Här kan ni se ett inspelat föredrag med dr Poya Ghorbani från Karolinska Universitetssjukhuset som berättar lite mer om pankreascancer, varför det är så svårt att bota och hur framtiden kan se ut.
Föredraget är ca 35 minuter långt och beskriver mycket bra vad bukspottkörteln är, hur den fungerar, hur kroppen fungerar utan hela eller delar av den vid eventuell bortoperation.
Man får också en bra förståelse för varför det i vissa (tyvärr många) fall inte går att oprerera, vilka alternativ som finns då samt hur framtiden kan se ut.
Har ni några frågor efter att ni sett inspelningen, går det utmärkt att skicka in dessa i formuläret under filmen på den här sidan, så förmedlar vi dessa till dr Ghorbani, och publicerar frågorna & svaren (anonymt) på den här sidan (längst ner) så fort han haft tid att svara på dem.
Frågor?
Skriv dem bara här i formuläret nedan så förmedlar dessa till dr Ghorbani, och publicerar svaren (anonymt) på den här sidan (längst ner under frågeformuläret) så fort han haft tid att svara på dem.
Svar på frågor
Klicka på frågan för att läsa svaret från Dr Ghorbani.
Fråga: Jag tar idag 3 creon till måltider, glömmer jag blir det genast diarré. senaste månaderna får jag däremot ofta förstoppning. Kan det hänga ihop med vad jag äter eller om jag glömt ta creon? Vilket händer ibland, dock sällan. Varit frisk 5 år efter operation
Svar:
Tack för din fråga. Det skulle kunna vara en följd av vad du äter, därtill en biverkan av Creon. Förstoppning är inte en naturlig reaktion ifall man glömmer Creon. Det tycks som att 3 kapslar i samband med måltid har fungerat tidigare och att du nu har en nytillkommen avföringsrubbning som inte med säkerhet kan tillskrivas Creonintag.
Jag skulle rekommendera att du via din husläkare utreder besvären med förslagsvis en coloskopi.
Fråga: Jag skulle vilja veta mer om vilka behandlingsalternativ som finns när man inte kan operera, om det finns sådana, i syfte att förlänga liv och förbättra livskvaliteten.
Svar:
Tack för din fråga. Det finns behandlingsalternativ och utgörs i huvudsak av två typer. Primärt, cellgifter i syfte att bromsa cancerns framfart. Vid vissa tumörer/dottertumörer, t ex dottertumörer i lungorna kan man prova strålning.
Den medicinska behandlingen som finns tillgängligt riktar sig på att behandla symtom såsom illamående, smärta, aptitlöshet mm. Den bromsande behandling som erbjuds måste vägas mot den potentiella belastningen som den utgör på kroppen med efterföljande livskvalitetsnedsättning.
Bakgrund: 78 år, Whipple op dec 2015 pappilcancer 1cm lågdifferentierad. 2022 ct och mri visar cystiska förändringar i nivå med anastomos området, cystklustret 2,3x2x1,5cm som har förbindelse med ductus pancreaticus med oregelbunden upstream dilation av pancreas gång som uppmäts upptill 5mm. Cystor återfanns redan på bilder före Whipple med lätt storleksprogress. Kraftig atrofi i kvarvarande cauda pancreatis.
FRÅGA 1. GI onkolog planerar att förflytta mig från onkologen till kirurgen för vidare uppföljning. Vad ska jag förberedda mig till? Är det bäst att ta bort hela pankreas? Påbörja med insulin. Just nu har jag diabetes i 10 år kostbehandlad. Jag äter inga mediciner alls, provade CREON men det kändes inte bra, slutade och undviker steatorrea genom att minska ordentlig med fett.
Svar: Tack för din fråga. Det tycks som att du har en åkomma som vi kallar för IPMN, dvs slembildande cystor med potential att på sikt övergå i uttalade cellförändringar och slutligen kunna övergå till cancer. Denna process tar dock oftast tid och långt ifrån säkert att det sker. Det är bra att vi på kirurgen tittar på dina röntgenbilder och planerar för den fortsatta uppföljningen.
Det är för tidigt att uttala sig om du behöver ta bort resterande delen av din pancreas.
Fråga 2. Har jag kronisk pankreatit? Hade inte smärta men hade feber med kräkningar nyligen. Abs ingen alkohol, aldrig rökte.
Svar: Det får jag inte fram från din beskrivning. Den uttalade atrofin kan vara en följd av din Whipple-resektion. Att du hade feber och kräkningar kan bero på många orsaker men en som är starkt förknippad med en Whipple är återkommande gallvägsinflammationer, s.k. cholangit. Brukar då yttra sig i form av snabbt påkommen feber och frossa som oftast går över efter 12-24h.
Ifall du får återkommande besvär råder jag dig att ta kontakt med den läkare som är ansvarig för din uppföljning.
Fråga: Tack för bra information. Min Pancreas cancer upptäcktes 2022-11-22. Är 62 år. Jag har ett gott fysiskt tillstånd. Blev opererad 28/12-2022 i Lund. Operationen avbröts pga fyra metastaser i bukhinnan, en liten metastas i levern som togs bort. Inför operationen visste man att tumören var delvis överväxt över mjälten och det fanns ocklusion i venen. Efteråt har vi fått veta att på baksidan på magsäcken var där metastas samt att tumören växte ner mot tjocktarmen. Modertumören sitter på cauda. Nu behandlas jag med cytostatika Folfirinox, fick andra dosen igår 8/2. Vi funderar på att göra gensekvensering med hjälp av Foundation One. Vad tror du om det? Vi förstår individuell behandling är mycket viktigt. Vi tänker att vi ska fullfölja cytostatikabehandlingen i tre månader. Men vi tänker också att vi vill ha en plan B. Är tacksam om du vill svara mig.
Svar:
Tack för din fråga. Det är något svårt att i detta forum ge en överblick på dina alternativ. Du får just nu en väldigt bra kombinationsbehandling. Det är det alternativ vi har bäst vetenskapligt stöd för. Gensekvensering och individualiserad behandling är vad vi ska sträva efter.
I ditt fall skulle jag rekommendera att man ser över möjligheterna att inkluderas i tidiga studier (sk First in human-studier). Lämpligast ska detta diskuteras med din onkolog. Dylika studier förs via de flesta Universitetssjukhus.
Fråga: Tack för en mycket informativ och bra föreläsning. Jag har en fråga angående ärftligheten och tidig upptäckt. Det är så att min pappa och hans bror och tidigare deras syster har gått bort i pankreascancer i åttioårs-åldern. Deras yngre bror är fortfarande i livet och är drygt 70. (Min äldre bror har också utvecklat diabetes.) Innebär detta att jag, mina syskon, kusiner och farbror tillhör riskgrupp då jag vet att det finns en viss ärftlig parameter? Om vi anses tillhöra riskgrupp, hur går man till väga för att komma in i ett kontrollprogram för tidig upptäckt? Eller är det upp till var och en att kontakta sin vårdcentral för att bli kontrollerad? Har man rätt till kontroller även utan konkreta symtom?
Svar:
Tack för din fråga. Cirka 5-10 % som får bukspottkörtelcancer har en ärftlig ökad risk. I ditt fall (och även i dina syskon och kusiner) tycks det finnas en tämligen stark ärftlig belastning med tre individer i samma syskonskara (din far, farbror och faster) som fått denna cancertyp och uppfyller därför kriterierna för en onkogenetisk utredning.
Det är svårt att säga hur du konkret ska gå tillväga då det styrs bl.a. utifrån var man bor. Jag föreslår att du inleder hos din vårdcentral för att sen remitteras vidare. Vid de flesta universitetssjukhus finns det exempelvis enheter som utför onkogenetisk utredning. Vidare behöver man inte ha symtom för att kontrolleras ifall det finns en misstänkt ärftlighet.
Tanken med kontrollerna är att upptäcka cancern i ett tidigt skede innan den börjar ge symtom.
