Dess främsta uppgift är att skydda mot infektioner och rensa ut döda celler. Mjälten innehåller många olika typer av immunceller i stora kluster som kallas groddcentra. Därifrån kan dessa celler mobiliseras om en infektion är på gång i kroppen. Man kan säga att mjälten är kroppens stora immunologiska reservpool.
Kan man leva utan en mjälte?
Mjälten är ett viktigt, men inte livsnödvändigt organ. Detta innebär att det går att leva utan en mjälte. Det kirurgiska avlägsnandet av mjälten kallas splenektomi.
Den vanligaste orsaken till splenektomi är fysiskt trauma med stor blödning som följd. Mjälten är nämligen ett organ som är väldigt rikt på blodkärl (vaskulariserat), och detta gör att skador på mjälten kan ge livshotande blödningar. En annan anledning till att mjälten kan behöva tas bort, vilket många “lekmän” inte vet om, är kirurgiska ingrepp i övre buk. Eftersom mjälten ligger i så nära anslutning till flera organ behöver den oftast tas bort om man ska operera bort magsäcken (gastrektomi) eller bukspottskörteln (pankreatektomi).
Mjälten “stryker med”, helt enkelt. Därför är det mycket viktigt att patienter som genomgår planerade operationer där målet är radikal gastrektomi/pankreatektomi är medvetna om konsekvenserna av att inte ha en mjälte.
Vaccination efter splenektomi
Du som har opererat bort din mjälte måste vaccinera dig mot två olika bakterier, nämligen pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) och meningokocker (Neisseria meningitidis).
Beroende på din övriga immunologiska status kan du även behöva vaccinera dig mot Haemophilus influenzae, som är en annan typ av bakterie. Detta beror på att mjälten är det organ i kroppen som innehåller immunceller som kan bekämpa infektioner från dessa bakterier. Bakterierna ingår i vår normalflora, det vill säga, de finns i vår kropp utan att de orsakar sjukdom under normala omständigheter. Men för personer utan mjälte är båda bakterierna riktigt farliga, då pneumokocker kan orsaka svår lunginflammation och sepsis och meningokocker kan ge upphov till hjärnhinneinflammation, vilket är livshotande.
Svenska Infektionsläkarföreningen har publicerat en artikel som syftar till att öka kunskapen om vaccination efter splenektomi. Det saknas tyvärr entydiga nationella riktlinjer, vilket gör att regionerna har olika rutiner. Vissa patienter har exempelvis fått höra att en enda vaccination räcker livet ut, vilket inte är fallet. Vissa patienter vaccineras redan på sjukhuset efter operation, medan andra får gå och sköta det helt själva. Tyvärr har det till och med funnits exempel på patienter som inte alls fått någon information om att deras mjälte var borta och att de behövde vaccinera sig.
Tips och råd till splenektomerade
Kunskapen om splenektomi är begränsad, särskilt inom primärvården. Därför är följande råd bra att följa som patient:
- Be kirurgen ge dig information om eventuell splenektomi under din planerade operation. Du kan behöva vaccineras redan i förväg.
- Be din kirurg tala om för dig ifall din mjälte är borta efter operationen. Om du redan gjort en operation (magsäck/pankreas) och inte vet om du har kvar din mjälte, ring till sjukhuset och ta reda på det. Det är aldrig för sent att vaccinera sig, men det optimala är att påbörja vaccinationen inom 14 dagar efter operationen.
- Om du inte har en mjälte och blir sjuk med hög feber och infektionssymtom, måste du söka vård direkt. En splenektomerad patient räknas som immunsupprimerad för resten av sitt liv, så exempelvis en vanlig influensa kan ha ett mycket svårare förlopp än hos en frisk person. Dessutom skyddar vaccinerna inte mot alla typer av pneumokocker och meningokocker, så du kan fortfarande bli infekterad av olika subtyper av dessa bakterier. Om du behandlas med cellgifter och/eller immunterapi är det en extra anledning att söka vård även vid “vanliga” sjukdomssymtom.
