Generic selectors
Exakta träffar enbart
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Sök i artiklar och berättelser
Sök i sidor
Sök i kalendern
Filtrera efter kategorier (artiklar endast)
Anhörig
Blåljuscancer
Cancer generellt
Forskning
Gallvägscancer
Levercancer
Magsäckscancer (Magcancer/Ventrikelcancer)
Matstrupscancer (Esofaguscancer)
Nyhetsbrev
Om PALEMA
Övrigt
PALEMA i media
Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)
Podcast
Pressmeddelande
Världspankreascancerdagen (WPCD)

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

av | 15 december, 2022 | Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)

Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. 

Det ökar möjligheten för framtida forskning att hitta sätt att tidigare upptäcka den fruktade cancerformen.

– Fyndet tyder på att förändringar sker i kroppen redan innan symtom från sjukdomen ger sig till känna, säger Daniel Öhlund, en av forskarna bakom studien.

Arbetet med den aktuella studien har letts av Daniel Öhlund, biträdande lektor vid Institutionen för strålningsvetenskaper, och Malin Sund, professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

I studien har forskarna använt det blod som västerbottningar under flera årtionden har donerat till forskningen, och de visar nu att detta utgör en forskningsresurs som i sin omfattning har få motsvarigheter i världen.

– Studien visar att det kan finnas en möjlighet att med rätt markörer upptäcka bukspottkörtelcancer tidigare än vi gör idag, och det vore väldigt värdefullt, säger Malin Sund.

Det finns sedan tidigare två kända markörer i blodet för bukspottkörtelcancer, två proteiner som heter CA19-9 respektive CEA. De är effektiva när det gäller att följa hur cancern utvecklas när den väl är etablerad.

Att hitta sätt att tidigare upptäcka cancer i bukspottskörteln skulle vara ett viktigt steg för att kunna behandla cancern innan det är för sent och rädda liv.

Daniel Öhlund

Daniel Öhlund – Foto: Mattias Pettersson

Malin Sund

Malin Sund – Foto: Mattias Pettersson

Jakt på ännu känsligare markörer

Forskarna vid Umeå universitet sökte därför systematiskt i biobanken efter personer som senare utvecklade bukspottkörtelcancer och mätte markörer i blodet som kunde visa att cancern var på väg. Det man då fann var att liten andel av de personer som fick bukspottkörtelcancer hade långsamt stigande nivåer av markören CA19-9 från två år innan de fick cancerdiagnosen.

Däremot kunde forskarna inte hitta någon markör som var tillräckligt stark för att kunna förutsäga vilka friska personer som är i riskzonen för att senare få cancerformen. Ingen av de markörer man letade efter var tillräckligt känslig för att kunna användas vid allmän screening på befolkningsnivå.

–Det finns förutsättningar att med ett blodprov upptäcka bukspottkörtelcancer i ett mycket tidigt stadium, men att vi måste hitta känsligare markörer för sjukdomen än vi har idag, säger James Mason, en av studiens huvudförfattare.

Om den vetenskapliga publiceringen

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Molecular Sciences.

A Cross-Sectional and Longitudinal Analysis of Pre-Diagnostic Blood Plasma Biomarkers for Early Detection of Pancreatic CancerJames Mason, Erik Lundberg, Pär Jonsson, Hanna Nyström, Oskar Franklin, Christina Lundin, Peter Naredi, Henrik Antti, Malin Sund, Daniel Öhlund

Välkommen att kontakta PALEMAs redaktion om du har förslag på artiklar eller synpunkter på artiklar vi skrivit.

Fler nyheter:

Pin It on Pinterest