Det är stadgat i lagen att forskningen ska rätt förutsättningar, men enligt den nya rapporten från 2023 visar cancerfonden att regionerna inte lever upp till lagkraven. Granskningen visar även att det finns stora regionala skillnader.
Höga ambitioner men brist på styrning och mätning
Enligt rapporten är regionernas ambitioner höga men regionpolitikerna driver ändå inte forskningsfrågor lika aktivt som de bedriver sjukvårdsfrågor. Trots att patienter har större möjlighet att få tillgång till de senaste behandlingsmetoderna vid sjukhus som bedriver patientnära forskning.
– Det är lättare att prata vårdplatser och kötider. Ändå är alla överens om vilken avgörande betydelse forskningen har för morgondagens vård. Det råder alltså ingen brist på politisk ambition, men däremot på faktisk handlingskraft. Det är hög tid att man börjar betrakta forskningen som en naturlig del av hälso- och sjukvården och agerar därefter – först då kan forskningen få de förutsättningar som faktiskt krävs, säger Ulrika Årehed Kågström.
Det bedrivs allt mindre patientnära forskning i Sverige: sedan början av 2000-talet har andelen forskarutbildade läkare minskat med mer än 15 procent. Under samma period har antalet startade kliniska läkemedelsprövningar minskat med 70 procent. Idag brister många regioner både i styrning – och framför allt i hur man följer upp och mäter den forskning som faktiskt bedrivs.
Utifrån en genomgång av samtliga regioners organisationskartor och styrande dokument är det i flera fall till och med oklart var regionerna själva anser att huvudansvaret för forskningen ligger.
