Utvecklingen av precisionsmedicin på cancerområdet rör sig i snabb takt och innebär stora möjligheter. Men skräddarsydd behandling kräver utvecklade metoder för diagnostik, och även dessa måste följa med i den snabba utvecklingen.
Det är både en fråga om utrustning och om gemensamma arbetssätt för handläggning och tolkning av analyssvar.
– Utvecklingen är snabb, och det är bra. Men den måste också vara jämlik. Det räcker inte att vi har en spets av sjukhus som kan ge den senaste behandlingen. Utvecklingen måste komma alla patienter till del, oavsett var de bor, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare och ordförande i RCC i samverkan.
Fokus på diagnostik som bas för precisionsmedicinen
Under 2023 hade RCC i samverkan i uppdrag att analysera vilka möjligheter, utmaningar och konsekvenser utvecklingen av precisionsdiagnostik kan komma att innebära. Analysen blev avstampet till den handlingsplan som nu är under arbete.
– Vi kommer att ha fokus på diagnostiken och de diagnostiska metoderna som vi identifierade i höstens analys. Det är grunden, säger Kjell Ivarsson.
Maria Liljeholm är verksamhetschef för Cancercentrum på Norrlands universitetssjukhus och medlem i arbetsgruppen. Hon håller med om att en tydlig struktur för diagnostiken behövs för att precisionsläkemedlen ska komma alla patienter till del på ett jämlikt sätt.
– Diagnostiken är en förutsättning för att vi ska kunna ge rätt läkemedel till rätt patienter, så att vi inte utsätter patienter för verkningslösa, eller rent av skadliga, behandlingar. Att vi använder läkemedlen rätt är viktigt för hela sjukvården, eftersom precisionsläkemedlen ofta är dyra. Vi måste använda våra resurser på ett ansvarsfullt sätt, säger Maria Liljeholm.
Stöd i beslut där etablerad behandling saknas
Maria framhåller också att regionerna behöver stöd för att hantera de situationer där nya diagnostiska metoder ger information där det saknas ett godkänt läkemedel eller en pågående studie.
– Utvecklingen går så fort att vi behöver en gemensam strategi för hur vi ska hantera de situationer som ännu inte är beskrivna i vårdprogram eller tas upp i studier. Så att vi kan agera utifrån bästa nuvarande kunskapsnivå, och samtidigt ta vara på den kunskap som vi får i varje situation. Patienterna måste kunna lita på att vi gör likartade bedömningar på alla kliniker, säger Maria Liljeholm.
Patientperspektiv ledstjärna i arbetet
Syftet med att ta fram en gemensam, nationell handlingsplan är att underlätta en god samverkan i införandet utan att det leder till konkurrens mellan sjukhus eller regioner.
– Det är viktigt att hålla fast i patientperspektivet och inte fastna i det organisatoriska. Vi behöver hitta sätt att erbjuda jämlik vård utan att låsa oss i var och hur diagnostiken sker, säger Kjell Ivarsson.
Kjell Ivarsson framhåller att arbetet är under uppstart och att det ännu inte går att säga hur handlingsplanen kommer att vara utformad.
– Vi intervjuar, inventerar och förankrar just nu. Arbetsgruppen har en bred kompetens för att kunna ta emot alla inspel och koka ner dem till en handlingsplan som är omedelbart användbar för regionerna. Det är inte någon hyllvärmare vi ska producera, säger Kjell Ivarsson.
Läs analysen av precisionsdiagnostik och se arbetsgruppens medlemmar
