I Sverige har man fokuserat på screening av befolkningen utan symtom och på standardiserade vårdförlopp vid välgrundad misstanke om cancer hos individer med symtom. Samtidigt finns det många individer med symtom och fynd som kan bero på cancer, men som oftast beror på andra bakomliggande orsaker. Mer uppmärksamhet behöver riktas på vägen till en välgrundad misstanke om cancer.
I takt med att utredningarna blir fler, hittas även fler och fler individer med premaligna förändringar som på sikt kan utvecklas till cancer. Dessa individer löper högre risk att drabbas av cancer än normalbefolkningen. De två samordnarna utreder nu möjligheten att starta pilotprojekt kring vårdprocessen för dessa individer med förhöjd risk för cancer.
Det vi bland annat vill fokusera på är pre-maligna fynd som skulle kunna utvecklas till cancer. Det kan till exempel vara lungnoduli, cystor i bukspottskörteln, tarm- och gallgångspolyper. Uppföljningarna av individer med dessa förändringar ser väldigt olika ut och mycket ansvar ligger idag på patienterna själva. Här behöver vi hitta ett gemensamt system för uppföljning av dessa personer så att de inte tappas bort. Genom att samla in data från uppföljningar kan vi analysera och utvärdera, och därmed optimera både längden och intervallen av uppföljningsperioderna för att skapa mest patientnytta och minska risken för undanträngning, säger Elinor Nemlander.
Bollplank och verklighetscheck
– Nätverket fyller också en viktig funktion som rådgivare som bidrar med ett primärdvårdsperspektiv från ”golvet”.
Nätverket ger oss värdefulla insikter från de regionala processerna i respektive sjukvårdsregion, som ofta även behöver lyftas nationellt. Vi behöver även få in representanter från primärvården i alla de nationella vårdprogrammen, helst både från glesbygd och storstadsregioner, säger Eliya Abedi.
Även om cancer beräknas drabba var tredje person så är cancer en mycket liten del av den kliniska vardagen i primärvården. Varje primärvårdsläkare har 1–2 patienter på sin lista som diagnosticeras med bröstcancer varje år och detsamma gäller prostatacancer, vilket är de två vanligaste cancerdiagnoserna.
-Missad cancerdiagnos är den vanligaste orsaken till Lex Maria-anmälningar inom primärvården. I Region Stockholm påbörjas nu ett projekt där vårdcentralerna granskar avvikelser och anmälningar relaterade till försenad cancerupptäckt. Dessa fall kommer att sammanställas för att identifiera vilket stöd primärvården behöver för att undvika missade cancerdiagnoser, säger Elinor Nemlander.
Elinor och Eliya har sedan start även varit i kontakt med flera aktörer, företrädare för myndigheter och vårdprogramsgrupper som är delaktiga i processer som bidrar till tidig upptäckt av cancer.
Läs även tidigare artikel i ämnet från 18 mars 24:
>>> Ny nationell samordningsroll ska bidra till tidigare upptäckt av cancer
