Det har i ett försök visats att ettårsöverlevnaden har ökat till 57.7 % från 35 % när kemoterapi kombineras med immunterapi, jämfört med bara kemoterapi. Det gäller för patienter med långt gången cancer i bukspottkörteln. Det har tidigare varit svårt att få denna patientgrupp att svara på immunterapi, men tillsammans med kemoterapi ökar hoppet.
Den ena metoden innebär strålning direkt in i cancertumören med P32 partiklar. Det orsakar en koncentrerad dos som dödar cancerceller. Den andra metoden kallas för nanokniven och använder elektriska pulser för att göra små hål i tumörerna, som får cancercellerna att dö. Det är båda lovande behandlingar som ännu är i utvärderingsfasen.
De högrisk-patienter som har varit deltagare i ett multidisciplinärt program för övervakning har betydligt större chans till operation och därmed överlevnad. Det visar en amerikansk studie. Det har gått att se hur 70% av patienterna överlever över en 5 årsperiod och medianöverlevnaden var 9.8 år, för de som var med i studien. Majoriteten av patienterna fångades upp när de kom in i fas 1 av sjukdomen.
Forskare i USA har utvecklat ett vaccin som i en studie gjorde att hälften av patienterna i försöket fortfarande var fria från cancer efter 18 månader. Vaccinet har utvecklats med utgångspunkt från gruppen av patienter som har levt länge med diagnosen. De som har levt länge har tumörer med ett speciellt immunförsvar som tillåter T-celler att vakta mot och attackera nya cancerceller.
Kjell Olof f. 1942 insjuknade sommaren 2021 i obestämd magvärk. Akut sjuk 14 september 2021 med besök på hälsocentralen som skickade mig direkt till det lokala sjukhusets akutintag. Morgonen därpå gjordes gastroskopi. Man fann en tumör i pankreas. Enda behandling uppgavs vara operation.
En sammanfattning av min Cancerresa som inleddes år 2000 med bröstcancer som tydligen inte var av spridningsbar. Sedan fortsatte den 2009 med Blåscancer, lite värre den här gången.
Den amerikanska organisationen PanCAN har sedan april 2021 startat upp ett stort projekt för att hitta faktorer som ska möjliggöra tidigare upptäckt av pankreascancer. Det är den största framåtsyftande studien i sitt slag. Målet med projektet är att avsevärt minska dödligheten i sjukdomen.
Eli Marie Grindedal har arbetat med ärftlig cancer i tjugo år. Nu är hon en av flera i en norsk studie som ska etablera och utvärdera ett uppföljningsprogram för tidig diagnos av cancer i bukspottkörteln. För gruppen som har en ärftlig förhöjd risk för sjukdomen. Förhoppningen är att denna uppföljning kan bidra till att cancer i bukspottkörteln upptäcks i ett tidigare skede.
Helen Kaipe och Laia Gorchs vid KI studerar hur bindvävsceller blockerar kroppens naturliga försvar mot cancer i bukspottkörteln. Bindvävscellerna, eller fibroblasterna, hindrar immunförsvaret att aktiveras med de naturliga T-cellerna.
Kathy Wilkes ifrån Florida hade gått igenom samtliga möjliga steg för att överleva sin cancer, men hoppet verkade vara över för henne. Hon kom då i kontakt med en forskare som hade gjort en lyckad och nyskapande behandling med genterapi för en helt annan cancersort, långt gången ändtarmscancer.
Amerikanska forskare har tagit fram en ny metod som mäter cancerbärande proteiner ”EV”. Dessa sköter kommunikationen mellan celler, och stör immunsystemet om de är cancerogena. De för även över förstärkande effekter till andra cancerceller. Screeningen görs med blodtester och kan därför få stor betydelse i kampen mot cancern.
Den relativt nya formen av precisionsstrålning som heter MRIdian SMART har visat sig vara effektiv mot cancer i bukspottkörteln. Medianöverlevnaden har ökat från 12-15 månader till 26 månader jämfört med vanliga terapiformer. Den här typen av behandling finns nu på 48 ställen i världen, varav många i Europa och närmast i Danmark.
En större studie som har gjorts i USA visar på en genomsnittlig ökning av livslängden med ett år, när hänsyn tas till den specifika biologin på tumörer. Programmet som heter ”Know Your Tumor” har klargjort att det är en stor fördel att analysera tumörers molekylära sammansättning.
Forskare i USA har upptäckt att det sker stora ansamlingar av järn i cancermutationer av typen RAS. Det är en av de mest dödliga cellerna som ofta återfinns i bukspottkörtelcancer och andra GI-cancersorter. Upptäckten gör att medicin kan bli målsökande och samtidigt minska bieffekterna, med högre och effektivare doser som följd.
Forskare vid John Hopkins University startar upp två grupper för att testa ett vaccin mot pankreascancer. Den ena testgruppen är för personer med historik inom familjen och den andra gruppen är för patienter som redan har genomgått kirurgi för att bota cancern. Universitetet är ett världens ledande inom forskning.
Professor Mikael Björnstedt har länge intresserat sig för grundämnet selen, och nu forskar han på ämnet som ett cellgift vid cancer. Resultaten är mycket lovande enligt honom, och om behandlingarna visar sig lika framgångsrika som experimenten kommer det vara en framgång för hela onkologin.
I det ena fallet har forskare hittat ett protein som visar förekomsten av bukspottkörtelcancer i ett tidigt skede. Och i ett annat fall har det gjorts en upptäckt om en specifik profil i tarmfloran, också det en mycket bra diagnostik för tidig upptäckt.
En strålbehandling som kallas SABR rullas nu ut inom sjukvården i England. Den har många fördelar vid behandlingen av pankreaspatienter. Kortare behandlingstid, färre sjukhusbesök, mindre kemoterapi, mindre smärta och färre blodprov.
RCC (Regionalt cancercentrum) Stockholm Gotland bjuder in oss på PALEMA och våra medlemmar till en kostnadsfri utbildning i ämnet "Patienter med cancer i övre delen av buken – fokus på kirurgisk palliativ vård".
Det sker nu viktiga framsteg inom behandling och forskning när det gäller pankreascancer. I en insändarartikel till tidningen USA Today listar företrädare vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center flera lovande områden i stark utveckling. Här är en sammanfattning av artikeln.
Den 18 november - på Världspankreascancerdagen (WPCD) hölls webbinariet “Tumörer i Pankreas – vad styr hur dessa ska behandlas?”. Nu kan ni se det i efterhand här.
Den 18 november - på Världspankreascancerdagen (WPCD) hölls webbinariet “Tidig upptäckt - skillnad mellan live och död”. Nu kan ni se det i efterhand här.
Nu på torsdag den 18 november är det Världspankreascancerdagen, WPCD. Hjälp till att sätta ljuset på detta genom att dela på sociala media. Missa heller inte våra webbinarier den dagen!
Den amerikanska organisationen, Pancreatic Cancer Action Network (PanCAN), tar upp ämnet om undersökning av genetisk nedärvd risk för pankreascancer. Det är ca 10% av pankreasfallen som beror på ärftlighet.
November månad är ju Världspankreascancermånaden och den 18 november själva WPCD (World Pancreatic Cancer Day). Den dagen håller vi på PALEMA två webbinarier, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen.
Nu är det november och Världspankreascancermånaden 2021 har därmed startat. I Sverige får ca 1450 personer diagnosen Pankreascancer varje år. Nu under denna månad vill vi att åtminstone det antalet, helst flera, ska lära sig om symtomen.
Med sin doktorsavhandling vill kirurgen Caroline Vilhav skapa en grundplattform inom det område som heter "translational pancreatic research". Det innebär i grova drag en forskning baserad på de problem som man upptäcker hos patienterna. Forskningsresultaten visar upp flera intressanta resultat inom tidigupptäckt och immunterapi.
SVT Nyheter har träffat diabetessjuke Nicklas Sterner som för ett år sedan fick en ny bukspottskörtel. Från att varit beroende av ständiga insulinsprutor för att överleva kan han nu producera eget insulin.
Förra hösten rapporterade vi om nya metoder under utveckling som möjliggör att genom blodprov kunna upptäcka cancer i ett tidigt skede. Nu är detta ett steg närmare i och med att patienttestning påbörjas i USA.
Cancerfonden har beslutat att finansiera 27 nya forskartjänster för 115 miljoner kronor. En av dessa är en tjänst som ska utveckla ett snabbtest för tidig diagnostik av bukspottkörtelcancer.
