Här kan ni se ett inspelat föredrag med Poya Ghorbani från Karolinska Universitetssjukhuset som berättar lite mer om pankreascancer, varför det är så svårt att bota och hur framtiden kan se ut.
Vi får höra en del berättelser om mindre bra sjukvård och dåligt bemötande, men vi får inte glömma att det också finns de (troligen majoriteten) som fått mycket bra vård! Här kommer en sådan berättelse från vår medlem Erik Nordling om en professionell och hittills framgångsrik behandling.
Ett särskilt protein har en nyckelroll i att stänga av kroppens immunförsvar, så att cancerceller i bukspottskörteln kan växa och spridas. Det visar en upptäckt vid Umeå universitet. Upptäckten kan öppna för framtida utveckling av läkemedel mot den fruktade cancerformen.
Har du en nydiagnostiserad eller återkommen bukspottkörtelcancer med spridning till levern? I så fall kan det finnas en möjlighet att delta i en studie.
Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet.
På världspankreascancer dagen den 17/11 höll vi i samarbete med RCC Stockholm-Gotland ett live event i Solna. Nu kan ni se en inspelning från det i efterhand här.
National Familial Pancreatic Tumor Registry har varit igång sedan 1994 och lett till utökad förståelse om ärftlighetens betydelse vid bukspottkörtelcancer. Det har gett mera detaljerad information hur cancern verkar inom olika släktled och vad det betyder om yngre människor insjuknar.
Den 17/11 höll vi i samarbete med Viatris ett webbinarium med ämnet ”Pankreassvikt – konsekvenser och behandling”. Nu kan ni se det i efterhand här.
Nu på torsdag den 17/11 är det ju världspankreascancerdagen - WPCD - och vi på PALEMA arrangerar 2 event, ett webbinarium på förmiddagen och ett live event i Solna på eftermiddagen. Du missar väl inte dessa?
Sambandet mellan bakterier i munnen och cancer i bukspottkörteln håller på att kartläggas vid institutionen för odontologi på KI. Bakterier från munhåla och mage har hittats i cystor hos patienter med cancer i bukspottkörteln. Dessa bakterier skadar celler och förstör även effekten av cytostatikabehandling.
Eric Idle hade ett av sina galnaste projekt på gång och skulle skriva en musikal om döden. Han frågade en läkare om vilket som snabbast skulle få död på hans huvudkaraktär, och läkaren svarade pankreascancer. Det skulle sedan visa sig vara just det Eric fick som diagnos. Den största ironin som Eric har upplevt, och en sjukdom som han nu är frisk ifrån
Varje år anordnas Världspankreascancer dagen runt om i världen och vi på PALEMA uppmärksammar såklart också denna dag som i år infaller den 17 november. Vi anordnar ett webbinarium på förmiddagen och ett live event i Solna på eftermiddagen.
En aggressiv kirurgisk behandling där primärtumören tas bort trots att det redan har skett spridning av cancern, förlänger överlevnaden. Det gäller patienter med neuroendokrina bukspottkörteltumörer, grad 1-2. Och det är jämfört med att inte operera alls.
En ny svensk studie startar nu kring tekniken för ablation, dvs bortbränning av tumörer med högfrekvent elektrisk energi. Det har redan gjorts några mindre och mycket lovande studier, men nu ska en större kontrollerad studie utföras på Norrlands universitetssjukhus.
Forskare vid UC San Diego School of Medicine har utvecklat en metod som kan upptäcka cancer i bukspottkörteln redan i stadium 1. Det har redan sedan länge varit känt att det finns biomarkörer som kan kopplas till cancer. Men det har varit svårt att hitta dessa, och det är där forskarna nu har tagit fram en kombination av blodprov och datainlärning som hittar cancer i bukspottkörteln med 95.5% noggrannhet.
Lördagen den 24 augusti 2019 såg jag att min make var gul på ögonvitorna. Jag är sjuksköterska och misstänkte vad det var eftersom Bengt inte hade några andra symtom! Han berättade senare att veckan innan hade han varit lite bubblig och uppkörd i magen och trodde att det berodde på vad han hade ätit och druckit.
Det har i ett försök visats att ettårsöverlevnaden har ökat till 57.7 % från 35 % när kemoterapi kombineras med immunterapi, jämfört med bara kemoterapi. Det gäller för patienter med långt gången cancer i bukspottkörteln. Det har tidigare varit svårt att få denna patientgrupp att svara på immunterapi, men tillsammans med kemoterapi ökar hoppet.
Den ena metoden innebär strålning direkt in i cancertumören med P32 partiklar. Det orsakar en koncentrerad dos som dödar cancerceller. Den andra metoden kallas för nanokniven och använder elektriska pulser för att göra små hål i tumörerna, som får cancercellerna att dö. Det är båda lovande behandlingar som ännu är i utvärderingsfasen.
De högrisk-patienter som har varit deltagare i ett multidisciplinärt program för övervakning har betydligt större chans till operation och därmed överlevnad. Det visar en amerikansk studie. Det har gått att se hur 70% av patienterna överlever över en 5 årsperiod och medianöverlevnaden var 9.8 år, för de som var med i studien. Majoriteten av patienterna fångades upp när de kom in i fas 1 av sjukdomen.
Forskare i USA har utvecklat ett vaccin som i en studie gjorde att hälften av patienterna i försöket fortfarande var fria från cancer efter 18 månader. Vaccinet har utvecklats med utgångspunkt från gruppen av patienter som har levt länge med diagnosen. De som har levt länge har tumörer med ett speciellt immunförsvar som tillåter T-celler att vakta mot och attackera nya cancerceller.
Kjell Olof f. 1942 insjuknade sommaren 2021 i obestämd magvärk. Akut sjuk 14 september 2021 med besök på hälsocentralen som skickade mig direkt till det lokala sjukhusets akutintag. Morgonen därpå gjordes gastroskopi. Man fann en tumör i pankreas. Enda behandling uppgavs vara operation.
En sammanfattning av min Cancerresa som inleddes år 2000 med bröstcancer som tydligen inte var av spridningsbar. Sedan fortsatte den 2009 med Blåscancer, lite värre den här gången.
Den amerikanska organisationen PanCAN har sedan april 2021 startat upp ett stort projekt för att hitta faktorer som ska möjliggöra tidigare upptäckt av pankreascancer. Det är den största framåtsyftande studien i sitt slag. Målet med projektet är att avsevärt minska dödligheten i sjukdomen.
Eli Marie Grindedal har arbetat med ärftlig cancer i tjugo år. Nu är hon en av flera i en norsk studie som ska etablera och utvärdera ett uppföljningsprogram för tidig diagnos av cancer i bukspottkörteln. För gruppen som har en ärftlig förhöjd risk för sjukdomen. Förhoppningen är att denna uppföljning kan bidra till att cancer i bukspottkörteln upptäcks i ett tidigare skede.
Helen Kaipe och Laia Gorchs vid KI studerar hur bindvävsceller blockerar kroppens naturliga försvar mot cancer i bukspottkörteln. Bindvävscellerna, eller fibroblasterna, hindrar immunförsvaret att aktiveras med de naturliga T-cellerna.
Kathy Wilkes ifrån Florida hade gått igenom samtliga möjliga steg för att överleva sin cancer, men hoppet verkade vara över för henne. Hon kom då i kontakt med en forskare som hade gjort en lyckad och nyskapande behandling med genterapi för en helt annan cancersort, långt gången ändtarmscancer.
Amerikanska forskare har tagit fram en ny metod som mäter cancerbärande proteiner ”EV”. Dessa sköter kommunikationen mellan celler, och stör immunsystemet om de är cancerogena. De för även över förstärkande effekter till andra cancerceller. Screeningen görs med blodtester och kan därför få stor betydelse i kampen mot cancern.
Den relativt nya formen av precisionsstrålning som heter MRIdian SMART har visat sig vara effektiv mot cancer i bukspottkörteln. Medianöverlevnaden har ökat från 12-15 månader till 26 månader jämfört med vanliga terapiformer. Den här typen av behandling finns nu på 48 ställen i världen, varav många i Europa och närmast i Danmark.
En större studie som har gjorts i USA visar på en genomsnittlig ökning av livslängden med ett år, när hänsyn tas till den specifika biologin på tumörer. Programmet som heter ”Know Your Tumor” har klargjort att det är en stor fördel att analysera tumörers molekylära sammansättning.
Forskare i USA har upptäckt att det sker stora ansamlingar av järn i cancermutationer av typen RAS. Det är en av de mest dödliga cellerna som ofta återfinns i bukspottkörtelcancer och andra GI-cancersorter. Upptäckten gör att medicin kan bli målsökande och samtidigt minska bieffekterna, med högre och effektivare doser som följd.
Fyll i namn och e-post här så kommer du att få ett mail varje gång vi publicerar vårt nyhetsbrev, vilket vi gör en gång i kvartalet.
OBSERVERA - du som är medlem behöver inte prenumerera, du får nyhetsbrevet automatiskt!
