Immunterapi är i dag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna könsskillnad.
Studien, som publiceras i Cancer Research, visar att hos kvinnor med pankreascancer finns en immuncell som motarbetar kroppens immunförsvar. Resultaten kan öppna för mer könsanpassad behandling av svår cancer.
– Allt fler studier visar att manliga och kvinnliga hormoner påverkar vårt immunsvar, men det finns mycket kvar att göra för att kön ska bli en självklar biologisk faktor i medicinsk forskning och behandling. Våra resultat ger nya perspektiv som kan få stor betydelse för cancerbehandling, säger Fei He, tidigare gästforskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
Under senare år har immunterapi, att stimulera kroppens eget immunförsvar att angripa cancerceller, fått stor betydelse för behandling av olika typer av cancer. Bland dem melanom samt lung-, njur- och levercancer. Men immunterapi har inte samma goda effekt på bukspottkörtelcancer, pankreascancer, som förblir en av de dödligaste cancertyperna. I genomsnitt har patienten 4–6 månader att leva efter diagnos.
Könsbundna skillnader i immunförsvaret
Tidigare forskning har visat att det finns könsbundna, biologiska skillnader i mäns och kvinnors immunförsvar som bland annat påverkar utvecklingen av cancertumörer och kroppens förmåga att försvara sig mot dem. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat vad immunsystemets skillnader i bukspottkörtelcancer hos olika kön kan bero på.
Studien visade en avgörande skillnad mellan cancertumörens egenskaper hos män och kvinnor med pankreascancer. Hos kvinnor förekommer en typ av immunceller som skyddar tumören och hindrar immunförsvarets T-celler från att infiltrera tumören och angripa cancercellerna.
– Denna undergrupp av immunceller korrelerar med dålig överlevnad hos enbart kvinnliga cancerpatienter. Våra resultat visar att immuncellerna uttrycker ett specifikt protein som kallas FPR2 och kan fungera både som en könsspecifik prognostisk faktor och en måltavla för behandling, säger Dhifaf Sarhan, biträdande lektor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, korresponderande författare och forskningsgruppledaren.
Fei He. Foto: Yifei Chen
Dhifaf Sarhan. Foto: Stefan Zimmerman
Ny måltavla för immunterapi hos kvinnor
Resultaten kan bidra till utvecklade diagnosverktyg och immunterapi mot pankreascancer som tar hänsyn till biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Studien bygger på flera metoder, bland dem enkelcells-RNA-sekvensering, proteomik, validering i provrör och patienter, samt behandlingar av möss och 3D-modeller av pankreascancer.
– Nästa steg är att följa upp vår nya måltavla för immunterapi hos kvinnor. Vi genomför också omfattande analyser för att förstå hur immunologiska könsskillnader driver tumörutveckling på olika sätt hos manliga och kvinnliga cancerpatienter. Målet är att hitta och utveckla immunterapimål för respektive grupp, säger Dhifaf Sarhan.
Studien är resultatet av ett nära samarbete mellan Sarhans forskningsgrupp och forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Pronoxis AB, Uppsala universitet, samt universitet i Kanada, Singapore och Kina.
Forskningen finansierades i huvudsak av Cancerfonden, KI fonder, CIMED och Radiumhemmets forskningsfonder (se studien för komplett förteckning). Peter Olofsson‐Sahl är verksam vid Pronoxis som utvecklar antagonister mot FPR1 och FPR2. Övriga forskare rapporterar inga intressekonflikter.
Källa: Karolinska Institutet.
