Ordlista och förkortningar

Ordlista

Adjuvant behandling: En tilläggsbehandling som ges efter huvudbehandlingen i syfte att minska risken för återfall. Det kan exempelvis vara strålning efter en operation. Jämför neoadjuvant behandling.

Anamnes: Sjukdomshistoria.

Anemi: Blodbrist eller försämrade blodvärden.

Antikroppar: Antikroppar produceras av kroppens eget immunförsvar och ska skydda kroppen mot främmande ämnen. Antikroppar, kan även framställas på konstgjord väg och användas för viss behandling av cancer, se immunoterapi.

Atypi: Avvikelse från det normala.

Avvikelse: En händelse som medfört eller som hade kunnat medföra något
oönskat. Vårdgivaren ska ha rutiner för avvikelsehantering, vilket innefattar identifikation, dokumentation och rapportering av negativa händelser och tillbud. Dessutom ska rutiner finnas för att fastställa och åtgärda orsaker samt utvärdera åtgärdernas effekt. Jämför vårdskada.

Benign: Godartad, jämför malign.

Beprövad erfarenhet: Professionell, gemensam kunskap som är utvecklad, prövad och dokumenterad över tid och av många.

Biomarkörer: Olika typer av proteiner som varierar beroende på sjukdom.

Biopsi: Ett vävnadsprov från något av kroppens organ. Tas ofta för att kunna ställa diagnos, se PAD.

Brytpunktssamtal: Samtal mellan patient, närstående och läkare vid övergång från botande eller bromsande vård till palliativ vård i livets slutskede.

Cancer: Samlingsnamn på tumörer som är elakartade, se tumör. Finns också typer av cancer som inte bildar tumörer, exempelvis blodcancer.

Cancer in situ: Cancerceller som växer på en avgränsad plats och inte visar några tecken på spridning.

Cancerregistret: Ett hälsodataregister där alla cancerfall registreras med syfte att kartlägga cancersjukdomars förekomst och förändring över tid.

Cancerrehabilitering: Hälso-och sjukvård som syftar till att förebygga och reducera fysiska, psykiska och sociala följderna av cancersjukdom och dess behandling.

Celldifferentiering: Process som gör att celler blir olika trots att de har samma genetiska innehåll. Inom tumörlära pratar man om cellers differentieringsgrad och hur mycket cancercellerna avviker från normala celler.

Cellproliferation: En ökning av antalet celler och ett resultat av cellens tillväxt med efterföljande celldelning. Detta sker normalt i kroppen, men vid cancer med högre frekvens.

Cytologi: Cellära. Cytologi är en gren inom patologin där man diagnostiserar sjukdomar, ofta tumörsjukdomar, genom mikroskopiundersökning av celler.

Cytostatika: En grupp läkemedel som främst används för behandling av cancer. Kallas även kemoterapi och tidigare cellgifter.

Datortomografi (DT/CT): Förkortas DT eller CT (computed tomography) och kallas även skiktröntgen på svenska. Den genererar detaljerade bilder av kroppens organ med hjälp av röntgenstrålning.

Disseminerad: Spridd, till exempel att cancerceller har spridit sig.

Dottertumör: Kallas även metastas. Uppkommer när den ursprungliga tumören sprider sig i kroppen till nya vävnader och organ.

Dysplasi: En förändring i en vävnad där cellerna har ett förändrat utseende
och växtsätt. Kan vara förstadium till cancer.

Ektomi: Att genom operation avlägsna ett organ, exempelvis mastektomi (bortoperation av ett bröst), pankreasektomi (bortoperation av bukspottkörtel).

Epidemiologi: Läran om sjukdomars förekomst och orsaker.

Epikris: En avslutande och sammanfattande journalanteckning om en vårdperiod.

Evidens: Vetenskapliga belägg eller bevis. Klinisk evidens innebär att det finns vetenskapliga bevis för att exempelvis en behandling har avsedd effekt.

Fast vårdkontakt: Alla patienter har rätt till en fast vårdkontakt, någon som tillgodoser behoven av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Exempel på yrkeskategorier som kan vara en fast vårdkontakt är läkare, kontaktsjuksköterska eller fysioterapeut.

Fatigue: En särskild trötthet som inte går att vila bort. Kan uppstå i samband med sjukdom och behandling.

Hereditet: Ärftlighet.

Histologi: Läran om kroppsvävnaders mikroskopiska uppbyggnad.

Hormonell behandling: En del tumörer är hormonkänsliga, exempelvis vissa typer av prostatacancer och bröstcancer, och kan därför behandlas med läkemedel som påverkar hormonsystemen.

Hyperplasi: Förstoring av ett organ.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL): Lag som omfattar grundläggande regler för all hälso- och sjukvård, bland annat en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Immunoterapi: En behandlingsmetod som bland annat används vid vissa cancerdiagnoser. Behandlingen syftar till att stimulera patientens immunförsvar att mer effektivt angripa cancercellerna. Detta kan göras på olika sätt, exempelvis genom att ge patienten specifika antikroppar eller vaccin. Se antikroppar.

INCA: Informationsnätverk för cancervården. INCA är en nationell IT-plattform för hantering av kvalitetsregister inom cancerområdet. INCA drivs och utvecklas gemensamt av landets regionala cancercentrum.

Incidens: Antal fall av en sjukdom i en befolkning under en viss tidsperiod. Jämför prevalens.

Individuell patientöversikt (IPÖ): Ett komplement till patientjournalen som ger grafisk information om sjukdomsförlopp och behandling.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO): IVO är en statlig myndighet som har tillsyn över landets landets hälso- och sjukvård och socialtjänst. Se lex Maria och vårdskada.

Invasiv cancer: Benämns vanligtvis enbart cancer. Cancer har förmåga att växa in i intilliggande vävnad och sprida sig. Jämför cancer in situ.

Kemoterapi: Kallas även cytostatika. En grupp läkemedel som främst används för behandling av cancer. Medicinerna dödar celler som delar sig snabbt, vilket cancerceller gör och därmed hämmas tumörens tillväxt. Kallades tidigare cellgifter.

KIM: Komplementär och integrativ medicin. Ett samlingsnamn för många olika metoder som oftast inte används inom den vanliga hälso- och sjukvården. Kan även benämnas KAM.

Kirurgi: Operation. Ett vanligt behandlingsalternativ för att ta bort
tumörvävnad.

Klinisk studie/Kliniskprövning: Studie på friska eller sjuka individer för att utvärdera effekten av en viss behandlingsmetod. Studierna delas in i olika faser – fas I, fas II, fas III och fas IV.

Kontaktsjuksköterska (KSSK): Kontaktsjuksköterskan har det övergripande ansvaret för patienten och närstående under hela vårdkedjan.

Kronisk cancer: Innebär att cancern inte går att bota, men med rätt behandling kan den stoppas eller bromsas.

Kurativ behandling: Botande behandling.

Kvalitetsregister: I kvalitetsregister samlas individbaserade uppgifter om cancerdiagnos, behandling och resultat.
Nationella kvalitetsregister cancer

Körtelutrymning: Avlägsnande av lymfkörtlar.

Lex Maria: Vid allvarlig vårdskada ska vårdgivaren göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. En sådan anmälan kallas för en lex Maria-anmälan. IVO, som är en statlig myndighet, granskar sedan att vårdgivaren har utrett händelsen och vidtagit åtgärder. Det är bara vårdpersonal som kan göra en anmälan enligt lex Maria.

Lokalt programområde: Programområde på regional nivå inom kunskapsstyrningen för hälso- och sjukvård.

Lymfödem: Svullnad i en kroppsdel på grund av ansamling av lymfvätska som kan uppkomma efter att lymfkörtlar opererats bort eller skadats.

Magnetkameraunderskning (MR/MRT/MRI): Magnetkameraundersökning eller magnetisk resonanstomografi (MRT) är en metod som via magnetfält skapar bilder av kroppens organ för upptäckt av sjukdom, skada och för behandlingsuppföljning.

Malign: Elakartad, jämför benign. I en malign tumör ser cellerna oftast onormala ut i jämförelse med normal vävnad, cellerna har en hög tillväxthastighet och kan sprida sig i kroppen. Cancerceller benämns som maligna.

Metastas: Kallas även dottertumör. Uppkommer när den ursprungliga tumören sprider sig i kroppen till nya vävnader och organ.

Min vårdplan (MVP): Enligt den nationella cancerstrategin ska en individuellt skriftlig vårdplan tas fram för och med varje patient med cancer.

Modertumör: Kallas även primärtumör eller ursprungstumör. Det är den första tumören som bildas innan den börjar sprida sig och bilda dottertumörer.

Morbiditet: Sjuklighet. Ett mått som anger antalet sjukdomsfall i en befolkning.

Mortalitet: Dödlighet. Ett mått som anger antalet dödsfall för en viss sjukdom i en befolkning.

Multidisciplinär konferens (MDK): Under en MDK bedöms en patient av ett team bestående av flera experter från olika discipliner, exempelvis kirurgi, patologi, onkologi och radiologi. Syftet är att ge patienten bästa möjliga vård och behandling, förbättrad kommunikation mellan de olika disciplinerna och en ökad förståelse för varandras kunskapsområden.

Mutation: En förändring i våra gener (arvsanlag, DNA) som kan vara skadlig. Skador som inte repareras och upprepade skador på flera ställen kan leda till att cellen förvandlas till en cancercell.

Nationella vårdprogram (NVP):NVP är en skrift som samlar den bästa medicinska kunskapen och ger rekommendationer om utredning, behandling, rehabilitering och uppföljning av patienter. NVP ska bidra till en jämlik och god vård till alla patienter, oavsett bostadsort, kön och socioekonomisk status.
Nationella vårdprogram cancer

Nationell cancerstrategi: Ett styrdokument framtagen på uppdrag av regeringen som ger förslag och åtgärder på hur regioner kan möta de utmaningar som den framtida cancersjukvården i Sverige står inför.

Nationell patientenkät (NPE):Samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser inom hälso- och sjukvården.

Nationell patientöversikt (NPÖ): Ett system under utveckling som gör det möjligt för vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av information i journaler som finns hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare.

Nationellt programområde: Programområde på nationell nivå.

Nationellt system för kunskapsstyrning: Sveriges regioners gemensamma system för kunskapsstyrning.
Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Neoadjuvant behandling: En tilläggsbehandling som ges innan huvudbehandlingen. Jämför adjuvant behandling.

Nivåstrukturering: Samling av kompetens till ett färre antal sjukhus där behandling av patienter med ovanliga cancerdiagnoser bedrivs i syfte att förbättra vården och öka kunskap och kompetens.

Ny medicinsk bedömning (Second opinion): En undersökning som görs av en ny läkare för att patienten ska känna att den får den vård och behandling som passar bäst.

Onkologi: Läran om tumörsjukdomar.

Patient- och närståenderådet (PNR): Ett råd som bevakar patient- och närståendeperspektivet i cancervården och det arbete som bedrivs inom RCC.

Patientprocess: Patientens väg genom vården från att hen söker kontakt, utredning, diagnos, behandling och rehabilitering eller palliativ vård.

Patient reported experience measures (PREM): Patientrapporterade mått som mäter patientens nöjdhet och upplevelse med vården. Jämför PROM.

Patient reported outcome measures (PROM): Patientrapporterade mått som mäter patienten själv upplever sin sjukdom och hälsa efter behandling eller insats. Jämför PREM.

Palliativ vård: Hälso- och sjukvård som syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet för patient med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Vården omfattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och ger ett organiserat stöd till närstående.

Patologi: Sjukdomslära.

Patologisk-anatomisk diagnos (PAD): Diagnos baserad på vävnadsprov.

Positronemissionstomografi (PET): En avbildningsmetod som använder sig av radioaktiva markörer för att visa hur kroppens vävnader och organ fungerar.

Postoperativ: Efter operation.

Prehabilitering: Förebyggande insatser kring fysisk förmåga, näring, levnadsvanor och psykosocial situation inför behandling.

Prevalens: Antal individer i en population som har en sjukdom vid en viss tidpunkt. Jämför med incidens.

Prevention: Förebyggande åtgärder för att minska risken för att drabbas av en sjukdom, till exempel cancer.

Primärtumör: Kallas även modertumör eller ursprungstumör. Det är den första tumören som bildas innan den börjar sprida sig och bilda dottertumörer.

Progrediera/progressiv: Ökad tillväxt.

Radikal operation: En operation med målet att ta bort all cancervävnad.

Radiologi: Strållära.

Radioterapi: Kallas även strålbehandling. Behandling med joniserande strålning. Målet är att döda cancercellerna.

Randomisering: Slumpmässig fördelning av patienter. Se klinisk studie.

Recidiv/Relaps: Återfall, cancern återkommer.

Regim: Tydliga riktlinjer för hur läkemedel ska användas, till exempel hur cytostatika ska doseras och kan kombineras.

Regionalt cancercentrum (RCC): Sjukvårdsregional organisation inom kunskapsstyrningen med uppgift att skapa en mer patientfokuserad, jämlik och tillgänglig cancervård. Se nationella cancerstrategin.

RCC i samverkan: RCC:s nationella samarbete.

Remission: Cancern har minskat. Partiell remission innebär att cancern minskat men inte är helt borta. Komplett remission innebär att hela cancern är borta.

Resektion: Borttagande eller avlägsnande av vävnad/tumör genom kirurgi. Total resektion betyder att hela tumören tas bort.

Regionalt programområde: Programområde på sjukvårdsregional nivå inom kunskapsstyrningen för hälso- och sjukvård.

Screening: Frivillig undersökning för att hitta förstadie till en sjukdom eller en sjukdom innan den gett symtom som erbjuds en del av eller hela befolkningen.

Second opinion: Se Ny medicinsk bedömning.

Skiktröntgen: Röntgenundersökning som skapar detaljerade bilder av kroppens organ. Kallas även DT eller CT (computed tomography).

Standardiserade vårdförlopp (SVF): SVF talar om vilka undersökningar som ingår i en viss utredning av en viss cancerdiagnos och hur lång tid utredningen bör ta.

Strålbehandling: Se Radioterapi.

Terapi: Behandling.

Tumör: Vävnadsbildning i kroppen utan någon funktion som kan vara både god- och elakartad.

Ultraljud: Undersökning med ljudvågor som ger en bild av inre organ eller vävnader.

Vårdskada: Kroppsligt eller psykiskt lidande, skada eller sjukdom samt dödsfall som uppkommit vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.

Vårdprocess: Vårdens organisatoriska väg under ett sjukdomsförlopp från utredning, diagnos, behandling och rehabilitering eller palliativ vård.

Ärftlig cancer: Cancer som beror på en ärvd muterad gen från en eller båda biologiska föräldrarna. Det kan ge en ökad risk för cancer eller vara en bidragande orsak.

Förkortningar

CT/DT: Computed tomography/Datortomgrafi

HSL: Hälso- och sjukvårdslagen

INCA: Informationsnätverk för cancervården

IPÖ: Individuell patientöversikt

IVO: Inspektionen för vård och omsorg

KSSK: Kontaktsjuksköterska

LPO: Lokalt programområde

LÖF: Regionernas ömsesidiga försäkringsbolag

MDK: Multidisciplinär konferens

MR/MRT/MRI: Magnetisk resonanstomografi, magnetkameraundersökning

MVP: Min vårdplan

NAG: Nationell arbetsgrupp

NPE: Nationell Patientenkät

NPÖ: Nationell patientöversikt

NPO: Nationellt programområde

NVP: Nationella vårdprogram

PAD: Patologisk-anatomisk diagnos

PET: Positronemissionstomografi

PNR: Patient- och närståenderådet

PREM: Patient reported experience measures

PROM: Patient reported outcome measures

RCC: Regionalt cancercentrum

RPO: Regionalt programområde

SSK: Sjuksköterska

SKR: Sveriges kommuner och regioner

SoS: Socialstyrelsen

SVF: Standardiserade vårdförlopp

 

Listan är framtagen av RCC:s nationella arbetsgrupp för patientsamverkan.