Uppföljningen ska bestå av årlig undersökning med magnetkamera och därutöver årliga blodprover för att mäta bland annat blodsockernivåer och lipidstatus. Förhoppningen är att denna uppföljning ska hjälpa att bukspottkörtelcancer kan upptäckas i ett tidigare skede. Samtidigt tas andra blodprover som ska användas i forskning på flera biomarkörer som man hoppas kan användas även i uppföljningen för att uppnå tidig diagnos i framtiden.
Första systematiska uppföljningen
Norge har inte tidigare kunnat erbjuda personer som har flera anhöriga med cancer i bukspottkörteln någon form av systematisk uppföljning som det går att utvärdera effekten av. Projektet innebär en start av detta arbete. Det innebär att personer som har flera släktingar med cancer i bukspottkörteln nu kan få en uppföljning som ska kunna bidra till en tidigare diagnos.
De som kan gå med i den norska studien är personer som har ett genfel i någon av de fyra generna CDKN2A, TP53, STK11 och PRSS1, som alla ger en något ökad sannolikhet att utveckla bukspottkörtelcancer. Dessutom kan personer som har flera nära släktingar med cancer i bukspottkörteln också vara med.
Det pågår även ett internationellt arbete med samma inriktning.
