska slå ut inflammationer som finns runt tumörceller. Sambandet är komplicerat eftersom inflammationer både kan vara bra och dåligt vid cancer. Därför försöker forskarna hitta specialdesignade lösningar som träffar rätt och hjälper immunförsvaret i cancerbekämpningen.

Flera människor överlever cancer i USA än någonsin tidigare. De tre senaste åren har överlevnaden i cancer ökat med mer än en miljon. Det är nu 18 miljoner som har klarat sig igenom sin cancerdiagnos och det antas att det kommer att växa till 26 miljoner 2040. Som jämförelse var det bara 3 miljoner överlevare 1971.

Precisionsmediciner kan vara väldigt verkningsfulla vid cancervård, men möjligheterna att få ta del av medicinerna varierar på ett orättvist sätt inom Sverige. I en debattartikel går företrädare för vården och Nätverket mot cancer så långt att ställa frågan: Varför ställs inte ansvariga inför rätta?

Det har gjorts studier hur förekomsten av cancer ser ut mellan olika generationer. Inom varje generation har cancern debuterat tidigare, och det är inte bara de förfinade metoderna för upptäckt som förklarar det. Skillnader i livsstil och matvanor anses vara huvudförklaringen till ökningen av cancerfall.

Skånes Universitetssjukhus håller på att bygga upp en ny verksamhet där behandling ska kunna skräddarsys. Det gäller bland annat dödliga former av cancer. Läkemedlen kallas ATMP och ska kunna bota och vända sjukdomar där det nu saknas behandlingsmöjligheter. Alla patienter ska också erbjudas att vara med i studier.

Många cancerpatienter tar komplement till sin cancerbehandling utan att rådfråga vården, och vården är dålig på att hantera frågan. Det kan vara farligt och motverka behandlingen med olika tillskott och därför är det viktigt att vården blir bättre på att samtala med patienterna.

Det är svårt att veta vilka kosttillskott som fungerar och är bra att ta. Harvard har tagit fram råd som gäller enligt vetenskaplig expertis. Det slår hål på en del myter som tillverkarna av tillskott försöker marknadsföra.

Det är nu två nya sjukhus i Sverige, efter Karolinska, som har fått benämningen Comprehensive Cancer Centre. Det innebär att de har uppnått högsta standard inom cancerforskning och cancervård. Arbetet kommer patienterna till nytta genom en mera sammanhållen cancervård, där forskningen kommer närmare patientvården.

Genetiskt förändrade immunceller har varit framgångsrikt vid behandlingen av blodcancer, men inte varit så bra vid vävnadstumörer. Nu har forskare vid Uppsala universitet hittat ett sätt att ”beväpna” immuncellerna för att angripa även s.k. solida tumörceller som sitter i vävnaden.