Vi har runt två miljoner mördarceller (så kallade natural killer-cells, NK-celler) i vår kropp, som är viktiga i försvaret mot olika cancersjukdomar och infektioner. Mördarcellerna har väckt forskarnas intresse för hur de kan användas vid immunterapibehandling för cancer. Niels-Bjarne Woods är stamcellsforskare vid Lunds universitet och leder det forskarteam som nyligen upptäckt att det finns en metabolisk växel som kan öka produktionen av mördarceller.
Nu har forskargruppen vid Lunds universitet tillsammans med samarbetspartners vid Rigshospitalet Köpenhamn, Hannover Medical School samt biopharmaföretaget Amniotics tilldelats 40 miljoner kronor från EIC, som är en del av Horizon Europe. I forskningsprojektet HyperTargIPS-NK ska de tillsammans undersöka hur mördarceller kan skräddarsys för behandling av cancerformerna AML (akut myeloisk leukemi), glioblastom (hjärntumör) och bukspottkörtelcancer. Alla dessa är aggressiva varianter av cancer med mycket dålig prognos.
Förbättrad produktion och verkningsgrad
– Tanken är inte att ersätta redan befintliga cancerterapier, utan att komplettera det med en effektiv extra ”dammsugning” av de tumörstamceller som är svåra att avlägsna och som innebär att patienten får återfall i sjukdomen.
På andra håll utvärderas flera försök till liknande terapier med mördarceller, men Niels-Bjarne Woods menar att för att lyckas behöver dessa bli mycket mer potenta och effektiva:
– Genom detta internationella samarbete och den kunskap och teknologi som vi tillsammans har tillgång till, kan vi förbättra produktionen och verkningsgraden av denna nya cancerterapi. Genom att programmera genetiskt modifierade mördarceller och transplantera dem in i patienten, hoppas vi att de ska hitta de återstående tumörstamceller som orsakar återfallen och ”dammsuga” upp dessa sista rester av sjuka celler, avslutar Niels-Bjarne Woods.
NK-cellerna som genereras i Niels-Bjarne Woods laboratorium kommer från pluripotenta stamceller (IPS-celler). Det är celler som kan användas för att generera vilken cell som helst i kroppen och som enkelt kan expanderas i laboratoriet med de protokoll forskarteamet har utvecklat. De förväntar sig att kunna producera ett stort antal celler på ett kostnadseffektivt sätt.
