Fler resultat...
Fler resultat...
För andra året i rad delar cancerföreningen PALEMA ut projektbidrag till unga cancerforskare. Årets pristagare inom bukspottkörtelcancerforskning är Paulina Bereza-Carlson, specialist i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet, samt Verena Unterkircher, forskare vid Linköpings universitet.
I sitt senaste reportage i Onkologi i Sverige lyfter Ulrika Nyberg fram vårt arbete på Anocca – ett svenskt biotechbolag som nu är på väg in i klinik med nästa generations TCR-T-cellterapi. Med fokus på svårbehandlade solida tumörer som bukspottkörtelcancer, beskriver artikeln hur vår plattform och egna produktionskapacitet ger oss möjlighet att skala upp precisionsmedicin i praktiken.
Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd typ av bindvävsceller som omger cancercellerna vid tumörer i bukspottkörteln. De nyupptäckta cellerna motverkar tumörutvecklingen och kan därför vara ett mål för forskning kring nya behandlingar av bukspottkörtelcancer som är en av de dödligaste cancerformerna.
Dr Vladimir Teif och hans team arbetar med att utveckla ett blodprov som kan upptäcka bukspottkörtelcancer i ett tidigt skede. Testet använder DNA-fragment som frigörs från cancerceller för att identifiera sjukdomen. Eftersom symtomen på bukspottkörtelcancer ofta är vaga, är ett sådant test viktigt för att kunna diagnostisera cancer tidigare.
En liten klinisk studie har visat lovande resultat för ett personligt anpassat mRNA-vaccin mot bukspottkörtelcancer, kallat autogene cevumeran.
Fettinlagring i bukspottkörteln, även känd som intra-pancreatisk fettdeposition (IPFD) eller fatty pancreas disease (FPD), är en vanlig men ofta förbisedd åkomma som påverkar cirka en femtedel av världens befolkning.
PALEMA och Karolinska Sjukhuset (KS) planerar en gemensam workshop där patienter och anhöriga får möjlighet att ge återkoppling på sina erfarenheter av vården – både det som fungerat dåligt och det som kan förbättras.
Perthera introducerar PDACai, världens första validerade signatur för artificiell intelligens som är utformad för att förutsäga effekten av första linjens kemoterapi för nydiagnostiserade patienter.
En lovande metod för att förbättra prognosen och livskvaliteten hos patienter med svårbehandlad cancer. Men hur stämmer det med tidigare varningar för C-vitamin i samband med cancer?
Ett samarbete mellan forskare och läkare från Champalimaud Foundation har fått fram spännande avbildningsresultat som kan öppna vägen för tidig, icke-invasiv upptäckt av bukspottkörtelcancer.
Cancer i bukspottkörteln är en lömsk typ av cancer, när diagnosen väl uppdagas är det oftast för sent. Men trots att sjukdomen klättrar uppåt på listan över våra mest dödliga cancersjukdomar, är framstegen inom forskningen små.
Den 21 november på Världspankreascancerdagen (WPCD) höll vi ett webbinarium på förmiddagen med ämnet: "Liquid biopsy – Hur man övervakar och hanterar bukspottkörtelcancer genom blodprov". Nu kan ni se det i efterhand här.
Forskare satsar stort på att AI kan hjälpa till att upptäcka cancer i bukspottkörteln i sina tidigaste skeden, när den är mycket mer behandlingsbar.
Den 21 november på Världspankreascancerdagen (WPCD) höll vi ett webbinarium på eftermiddagen med titeln ”Hur får vi fler att överleva Pankreascancer?”. Nu kan ni se det i efterhand här.
Världsledande forskare inom pankreascancer samlades på Sveriges första stora vetenskapliga konferens om bukspottkörtelcancer. Tillsammans vill de ta forskningen framåt för denna allvarliga sjukdom.
Bukspottkörtelcancer är fortfarande en av de dödligaste cancerformerna. När sjukdomen upptäcks tidigare svävar 5-årsöverlevnaden runt 44 %, men när cancern väl sprider sig lever bara cirka 3 % av patienterna så länge. Att hitta effektiva behandlingar för sjukdomen fortsätter att vara en utmaning.
Igår den 21 november var det Världspankreascancerdagen 2024 och vi på PALEMA gjorde vårt bästa för att synas och höras så mycket vi kunde för att uppmärksamma denna cancerdiagnos.
Forskning visar att Gen-Xers och Millennials står inför en betydligt högre risk att utveckla bukspottkörtelcancer och andra cancerformer än tidigare generationer.
Välkommen till Världspankreascancerdagen (WPCD) 2024 som alltid hålls den tredje torsdagen i november som i år är den 21/11. Då arrangerar vi två webbinarier som ni kan anmäla er till nu.
Med överlevnadssiffror i Sverige på under 8% fem år efter diagnosen är behovet av innovativ och effektiv behandling av bukspottkörtelcancer fortsatt kritiskt.
Cellerna i kroppen måste förändras för att en cancertumör ska börja växa. Syftet är att förstå mer av varför bukspottkörtelcancer uppstår i första hand, säger professor Anders Molven som leder ett forskningsprojekt om bukspottkörtelcancer vid universitetet i Bergen.
Den 9 oktober bjöd vi i samarbete med Roche och Incyte in till ett webbinarium med titeln Primär och sekundär levercancer – behandling idag och framöver. Nu kan ni se det i efterhand här.
En studie om hur mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen har gjort upptäckter som har potential att förebygga att bukspottkörtel-cancer sprider sig till andra organ.
Forskare i USA och Storbritannien har upptäckt en metod att kunna bidra till att färre dör i en av våra dödligaste cancerformer.
För personer som löper hög risk att utveckla cancer i bukspottkörteln kan regelbundna tester för att övervaka bukspottkörteln hjälpa till att upptäcka sjukdomen i ett tidigare skede än när den vanligtvis diagnostiseras, enligt en ny studie.
Vi vet från framgången med mammografi (bröstcancer) och koloskopi (tjocktarmscancer) att tidiga upptäcktstester leder till längre liv, till och med botemedel. Men det finns ännu inte något standardiserat sätt att fånga pankreascancer i dess tidigaste skeden.
Vi börjar nu med en rapport från varje diagnosgrupp en gång i månaden. Först ut är rapport från Diagnosgrupp Pankreas.
Ett anslag på 4 miljoner dollar från National Cancer Institute syftar till att utveckla immunterapibehandlingar för cancer i bukspottkörteln genom att fokusera på adenosins roll i immunsuppression.
Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om, och vart, bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen.
Forskare i USA och Storbritannien har upptäckt en metod att kunna bidra till att färre dör i en av våra dödligaste cancerformer.
Här hittar du hjälp om olika funktioner på vår hemsida. Har du något problem som du inte hittar svar på här, maila till support@palema.org så hjälper vi till!
Använd i första hand navigeringsmenyn som är uppbyggd efter sex huvudsektioner: Cancerdiagnoserna, Stöd & Hopp. Medlemsinfo, Om PALEMA, Regionala avdelningar, Stöd Oss. Utöver dessa finns menyer för Nyheter & Arkiv, Kalender, Webbshop, Kontakt, In English och sök.
Om du inte hittar det du söker via menyerna, använd sökrutan som finns på de flesta sidor och skriv bara in vad du letar efter, så kommer resultaten direkt i en ruta.
Klicka bara vidare där så hittar du förhoppningsvis det du letar efter, du kan även scrolla i rutan med sökresultaten för att se fler. Om du trycker ENTER efter sökordet, så kommer du till en helt egen sida med alla sökresultaten på.
Om du trots allt inte hittar det du letar efter, kontakta redaktion@palema.org så hjälper vi till!
Längst ner på alla sidor har du en rad som heter “Dela – Mejla – Skriv ut”. Se bilden nedan. Tryck på knappen som heter “Print Friendly” så får du upp en ny ruta – och från den kan du skriva ut en enklare version av innehållet på sidan du är på. Du kan även spara som PDF-fil om du så skulle vilja.
Längst ner på alla sidor har du en rad som heter “Dela – Mejla – Skriv ut”. Se bilden nedan. Där kan du direkt dela till Facebook, Twitter eller LinkedIn, samt kan du dela via mejl om du har Gmail.
Alternativt kopierar du bara sidans webbadress (URL) och skickar den till någon på valfritt sätt (e-post, sms, chatt, etc)
Vi ber ibland att er som är medlemmar om ert medlemsnummer, exempelvis när ni begär tillträde till någon av våra slutna Facebook-grupper. Så var hittar ni då ert medlemsnummer?
På fakturan
Ni hittar detta på den faktura som ni fick när ni betalade er senaste medlemsavgift. (Se bild nedan) Nu kanske ni inte laddade ner eller skrev ut fakturan utan bara betalade direkt från skärmen, samt har ni kanske kastat det mail ni då fick med länkarna till fakturan, så vad gör ni då?
På medlemskortet
Ni hittar det även på ert medlemskort som ni ska ha fått till er e-post adress när ni betalat årsavgiften. (Har ni inte fått något medlemskort, kontakta medlemskap@palema.org så fixar vi det!)
I ert MyClub konto
Om ni inte redan gjort det, så kan ni skapa ett konto till MyClub, som är vårt medlemssystem, och alla instruktioner om hur ni gör det och länkar dit hittar ni på sidan Medlemsinfo. Väl inloggade i medlemssystemet så ser ni ert medlemsnummer under “mina uppgifter”.
Fråga oss
Men om ni inte kan hitta medlemskortet, fakturan, mailen som ni fick då eller om ni inte får detta med inloggningen till medlemssystemet att fungera, kontakta medlemskap@palema.org, så tar vi fram det åt er.
Men försök gärna själva först! 🙂
Det får du från kontaktsidan här.
Välj sedan vilken roll det är du vill ha kontakt med, så återkommer ansvarig person snarast möjligt. Är det inte en av rollerna som finns med där, välj “Annat” och skriv vad ärendet gäller.
Ja, vi har en kanslitelefon som är bemannad vardagar mellan 08.00 – 12.00. Övriga tider kan ni prata in ett meddelande, så återkommer vi snarast möjligt.
Telefonnummer: 010/146 51 10
Vi har olika nummer beroende på vad det är du vill betala för.
Är det för medlemsavgifter så måste du använda den länk som du fick tillsammans med fakturan. Annars bockas inte avgiften av mot din faktura och du kommer att få en onödig påminnelse.
Är det för en minnesgåva, så är det samma sak där, du måste betala i samband med att du beställer minnesgåvan för att det ska bli rätt. Minnesgåvor beställer du här.
En enkel gåva, kan du ge med swish (eller annat sätt) här.
För betalning av faktura, står betalningsalternativen på fakturan.
För övriga frågor om betalningar, kontakta ekonomi@palema.org.
Gäller det din – eller en anhörigs – cancerdiagnos så bör du i första hand kontakta vården. PALEMA har ingen medicinsk personal som kan svara på den sortens frågor.
Det vi dock har är en stödtelefon där du kan få prata med någon som är eller har varit i samma situation som du själv är i. Du fyller bara i formuläret på den här sidan, så kommer du att bli uppringd av en av våra stödpersoner. Vi kan dock inte säga hur snabbt det går, det beror på när våra stödpersoner har tid, så mår du akut dåligt – kontakta vården!
