Den 1 juni höll sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, energi- och näringsminister samt vice statsminister Ebba Busch och Carina Ståhl Herrstedt, ledamot socialutskottet, en pressträff om hur man tänker sig förändra svensk sjukvård.
Regeringen tänker tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna förslag på möjligheterna att långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.
Beslutet är ett första steg mot ett möjligt statligt huvudmannaskap och en av de mest omfattande punkterna i Tidöavtalet.
-Målet är en mer effektiv hälso- och sjukvård och förbättrad tillgänglighet i hela landet, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Bland de problem som svensk hälso- och sjukvård brottas med ses långa vårdköer, brister i tillgänglighet, dålig arbetsmiljö, bristande kompetensförsörjning och hänsyn till patienters behov samt ett otillräckligt antal disponibla vårdplatser med bristande patientsäkerhet som följd.
Som vi på PALEMA påtalat många gånger och som många av våra medlemmar också kan vittna om, så finns det stora skillnader mellan regionerna när det gäller hur snabbt man kan få vård och vilka typer av behandlingar och mediciner man erbjuds.
Regeringen anser att det är angeläget att ompröva statens ansvarstagande och styrning avseende hälso- och sjukvården. Målet med en sådan omprövning är att förbättra förutsättningarna för patienternas rätt till jämlik vård och att resurser ska nyttjas mer effektivt.
Kommitténs uppdrag
Regeringen har för avsikt att besluta om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som får i uppdrag att ta fram beslutsunderlag som möjliggör ett stegvis och långsiktigt införande av ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården.
Kommittén ska bl.a.
- analysera och belysa för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården,
- lämna förslag som säkerställer ett mer effektivt hälso- och sjukvårdssystem som utgår från patienter och tar hänsyn till medarbetares behov, och
- föreslå en genomförandeplan med tidsplan för hur staten stegvis och långsiktigt helt eller delvis kan ta över huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården.
Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025.
Majoritet vill se statlig styrning
Enligt en mätning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som Svenska Dagbladet rapporterat om, så anser 70 procent av svenskarna att staten ska ta över ansvaret för sjukvården. Stödet har ökat något sedan 2020 då 65 procent var positiva till förslaget. Det är bara 10 procent som tycker det är ett ganska dåligt eller mycket dåligt förslag.
– Det finns en bred entusiasm för att förstatliga sjukvården, en majoritet från vänster till höger och den är allra störst på vänstersidan, där fyra av fem tycker att det är bra. Lägst är stödet faktiskt bland dem som placerar sig som ideologisk klart till höger. Men Kristdemokraterna har förstått att de hittat en fråga där de har många väljare med sig, säger Johan Martinsson, föreståndare för SOM-institutet till Svenska Dagbladet.
Kritik från SKR
Men alla är inte positiva till förslaget.
Strax efter pressträffen kommenterar Sveriges Kommuner och regioner, SKR, på sin hemsida att en sådan förändring riskerar att bromsa vårdens utveckling.
Anders Henriksson SKR – Foto: SKR
– Hälso- och sjukvården behöver utvecklas, men att flytta över ett så stort ansvarsområde till staten är inte rätt väg att gå. Vi har precis utrett ett statligt huvudmannaskap för skolan och det visade sig att det skulle ta minst 20 år och kräva nya, tunga utredningar. Vi behöver fokusera på hur hälso- och sjukvården blir bättre i nuvarande organisation, inte på att flytta huvudmannagränser, säger Anders Henriksson, ordförande för SKR och fortsätter:
– Det blir inte fler som arbetar i vården genom att byta huvudman. För att möta invånarnas behov av vård behöver vi arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande, vi behöver stärka primärvården och möjliggöra mer egenvård. För att lyckas krävs en nära samverkan mellan kommun, region och stat, det sista vi behöver är en gigantisk omorganisation.
SKR anser att den ojämlika hälsan och den ojämlikhet som finns i vården i dag beror i första hand inte på styrningen utan på andra bakomliggande faktorer i samhället samt på olika geografiska förutsättningar och tillgång till personal med rätt kompetens.
SKR anser därför att utredningen bör fokusera på hur hälso- och sjukvården kan styras på ett sätt så att kommuners, regioners och statens roller blir tydligare. Här handlar det inte om statligt övertagande av verksamheter utan om att staten exempelvis bör ta ett större övergripande ansvar för hälso- och sjukvårdens digitalisering.
I slutet av april skickade SKR:s styrelse en skrivelse till regeringen och riksdagens socialutskott med ett antal viktiga medskick om vad en utredning om vårdens styrning behöver ta hänsyn till.
Förändring behövs
Men oavsett om det handlar om helt eller delvis statlig styrning eller någon annan organisatorisk förändring, så anser många att det behövs förändring av något slag. Det är inte bra att vi har ett samhälle där det beror på var man bor om man ska överleva en allvarlig cancersjukdom eller inte.
Vi ser fram emot vad denna utredning kommer att komma fram till och hoppas att resultatet kan bli ett bra förslag som samtliga politiska partier kan ställa sig bakom så vi slipper ständiga förändringar av systemet beroende på vilken politisk majoritet som råkar ha makten för stunden.
Ni kan också se pressträffen från den 1 juni här under.
Film från Regeringskansliets YouTube kanal.
