Pressmeddelande
Den 21 november, är det den femte internationella pankreascancerdagen. För fem år sedan var pankreascancer den fjärde vanligaste cancerdödaren i Sverige. Idag är den nummer tre. Förutsägelsen att pankreascancer år 2030 kommer att vara nummer två av cancerdödarna ser tyvärr ut att besannas.
Cancerfonden har utlyst flera stipendier för just pankreascancerforskning. Fonden satsar enligt årsrapport 2018 ungefär lika mycket medel per cancerfall av pankreascancer som för exempelvis bröstcancer. Då antalet fall av pankreascancer är färre men dödligheten samtidigt mycket högre innebär detta ca 8 gånger lägre anslag per död i pankreascancer jämfört med bröstcancer. Totalt sett går mindre än 2 % av forskningsanslagen i Europa till pankreascancer.
Från 2013 till 2018 har den totala 5-årsöverlevnaden ökat från 5,5 till 8,1 %, sämst i klassen! Endast ca 1 av 5 med pankreascancer kan erbjudas operation, som är den enda potentiellt botande behandlingen. Sjukdomen ger få symtom i tidigt skede och de flesta patienter får diagnos för sent och kan endast erbjudas cellgifter och/eller symtomlindrande behandling. Hos dessa finns ingen långtidsöverlevnad alls att tala om.
Vi är i desperat behov av två saker.
- metoder att hitta pankreascancer tidigare när den fortfarande är botbar och
- mer effektiva behandlingar till dem som drabbats.
För att uppnå dessa mål behöver vi mer forskning och innovation.
Tyvärr har vi på senare tid läst i media om människor som dött av pankreascancer för att de tvingats vänta i vårdköer. I andra länder är pankreascancer en akut sjukdom. Cancerföreningen PALEMA vill att den ska betraktas som akut även i Sverige. Därför lanserar vi på Världspankreascancerdagen, begreppet Blåljuscancer.
Idag finns en stark och växande patient- och närståendeförening, nämligen Cancerföreningen PALEMA med över 600 medlemmar.
Den 21 november uppmärksammar vi Världspankreascancerdagen med ett seminarium om tidig upptäckt och morgondagens behandling. Välkommen till Frösundavik i Solna kl 15-20.
