Vi fortsätter att följa upp nya metoder som möjliggör att kunna upptäcka cancer i ett tidigt skede. Här handlar det om att upptäcka risk för ärftlig cancer samt att upptäcka metastaser i ett mycket tidigt skede.

Pancreatic Cancer Awareness Month / Världspankreascancermånaden - 2020

Vid förra årets Världspankreascancerdag deltog ett par talare som pratade om nya metoder för att kunna upptäcka cancer tidigare, vilket är en viktig faktor för att kunna behandla på bra sätt, inte minst för våra cancerformer som är svårbehandlade om man upptäcker för sent. Vilket tyvärr oftast är fallet, inte minst med bukspottkörtelcancer.

En av de deltagande talarna var Christer Ericsson från företaget iCellate som pratade om risk för ärftlig cancer samt om “cirkulerande tumörceller” (CTC) och om tester som de utvecklar som kan upptäcka detta.

Testa för ärftlig cancerrisk 

Ett test som de har klart och erbjuder idag är ett test för att bedöma om det föreligger en ärftligt förhöjd risk att utveckla vissa typer av cancer. Har man kunskap om detta så finns det medicinska åtgärder att vidta för de gener som man testar (det är så de är utvalda!), dessutom kan man ju vara mycket mer uppmärksam för tidiga symptom.

C:a 30% av befolkningen insjuknar i cancer under sin livstid.

Cirka 5-10% av all cancer orsakas av nedärvda sjukdomsorsakande varianter, ibland även kallade för mutationer, som leder till förhöjd cancerrisk.

Hos vissa cancerformer är nedärvda sjukdomsorsakande varianter vanligare än hos andra. Exempelvis tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och ärftliga faktorer beräknas ligga bakom 20-25% av alla nya fall där.

Risk för ärftlig cancer

De som rekommenderas att ta ett sådant test är alla som vill veta om de har en ärftligt ökad risk för cancer. Sannolikheten att man har det ökar i följande fall:

  • Om man själv eller en nära släkting¹ har haft cancer i ung ålder, exempelvis bröstcancer under 40 års ålder. Vad som är ung ålder varierar beroende på cancerformen.
  • Om man själv eller en nära släkting har haft flera cancerformer.
  • Om man själv eller en nära släkting har haft en ovanlig cancerform.
  • Om flera släktingar har haft samma eller relaterade cancerformer. Relaterade cancerformer kan exempelvis vara om det finns fall av både tjock- och ändtarmscancer och livmodercancer i en släkt.

¹ Nära släktingar inkluderar: föräldrar, syskon, halvsyskon, barn, barnbarn, farföräldrar, farbror, faster, morföräldrar, morbror, moster, syskonbarn.

Dock visar forskningen att många mutationsbärare inte kan identifieras utifrån dessa fall ovan, så det är viktigt att veta att testen inte är begränsad till de som stämmer in på dessa punkter.

Vad gör man vid positivt test?

Frågan är då – vad gör man om man får ett positivt test som påvisar förhöjd risk för ärftlig cancer? Och vill man egentligen veta det? Kan det inte innebära många år av oro som kanske inte ens är berättigad, långt ifrån alla med ärftlig risk utvecklar ju cancer.

Det är en fråga som man bara kan svara på själv. Får man en positivt svar från en test hos iCellate så ingår alltid en uppföljning med en vägledare där man gemensamt diskuterar hur och om man vill gå vidare till andra tester, regelbundna kontroller, eller annat. En sådan regelbunden kontroll skulle ju, i en förhoppningsvis snar framtid,  kunna vara ett CTC-test som vi berättar om längre ner.

Testet uppvisar också vilken eller vilka cancerformer det är man har förhöjd risk för och framtida handlingsplaner kan också utformas beroende på detta.

Sen bör man också vara medveten om att ett positivt test också kan påverka ens egna nära släktingar, dvs. har man själv förhöjd risk, är det troligt att en del av dem också har det. Så man kan såklart orsaka oro även för dem, men även potentiellt hjälpa dem att upptäcka cancer i ett tidigt skede, vilket ibland ökar sannolikheten för framgångsrik behandling.

När finns detta test i allmänna sjukvården?

Det är det ingen som kan svara på idag. iCellate vill såklart gärna att det skall gå att få ett test beställd och betalt via allmänna sjukvården. Det finns liknande tester idag som man kan man få den vägen om man uppfyller vissa kriterier. Dock visar forskning att många individer med sjukdomsorsakande varianter inte kan identifieras utifrån dessa kriterier samt kan väntetiden i sjukvården också vara lång för de som uppfyller kriterierna.

Däremot finns det möjlighet att själv beställa och betala ett sådant test, om man själv vill ta kostnaden för detta, det är då ett enkelt salivprov man tar och skickar in, på samma sätt som man kan göra med exempelvis DNA-tester som vissa släktforskningssajter erbjuder.

Mer information om detta test på deras hemsida. 

Vad är då cirkulerande tumörceller?

Största delen av iCellates föredrag från WPCD 2019 handlade om cirkulerande tumörceller. Vad är då detta?

Cancer uppkommer ju ur en enda muterad cell (eller ett litet fåtal sådana) som växer och bildar en primärtumör. Från denna kan sedan enskilda celler spridas genom lymfsystemet eller blodflödet till avlägsna delar av kroppen och där bilda metastaser/dottertumörer. Dessa fria celler är vad som kallas cirkulerande tumörcellerna – CTC och det är dessa som ett CTC-test kan fånga upp.

Ett positivt test betyder helt enkelt att man kan upptäcka de cirkulerande tumörcellerna innan de hunnit fastna och bilda metastaser och detta kan till och med vara flera år innan man får några kliniska symptom.

Nu är det ju långtifrån alla av dessa celler som verkligen blir metastaser, i själva verket väldigt få, men har man dessa i sitt system så kommer det förr eller senare att utvecklas metastaser och med det en spridd cancer. Och det betyder ju också att det redan finns en primärtumör någonstans som kanske ännu inte kan upptäckas med nuvarande metoder.

Om cirkulerande tumörcellerna i framtiden skulle kunna vara tillräckligt för att kunna diagnostisera en cancer är inte helt klart än, studier pågår.

Det finns redan ett godkänt och CE märkt CTC test, specifikt för prognostisering av bröst-, prostata- tjock- och ändtarmscancer (men inte andra cancerformer). Det testet har gått i bräschen och visat att CTC-test faktiskt har ett värde, men används ännu relativt lite.

Så vi hoppas att kommande generationers CTC-tester skall lyckas även för PALEMAs cancerformer. Det finns ännu inte någon evidens för detta och just pankreascancer är tydligen lite extra svårt då det är betydligt färre cirkulerande tumörceller än vid exempelvis de ovan nämnda cancerformerna där CTC-test används idag.

Men det är en mycket spännande teknik och vi på PALEMA kommer att bevaka och följa upp utvecklingen av detta.

Andra metoder

Det pågår mycket spännande forskning inom området nu och vi på PALEMA kommer att hålla utkik efter nya metoder och produkter att rapportera om!

Video från förra årets WPCD

För er som missade förra årets föreläsningar eller vill fräscha upp minnet om cirkulerande tumörceller, kan ni här nedan se deras inlägg.

Delar av informationen och bilder från icellate.se med deras tillstånd .

Om PALEMAs artiklar

Det händer ibland att vi skriver artiklar om ett specifikt företag, en specifik organisation eller en specifik produkt. Vi tar aldrig emot någon ersättning för att skriva artiklar utan vi skriver enbart om det som vi bedömer vara av intresse för våra läsare. Likaså om vi länkar till en specifik sida så är det för att vi bedömer informationen där vara av intresse för våra läsare, inte för att vi får betalt för det.

Våra olika policyer, bland annat sponsor- och samarbetspolicy finns att läsa här.

Pin It on Pinterest

Share This