Generic selectors
Exakta träffar enbart
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Sök i artiklar och berättelser
Sök i sidor
Sök i kalendern
Filtrera efter kategorier (artiklar endast)
Blåljuscancer
Cancer generellt
Forskning
Gallvägscancer
Levercancer
Magsäckscancer (Magcancer/Ventrikelcancer)
Matstrupscancer (Esofaguscancer)
Nyhetsbrev
Om PALEMA
Övrigt
PALEMA i media
Pankreascancer (Bukspottkörtelcancer)
Podcast
Pressmeddelande
Världspankreascancerdagen (WPCD)

Guide för hantering av karies hos cancerpatienter

av | 9 februari, 2022 | Cancer generellt

Sjukdomar i munnen bland annat karies påverkar patientens livskvalitet. Effektiv hantering före, under och efter behandling är därför viktigt för att förbättra patientens munhälsa. Cancerpatienter är ofta extra utsatta och behöver anpassad vård.

Munhälsan hos cancerpatienter påverkas ofta av sjukdomen, behandlingen och dess följder. Hälso- och sjukvården kan hjälpa patienter att hantera kariesrisken och vårdstödet bidrar till att förbättra patientens livskvalitet.

En genomförd studie i Australien på 239  cancerpatienter med 14 olika cancertyper har visat att i genomsnitt 40% av patienterna hade en försämrad munhälsa på grund av sin  cancerbehandling.

Cancerbehandlingar som inverkar på munhälsan är bland annat kemoterapi, strålning och mediciner såsom antihormoner och bisfosfonater. Dessutom är det många som använder andra läkemedel mot biverkningar som uppstår till följd av sin medicinering och sjukdom. Det kan vara exempelvis läkemedel mot smärta, ångest, illamående och antidepressiva.

Tandläkare

Vanligaste biverkningarna vid cancer

De vanligaste komplikationerna i munnen vid cancer är sårbildning, lesioner, infektioner, inflammationer, smakförändringar och halitosis. Muskler och ben kan också påverkas och man lider då av trismus (svårt att öppna munnen) eller osteonekros (smärta vid ledbelastning).

Men den vanligaste biverkningen hos cancerpatienterna är muntorrhet. För cancerpatienter som genomgick strålning mot huvud och nackpartiet rapporterade mer än 75% muntorrhet som ett problem, och att det varade två år efter avslutad behandling.

Förändringar i saliven orsakar karies

Många patienter upplever problem på grund av förändringar i saliven både under och efter cancerbehandlingen. Patienter som har, eller har haft, cancer är därför ofta mer benägna att utveckla karies både under och efter behandlingen.

Generellt är det patienter med strålbehandling i huvud och halsregionen som är kopplade till högre kariesrisk men studier har visat att även kemoterapi patienter har en ökad risk. Karies kan utvecklas snabbt och aggressivt och leda till tandbortfall. Många patienter får dessutom skador i munslemhinnan och får känslighet och smärta i munnen, vilket försvårar tandborstningen.

Vården bör vara medvetna om riskerna

Det är viktigt att alla som är involverade i cancervården ska vara medvetna om dessa biverkningar för oral hälsa för att kunna hjälpa patienterna. Bedömningen bör börja före behandlingen genom att identifiera riskerna för patienterna. De behandlingar som mest sannolikt orsakar skador i munhålan bör också identifieras. Särskilt patienter som genomgår strålbehandling av huvud- och nacke, och hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) behöver en bedömning av en specialist.

Att använda en guide kan vara till hjälp för att bestämma patientens sannolikhet för att utveckla karies. Colgate har skapat ett verktyg för att hantera kariesrisk i ett enkelt format. Guiden är baserad på ICCMS international caries classification and Management och på internationella och evidensbaserade system.

Före cancerbehandlingen

Informera patienten om att extra individuell kariesvård är nödvändigt och en förutsättning för att bibehålla friska tänder. Mer frekventa besök hos tandvården, minst 4 gånger/år samt extra röntgen. Det bör sättas in fluorbehandling med hög koncentration för att kontrollera kariesrisken.

Under cancerbehandlingen

När patienterna har påbörjat cancerbehandlingen krävs en noggrann uppföljning av munhygienen och det bör ges en konsultation om diet. Informera patienten om att det skulle vara lämpligt att komma till regelbundna kontroller även om cancerbehandlingen är en svår tid.

Borsta försiktigt 2-4 gånger/dag med mjukt borsthuvud (manuell eller eltandborste). Tandborstar ska förvaras separat för att undvika infektioner. Tvätta och rengör med skumgummitork, om patienten inte kan öppna munnen helt, eller om de har ont.

Högfluorbehandling för klinik-/ eller hemmabruk bör inledas i början av cancerbehandlingen för att kontrollera kariesrisken. Det är även viktigt med en bra kost (näringsämnen) för cancerpatienter. Många äter kex för att begränsa illamåendet. I kombination med muntorrhet är det inte bra för tänderna.

Efter cancerbehandlingen

Efter cancerbehandlingen bör man veta att det finns skillnad i hur länge och i vilken utsträckning biverkningarna varar. För vanlig kemoterapi läker de flesta orala komplikationerna snabbt så ingen specifik uppföljning krävs. För strålbehandling i huvud och halsområdet varar komplikationerna längre, och patienter behöver stöd under en längre tid. Här är det viktigt att veta om salivkörtlarna har skadats, eftersom som det innebär att patienterna då kommer att kunna vara muntorra hela livet. En riskbedömning för karies bör göras regelbundet och en vårdplan ska genomföras därefter.

Kroniska biverkningar som muntorrhet leder till ökad kariesrisk för patienten och därför finns behov av en kontinuerlig riskbedömning och lämplig vård.

För att förebygga och kontrollera kariesangrepp är det viktigt att använda tandkräm med extra hög fluorhalt. Fluorid verkar lokalt genom att minska demineraliseringen och stimulera remineraliseringen på tandytan och på så sätt förhindras hål i tänderna.

>>> LADDA NER GUIDEN SOM PDF HÄR

Fakta om karies

Tandkaries är en progressiv sjukdom där den syra som produceras av plackbakterier försvagar och förstör tandemaljen. Karies börjar med att emaljen demineraliseras, vilket kan leda till hål i tanden och till slut tandförlust. Trots att karies kan förebyggas är det den vanligaste sjukdomen i världen.

Vissa orala bakterier producerar sura biprodukter som bryter ner och frisätter mineraler i tanden (demineralisering). Detta försvagar emaljen, men saliv bidrar till att återställa förlorade mineraler och stärka tanden (remineralisering). Hos personer med sockerrik kost och/eller otillräcklig munhygien kan bakterier ansamlas på tänderna i ett klibbigt lager som kallas plack. Vid exponering för kolhydrater demineraliserar plackbakterier kontinuerligt emaljen, så pass mycket att vår förmåga att remineralisera inte räcker till. Det resulterar i en nettoförlust av mineraler, vilket leder till att emaljen förstörs.

I ett tidigt skede ser karies ut som en vit fläck, eller en begynnande kariesskada under tandens yta. Det är bara när skadan bryter igenom emaljens yta som den leder till hål i tanden. När karies avancerar kan hålet nå dentinet och senare pulpan. Det kan leda till svår smärta för patienten, och kan i slutändan resultera i tandförlust eller abscess.

En kariesskada kan bildas var som helst på tanden, men det är mest sannolikt att den uppstår på bitytorna (ocklusal karies), i utrymmena mellan tänderna (interproximal karies) eller längs tandköttskanten. Hos patienter med exponerade tandrötter är karies särskilt farligt, eftersom den utvecklas mycket snabbare i dentinet (rotkaries) och är svårare att kontrollera.

Karies

För att förebygga och kontrollera kariesangrepp är det viktigt att använda tandkräm med hög fluorhalt. Fluorid verkar lokalt genom att minska demineraliseringen och stimulera remineraliseringen på tandytan och på så sätt förhindras hål i tänderna.

Fluoridtandkräm

Duraphat är en tandkräm som innehåller 5000 ppm fluor och används som förebyggande av dental karies hos vuxna och ungdomar över 16 år. Den finns att köpa receptfritt på apotek men kan även skrivas ut på recept och ingår i  högkostnadsskyddet. Man ersätter sin vanliga tandkräm med Duraphat i samråd med tandläkare eller tandhygienist.

Det finns även andra märken med samma fluorhalt på den svenska marknaden.

Om PALEMAs artiklar

Det händer ibland att vi skriver artiklar om ett specifikt företag, en specifik organisation eller en specifik produkt. Vi tar aldrig emot någon ersättning för att skriva artiklar utan vi skriver enbart om det som vi bedömer vara av intresse för våra läsare. Likaså om vi länkar till en specifik sida så är det för att vi bedömer informationen där vara av intresse för våra läsare, inte för att vi får betalt för det.

Våra olika policyer, bland annat sponsor- och samarbetspolicy finns att läsa här.

Välkommen att kontakta PALEMAs redaktion om du har förslag på artiklar eller synpunkter på artiklar vi skrivit.

Senaste nyheterna:

Sommartider på PALEMA

Sommartider på PALEMA

Nu är sommaren här och vi hoppas att det kan bli lite avkoppling för er, både drabbade och anhöriga. Vi på kansliet och redaktionen drar ner på verksamheten under en tid, men finns tillgängliga för frågor. Det kan dock ibland dröja lite längre med svar.

läs mer
Precisionsmedicin ställer nya krav på cancervården

Precisionsmedicin ställer nya krav på cancervården

Precisionsmedicinerna är en revolution inom cancervården som samtidigt gör att det krävs ett nytänkande. Vid ett seminarium anordnat av Lif togs flera aspekter av detta upp: Förändrade vårdprogram, nya samarbeten, tillgång till diagnostik, delning av patientdata och ett utökat patientinflytande.

läs mer

Välkommen att kontakta PALEMAs redaktion om du har förslag på artiklar eller synpunkter på artiklar vi skrivit.

Pin It on Pinterest