Fler resultat...

Generic selectors
Exakta träffar enbart
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Sök i artiklar och berättelser
Sök i sidor
Sök i kalendern
Filtrera efter kategorier (artiklar endast)
Anhörig
Blåljuscancer
Cancer generellt
Forskning
Gallvägscancer
Immunterapi
Levercancer
Magsäckscancer (Magcancer/Ventrikelcancer)
Matstrupscancer (Esofaguscancer)
Nyhetsbrev
Om PALEMA
Övrigt
PALEMA i media
Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)
Podcast
Pressmeddelande
Världspankreascancerdagen (WPCD)

+46 10  146 51 10

010 / 146 51 10

Rätten till att få en second opinion finns lagstadgad men i praktiken är det få cancerpatienter som får information om det. En panel av experter ska debattera detta på Cancerdagen som är arrangerat av Dagens Medicin. Varför fungerar det inte och vad behöver åtgärdas för att få ett bättre system på plats?

Det är bara ca 10% av cancerpatienterna som informeras om den viktiga rätten till en second opinion, eller ny medicinsk bedömning som det också heter. Att kräva en ny medicinsk bedömning är inte en kritik av den vården som en patient har för tillfället.

Det ska ingå som en normal process som säkrar vården och inte innebära någon konfliktsituation.

Domarklubba

Det är ett system som inte fungerar som det är tänkt och många menar att det främst är patienter som står på sig som får igenom ett andra utlåtande. Det är ett av ämnena som ska tas upp på Cancerdagen den 5:e oktober.

Vårdgivarna kommer undan sitt ansvar

Roger Henriksson, professor och överläkare i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus, säger att det för patientens del kan vara avgörande med en oberoende förnyad bedömning. Han uppskattar att det hos upp till 10-15 procent av patienterna i Sverige kan leda till en annan diagnos eller behandling. I andra länder finns rapporter om mycket högre siffror.

Roger Henriksson säger också: ”Det är viktigt att en förnyad bedömning görs av en helt oberoende specialist. Det spelar ingen roll om den görs hos en privat vårdgivare eller på ett sjukhus i en annan region. Bägge tar betalt av den region patienten tillhör, såvida inte patienten själv tvingas betala, i de fall det inte fungerar i den offentliga vården…Till skillnad mot många andra länder, där det i vården finns en rättighetslagstiftning, så har Sverige endast en skyldighetslagstiftning. Det är i juridisk mening inte en rättighet. Därför kan vårdgivare och regionerna komma undan sitt ansvar,”

Roger Henriksson påpekar även att patientorganisationerna behöver driva detta hårdare, eftersom lagstiftningen inte hjälper patienterna tillräckligt.

Pin It on Pinterest