Tidig upptäckt är A och O för en framgångsrik cancerbehandling och för “våra” PALEMA-diagnoser är det extra viktigt. Ju tidigare diagnos desto större möjlighet till ett bra behandlingsresultat, förlängd överlevnad och i bästa fall bot.
Men en stor del av de som får en cancerdiagnos börjar ju med ett besök i primärvården och därför ställer det höga krav på kompetensen hos de läkare som arbetar där. Men med en stressig arbetsmiljö på underbemannade vårdcentraler och inte sällan nyutexaminerade läkare med mindre rutin, så är det tyvärr inga goda förutsättningar för att upptäcka en inte sällan svårupptäckt cancer.
Nationella screeningprogram kan vara en effektiv metod, vilket inte minst Sveriges arbete med mammografi för att upptäcka bröstcancer visar. EU-kommissionen har tagit fram rekommendationer till medlemsländerna kring screening som säger att senast 2025 bör länderna ha heltäckande screeningprogram för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer. De utvidgar även rekommendationen till lungcancer, prostatacancer, och till viss del till magsäckscancer.
Läs även: Europeiska rådet har uppdaterat rekommendationerna om cancerscreening
Sverige har i grunden en mycket väl fungerande cancervård men frågan regeringen och regionerna bör ställa sig är: Gör vi verkligen allt vi kan i kampen mot cancer?
Idag är svaret nog nej, men Sverige skulle kunna bli ett föregångsland när det gäller förebyggande, tidig upptäckt och effektiv behandling av cancersjukdomar – på ett regionalt och socioekonomiskt jämlikt sätt.
Läs mer i debattartikeln i DN om hur debattörerna föreslår att det ska gå till.
Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer
Ebba Hallersjö Hult, ledare, Nollvision cancer
Karin Liljelund, vice ordförande, Lungcancerföreningen
Malin Parkler, ordförande, Lif – de forskande läkemedelsföretagen
Jens Schollin, ordförande, Barncancerfonden
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden