Margareta Haag, ordförande i Nätverket mot Cancer – där PALEMA ingår – har skrivit en artikel där de kräver att larmsystem införs i vården med målet att all cancer ska upptäckas i stadium 1.
Tidigt upptäckt cancer där patienten snabbt kommer i behandling, kan vara skillnaden mellan liv och död. De flesta vänder sig till vårdcentralen för symptom som kan vara tecken på cancer, men där vårdcentralerna inte tänker cancer i första hand.
Alldeles för ofta vittnar människor om tvåsiffriga antal besök inom de slutligen får remiss för vidare utredning om eventuell cancer. Detta kan ta flera år.
Under det år som gått med pandemin har vi sett hur misstänka cancerfall remitterade från vårdcentraler till cancerspecialisterna för utredning har reducerats märkbart. I hela landet och för olika cancersjukdomar har vi under pandemin sett en i snitt 30-procentig minskning av dessa remisser.
De första larmen kom från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg i april 2020, där man såg en 50 procent minskning av remissinflödet från primärvården gällande patienter med misstänkt lungcancer.
Margareta Haag, Ordförande Nätverket mot cancer
Förklaringen till detta är att många valt eller uppmanats att stanna hemma under pandemin och inte söka vård “i onödan”. Men cancer är en akutsjukdom och därför är cancersjukvården en av de prioriterade verksamheterna som ska fortsätta i så stor utsträckning som möjligt även under pandemin, enligt regeringen. Men en samstämmig farhåga från stora delar av cancervården och oss inom Nätverket mot cancer, är att vi kommer att se en puckel längre fram med patienter som kommer in och med mer avancerad sjukdom än vad som hade behövt vara fallet.
Nätverket mot cancer är en skör organisation med cancerdrabbade styrelseledamöter och medlemsföreningar. Vi ser under åren som går att de personer som inte har fått sin cancersjukdom upptäckt tidigt hamnar i ett stadium som är så sent att det inte är botbart eller att man dör inom kort tid för att det inte finns någon behandling alls att sätta in.
Alarmsystem för 18 cancersjukdomar
Det finns idag riskvärderingsinstrument, alarmsystem, för cancer som kan införas på vårdcentraler i Sverige.
Storbritannien är ett föregångsland och har ett riskvärde- ringsinstrument för 18 olika cancersjukdomar. Metoden tittar tillbaka ett år i patientens journalsystem och larmar läkaren på vårdcentralen om en patient har symptom, eller mönster av olika symptom, som kan vara cancer.
Svensk forskning från Göteborg visar att sådana system även skulle fungera väl på svenska vårdcentraler. Varför är larmsystemet inte infört? Finns det några planer på att göra det? Under tiden detta utreds dör tusentals patienter i förtid.
Nätverket mot cancer nöjer sig inte med att ingenting händer: vi KRÄVER att larmsystem införs och med målet att all cancer ska upptäckas i stadium 1. Vi kräver också politiskt ansvar – och det ska tas under 2021, vi tänker inte diskutera frågan igen på Världscancerdagen 2022. Då ska det vara genomfört.
Vi har låtit SIFO göra en undersökning av lägesbild för denna fråga och har intervjuat politiker inom hälso- och sjukvårdsnämnderna i de 21 regionerna, de sex Regionala cancercentrumen (RCC) samt RCC i Samverkan. Resultat visar att samtliga RCC och RCC i Samverkan säger att det saknas generella system i primärvården för att larma om eventuell cancer.
65% av de regionpolitiker som svarat i undersökningen, anger att de inte känner till att systemen ens finns. Det ger betyg underkänt.
Tidigt upptäckt sjukdom är helt avgörande för de flesta som får cancer oavsett sort – det är vad beslutsfattare har i vågskålen när primärvården inte byggs ut med fler allmänläkare som har ansvar för färre patienter, när alla patienter inte får en fast allmänläkare och digitala verktyg för larm om eventuell cancer inte läggs in som en hjälp i journalsystemen.
När år får gå utan att det blir verkstad av nånting – då är det våra liv ni spelar med.
Margareta Haag
Ordförande Nätverket mot cancer
