Fler resultat...
Fler resultat...
Vi vet från framgången med mammografi (bröstcancer) och koloskopi (tjocktarmscancer) att tidiga upptäcktstester leder till längre liv, till och med botemedel. Men det finns ännu inte något standardiserat sätt att fånga pankreascancer i dess tidigaste skeden.
Vi börjar nu med en rapport från varje diagnosgrupp en gång i månaden. Först ut är rapport från Diagnosgrupp Pankreas.
Ett anslag på 4 miljoner dollar från National Cancer Institute syftar till att utveckla immunterapibehandlingar för cancer i bukspottkörteln genom att fokusera på adenosins roll i immunsuppression.
Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om, och vart, bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen.
Forskare i USA och Storbritannien har upptäckt en metod att kunna bidra till att färre dör i en av våra dödligaste cancerformer.
Det nationella vårdprogrammet för bukspottkörtelcancer har genomgått en revidering. Den förra versionen kom 2021. Den nya versionen innehåller flera viktiga uppdateringar och förtydliganden. Ett par områden i fokus är uppföljning och möjligheten att rapportera PROM-data.
En av PALEMAs medlemmar - Pär Grandin - berättar här om sin cancerresa. Han har nu överlevt i 5 år efter diagnosen bukspottkörtelcancer.
Oxford-forskare har hittat ett mer effektivt sätt att identifiera personer med nystartad diabetes som också löper högre risk att utveckla bukspottkörtelcancer än nuvarande rekommendationer från National Institute for Health and Care Excellence (NICE).
En av Sveriges största fotbollsprofiler genom tiderna, Sven Göran "Svennis" Eriksson, har ju offentligt gått ut med att han drabbats av pankreascancer och inte har så lång tid kvar. I den här filmen på SVT berättar han om sina tankar om livet och döden.
För att förbättra resultaten för personer med cancer i bukspottkörteln investerar Pancreatic Cancer UK i forskning som kommer att hjälpa oss att upptäcka tidigt, behandla bättre och i slutändan rädda liv.
Dela gärna med dig av dina erfarenheter av den kritiska bristen på pankreasenzymer genom att delta i en kort, konfidentiell undersökning
Mötet samlar forskare, kliniker, annan vårdpersonal, överlevande, patienter och förespråkare för att dela framsteg inom de mer än 100 sjukdomar vi kallar cancer.
Forskare vid Umeå universitet har lyckats avbilda ett helt mänskligt organ, en bukspottkörtel, i mikroskopisk upplösning.
Bukspottkörtelcancer är den sjunde vanligaste cancerformen i Europa men är den fjärde vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall, efter lung-, kolorektal- och bröstcancer. År 2030 förutspås det bli den näst vanligaste orsaken till cancerdödlighet.
Om du har en bukspottkörtelcysta har din läkare förmodligen en klinisk gåta. Är det en icke-invasiv pseudocysta associerad med kronisk pankreatit, eller en potentiell föregångare till cancer?
En ledande aktör inom cancermonitorering påbörjar ett samarbete med en forskargrupp vid Sahlgrenska universitetssjukhuset för att utveckla känsligare övervakning av bukspottkörtelcancer genom att använda modern teknologi.
Creon är ett läkemedel som används vid behandling av otillräcklig funktion hos bukspottkörteln och som en hel del av våra medlemmar är beroende av. Just nu vittnar många om problem att få tag på det.
På världspankreascancerdagens eftermiddag den 16 november höll vi i samarbete med RCC Stockholm-Gotland ett live event i Umeå. Nu kan ni se det i efterhand här.
För dig som har eller ska få en duodenalstent, läs mer om detta - inklusive hur du hanterar din kost - i ett faktablad från Pankreatic Cancer UK. Bladet är på engelska.
Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.
En internationell forskningsstudie har visat att pankreascancerceller kan ändra det bränsle de använder för att växa och sprida sig så att de kan överleva i svåra miljöer, ett resultat som forskarna hoppas ska kunna utnyttjas för att utveckla nya behandlingar för pankreascancer.
Nu har RCC publicerat Min vårdplan för bukspottkörtelcancer. Innehållet publiceras digitalt via 1177 och för pappersutskrift på cancercentrum.se.
Ett verktyg för artificiell intelligens har framgångsrikt identifierat personer med den högsta risken för bukspottkörtelcancer upp till tre år före diagnosen enbart med hjälp av patienternas journaler.
Cancer- och allergifondens generalsekreterare Emilie Bravo har träffat professor Matthias Löhr, forskare på vid Karolinska Institutet, för att prata om forskningen (och framstegen) kring bukspottkörtelcancer/pankreascancer. Se deras filmade intervju här.
Vi skrev förra året en artikel om att forskare i USA har utvecklat ett vaccin som i en studie gjorde att hälften av patienterna i försöket fortfarande var fria från cancer efter 18 månader. Nu har det publicerats en ny studie som bekräftar de positiva resultaten.
Sven Tägil, professor i historia, fyller 93 år till hösten, och det är nu 39 år sedan han gjorde en whippleoperation, alltså redan i april 1984. Är han kanske Sveriges längst överlevande efter pankreascancer?
Ju tidigare man diagnostiseras med någon cancer desto bättre är chanserna att överleva. Detta gäller extra mycket för bukspottkörtelcancer som ju oftast upptäcks i ett för sent skede.
Professor George Hanna vid Imperial College London, och hans team håller på att utveckla ett utandningstest som kan användas inom allmänkirurgin. Detta för att snabbt och enkelt identifiera de patienter med vaga symtom som är mest benägna att ha cancer i bukspottkörteln.
Immunterapi är i dag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna könsskillnad.
Tema Cancer i Huddinge satsar på robotkirurgi för att snabbare kunna operera de enklare formerna av cancer inom området övre buk.
Här hittar du hjälp om olika funktioner på vår hemsida. Har du något problem som du inte hittar svar på här, maila till support@palema.org så hjälper vi till!
Använd i första hand navigeringsmenyn som är uppbyggd efter sex huvudsektioner: Cancerdiagnoserna, Stöd & Hopp. Medlemsinfo, Om PALEMA, Regionala avdelningar, Stöd Oss. Utöver dessa finns menyer för Nyheter & Arkiv, Kalender, Webbshop, Kontakt, In English och sök.
Om du inte hittar det du söker via menyerna, använd sökrutan som finns på de flesta sidor och skriv bara in vad du letar efter, så kommer resultaten direkt i en ruta.
Klicka bara vidare där så hittar du förhoppningsvis det du letar efter, du kan även scrolla i rutan med sökresultaten för att se fler. Om du trycker ENTER efter sökordet, så kommer du till en helt egen sida med alla sökresultaten på.
Om du trots allt inte hittar det du letar efter, kontakta redaktion@palema.org så hjälper vi till!
Längst ner på alla sidor har du en rad som heter “Dela – Mejla – Skriv ut”. Se bilden nedan. Tryck på knappen som heter “Print Friendly” så får du upp en ny ruta – och från den kan du skriva ut en enklare version av innehållet på sidan du är på. Du kan även spara som PDF-fil om du så skulle vilja.
Längst ner på alla sidor har du en rad som heter “Dela – Mejla – Skriv ut”. Se bilden nedan. Där kan du direkt dela till Facebook, Twitter eller LinkedIn, samt kan du dela via mejl om du har Gmail.
Alternativt kopierar du bara sidans webbadress (URL) och skickar den till någon på valfritt sätt (e-post, sms, chatt, etc)
Vi ber ibland att er som är medlemmar om ert medlemsnummer, exempelvis när ni begär tillträde till någon av våra slutna Facebook-grupper. Så var hittar ni då ert medlemsnummer?
På fakturan
Ni hittar detta på den faktura som ni fick när ni betalade er senaste medlemsavgift. (Se bild nedan) Nu kanske ni inte laddade ner eller skrev ut fakturan utan bara betalade direkt från skärmen, samt har ni kanske kastat det mail ni då fick med länkarna till fakturan, så vad gör ni då?
På medlemskortet
Ni hittar det även på ert medlemskort som ni ska ha fått till er e-post adress när ni betalat årsavgiften. (Har ni inte fått något medlemskort, kontakta medlemskap@palema.org så fixar vi det!)
I ert MyClub konto
Om ni inte redan gjort det, så kan ni skapa ett konto till MyClub, som är vårt medlemssystem, och alla instruktioner om hur ni gör det och länkar dit hittar ni på sidan Medlemsinfo. Väl inloggade i medlemssystemet så ser ni ert medlemsnummer under “mina uppgifter”.
Fråga oss
Men om ni inte kan hitta medlemskortet, fakturan, mailen som ni fick då eller om ni inte får detta med inloggningen till medlemssystemet att fungera, kontakta medlemskap@palema.org, så tar vi fram det åt er.
Men försök gärna själva först! 🙂
Det får du från kontaktsidan här.
Välj sedan vilken roll det är du vill ha kontakt med, så återkommer ansvarig person snarast möjligt. Är det inte en av rollerna som finns med där, välj “Annat” och skriv vad ärendet gäller.
Ja, vi har en kanslitelefon som är bemannad vardagar mellan 08.00 – 12.00. Övriga tider kan ni prata in ett meddelande, så återkommer vi snarast möjligt.
Telefonnummer: 010/146 51 10
Vi har olika nummer beroende på vad det är du vill betala för.
Är det för medlemsavgifter så måste du använda den länk som du fick tillsammans med fakturan. Annars bockas inte avgiften av mot din faktura och du kommer att få en onödig påminnelse.
Är det för en minnesgåva, så är det samma sak där, du måste betala i samband med att du beställer minnesgåvan för att det ska bli rätt. Minnesgåvor beställer du här.
En enkel gåva, kan du ge med swish (eller annat sätt) här.
För betalning av faktura, står betalningsalternativen på fakturan.
För övriga frågor om betalningar, kontakta ekonomi@palema.org.
Gäller det din – eller en anhörigs – cancerdiagnos så bör du i första hand kontakta vården. PALEMA har ingen medicinsk personal som kan svara på den sortens frågor.
Det vi dock har är en stödtelefon där du kan få prata med någon som är eller har varit i samma situation som du själv är i. Du fyller bara i formuläret på den här sidan, så kommer du att bli uppringd av en av våra stödpersoner. Vi kan dock inte säga hur snabbt det går, det beror på när våra stödpersoner har tid, så mår du akut dåligt – kontakta vården!
