Matstrupscancer

Informationen om matstrupscancer är hämtat från 1177 och Cancerfonden och där du kan hitta bra och relevant information som är både specifik och generell om olika former av cancer.

Allmänt om matstrupscancer

Drygt 400 personer i Sverige drabbas årligen av matstrupscancer. Antalet kan jämföras med de drygt 60 000 cancerdiagnoser som årligen upptäcks. Matstrupscancer drabbar män och kvinnor ojämnt där tre fjärdedelar är män.

Förekomsten av cancer i matstrupen varierar kraftigt mellan länder. Sjukdomen är vanlig i delar av Kina, Afghanistan, Iran, Turkiet och i nordöstra Sydamerika, medan den är mindre vanlig i Europa och Nordamerika.

Sjukdomstecken

De vanligaste symtomen på cancer i matstrupen är ökande svårighet att svälja mat och ofrivillig och stor viktnedgång. Det beror på att cancern växer i matstrupen och gör det svårare för maten att passera. Även smärta vid sväljning, blödning eller heshet kan förekomma.

Olika former av matstrupscancer

Det finns två huvudtyper av cancer i matstrupen, skivepitelcancer och adenocarcinom. Den första typen förekommer i alla delar av matstrupen och börjar växa i så kallade skivepitelceller i slemhinnan. Skivepitelcancern är dominerande globalt och särskilt i icke industrialiserade regioner som Asien och Afrika.

Adenocarcinom uppkommer i nedre delen av matstrupen och börjar i en ombildad körtelslemhinna som uppkommit till följd av långvarigt ökat återflöde av sur magsaft till matstrupen, så kallad reflux. Förekomst av matstrupscancer av typ adenocarcinom har ökat betydligt i många industrialiserade länder under de senaste fyra decennierna, inklusive Sverige, medan skivepitelcancer i matstrupen har minskat globalt, särskilt i industrialiserade länder.
För ytterligare information, läs på Cancerfondens hemsida

Att få ett cancerbesked

Varje dag får 160 människor i Sverige ett cancerbesked. Oavsett hur det kommer att gå innebär beskedet och den kommande behandlingen att tillvaron förändras, både för den som är sjuk och för många runt omkring. Den här texten handlar om hur du kan hantera de reaktioner och frågor som kan uppstå efter ett sjukdomsbesked.

Vilka frågor kan jag ställa till läkaren efter ett cancerbesked?

Skriv ner dina frågor i förväg så att du inte glömmer något när du väl pratar med läkaren. Om du vill och har möjlighet kan det också kännas bra att ha med någon närstående vid läkarbesök. Tillsammans kan ni uppfatta mer än om du är ensam. Dessutom kan den som följer med dig också hjälpa till att ställa frågor.

Ställ alla frågor du har. Ställ samma fråga flera gånger, om du behöver det. Det är ofta mycket att ta in när man får ett cancerbesked. Att sortera alla frågor, tankar och känslor som dyker upp kan ta tid. Det är viktigt att du förstår informationen så att du kan vara delaktig i din vård.

Det är bra att skriva ner de svar du får från läkare och annan sjukvårdspersonal. Du kan spela in samtalet om det känns enklare, till exempel om du har en mobiltelefon med en sådan funktion. Säg i så fall gärna till innan. Du kan också be om hjälp med att få kompletterande skriftlig information efter samtalen. Om du vill ställa vissa frågor igen eller om det dyker upp nya frågor, kan du be om ett nytt samtal med läkaren.

Frågor som kan vara bra att ställa är:

  • Vad är det för cancersjukdom?
  • Är sjukdomen spridd och vad betyder det i så fall?
  • Vilken behandling kan jag få, och finns det flera behandlingsmetoder?
  • Är behandlingens syfte att bota sjukdomen?
  • Hur vet jag vilken effekt behandlingen kommer att få, hur mäts effekten?
  • Vilka biverkningar har behandlingen?
  • När ska behandlingen starta?
  • Hur kommer behandlingen att påverka vardagslivet?
  • Hur kan jag själv medverka till att behandlingen blir så bra som möjligt?
  • Finns det någon litteratur eller webbplats där jag kan få mer information?
  • Vem är min ansvariga sjuksköterska? Finns det en kontaktsjuksköterska?
  • Vart vänder jag mig om jag har frågor eller får besvär när mottagningen är stängd?
  • Vart vänder jag mig om jag behöver någon att prata med?

Du har rätt att få informationen av en läkare så att du kan vara med och besluta vilken behandling som passar dig. Frågorna ska också få svar i den skriftliga vårdplan som du har rätt till och som du får vara med och utforma om du vill.

Berättar läkaren allt för mig, även om det är dåliga nyheter?

Det kan vara olika hur mycket information man vill ha. Kanske vill du inte veta allt utan fråga om det som känns viktigast för stunden. Läkaren ska anpassa svaren till de frågor du ställer. Men en läkare ska aldrig ljuga. Du ska få all information om du är tydlig med att du vill ha det. För mer informations; 1177 Vårdguiden