Torleiv Maseng (76) kommer troligen att leva längre och bättre eftersom cancerläkaren Olav Dajani inte nöjer sig med att behandla tumörer utan tar hänsyn till hur patienterna faktiskt mår.
Cancerläkaren Olav Dajani lyssnar uppmärksamt medan patienten Torleiv Maseng ger ytterligare information om hur han verkligen mår. Foto: Jorunn Valle Nilsen.
Innan Torleiv Maseng kommer till canceravdelningen på Ullevål sjukhus för att få cellgiftsbehandling mot spridd bukspottkörtelcancer fyller han i ett formulär. På en skala från 0 till 10 anger han nivån av smärta, svaghet, illamående, aptit, andning, depression, ångest och välbefinnande.
”– Det viktigaste för mig är att man är bra på att behandla själva cancern” säger Maseng. ”Men det betyder också mycket att man är empatisk, tar sig tid att lyssna och svarar på det jag säger.”
”– Det finns inget antingen eller här. Det är nyttigt för oss båda att vi systematiskt kartlägger och behandlar dina symtom. Kan vi förbättra allmäntillståndet genom att lindra smärtan och öka aptiten så tål man också mer behandling,” svarar Dajani medan han studerar arken patienten har fyllt i.
”– Man hade bara kunnat scanna dem rakt in i journalen, då” tipsar Maseng, som är professor i radioteknik vid universiteten i Lund och Oslo, startat NetCom och anses vara fadern till GSM-nätet.
”– Här är vi nog fortfarande i pappersåldern”, svarar Dajani.
Stor digital investering
Professor Stein Kaasa tror att han har utvecklat en “game changer” inom norsk och europeisk cancerbehandling.
Professor Stein Kaasa, chef för canceravdelningen vid Oslo universitetssjukhus, har beslutat att göra något åt saken. Han ligger i framkant när det gäller att utveckla ett digitalt verktyg som involverar patienter i både planering och genomförande av skräddarsydda behandlingskurser. Projektet heter MyPath och har fått drygt 65 miljoner norska kronor i EU-medel.
”– Om vi lyckas blir det en “game changer” inom norsk och europeisk cancerbehandling”, säger Kaasa ogenerat.
För forskningen är entydig: Patientcentrerad behandling, där personens önskemål, krav och förutsättningar står i centrum, ger ett genomsnittligt längre liv, med färre besvär.
”– Men det kräver att vi faktiskt frågar patienterna hur de mår, och att vi låter svaren styra behandling, vård och omsorg. Och detta görs inte systematiskt idag. Immunterapi och andra medicinska genombrott har gjort att konsultationerna har blivit mycket mer komplicerade än för några år sedan. Den mesta tiden går åt till att planera och genomföra själva behandlingen av cancern.”
Vissa cancerläkare hävdar att allt patienterna egentligen vill är att de ska behandla tumören och göra dem friska.
”– Och det är helt rätt, det är min första prioritet också. Men om patienterna inte kan återhämta sig, vilket tyvärr fortfarande gäller många med bukspottkörtelcancer, tror jag faktiskt att både de och deras familjer förväntar sig något mer av oss”, säger Kaasa.
Ökad livskvalitet
Innan han blev sjuk trodde Torleiv Maseng att cancer bara var en fysisk sjukdom. Det har förändrats.
”– För en realist som mig har det tagit lång tid att inse hur viktiga känslor är. Nu handlar det om att inte sitta och grubbla utan snarare skapa största möjliga livskvalitet, för mig och mina nära och kära.”
”– Ja, vi jobbar kontinuerligt med din cancer, men vi tror att genom att ta hänsyn till mer än tumören så blir du bättre”, säger Dajani.
”– Och jag är helt säker på att du har rätt, jag känner mig väldigt väl omhändertagen här”, svarar Maseng.
Text och bilder med tacksamt tillstånd från Kreftforeningen i Norge. Artikeln i original här: https://kreftforeningen.no/aktuelt/setter-personen-ikke-pasienten-i-sentrum/
