Magsäckscancer och Matstrupscancer

Blå berg

På denna sida hittar du information om cancer i magsäck och matstrupe, vad diagnosen innebär och vart du kan vända dig för att ställa frågor och få stöd.

Att få diagnosen ”magsäck- och matstrupe cancer” är omvälvande både för dig som fått denna diagnos och för anhöriga/närstående. Det är naturligt att vilja veta mer om vad den innebär i form av behandling, hur livet påverkas, vad den drabbade själv kan göra och tänka på såväl som vad anhöriga kan bidra med.

Med informationen vill vi ge en bild av hur magsäck- och matstrupe cancer behandlas idag i Sverige samt vart du kan vända dig för att få svar på frågor ur kunniga och vederhäftiga källor.

 

Faktatexten är skriven av Magnus Nilsson, överläkare, PO övre buk, Karolinska Universitetssjukhuset

Cancer i magsäcken

Olika typer

All magsäckscancer är av så kallad körtelcellstyp, dvs adenocarcinom. Dock finns olika undergrupper av adenocarcinom i magsäcksäcken, dels en typ som man brukar kalla intestinal, därför att tumörvävnaden har likheter med tarmkörtlar, dels en typ som man brukar kalla för diffus, eftersom cellerna är mer utspridda. Den diffusa typen har en undergrupp med så kallade signetringceller.

Kan man bota magsäckscancer?

Möjligheten att bli frisk från magsäckscancer beror mycket på om cancern är spridd eller inte. Vid en relativt tidig cancer som inte är spridd är chansen att bli botad mycket god. Vid mycket tidig och ytlig magsäckscancer kan man ofta bota bara genom att man hyvlar bort den lilla tumören i samband med en gastroskopi.

Annars är grundbehandlingen vid magsäckscancer kirurgi där man opererar bort hela eller delar av magsäcken. Denna operation görs numera ofta med titthålsteknik. I regel ges cytostatika före och efter operationen. De flesta som genomgått behandlingi botande syfte kan så småningom återgå till ett normalt liv.

Magsäck - Gallblåsa - Medicinska illustrationer är skapade av Kari C. Toverud CMI

Magsäck – klicka på bilden för större version

Symptom vid cancer i magsäcken

Symtombilden vid cancer i magsäcken kan ibland vara ganska diffus. Vanliga symtom är värk eller obehag i övre delen av buken, viktnedgång och blodbrist. I vissa fall kan kräkningar efter måltid vara ett symtom som förekommer.

Vad orsakar magsäckscancer

Den mest utbredda orsaken till magsäckscancer är kronisk infektion i magsäcken med bakterien Helicobacter pylori, vilket i de flesta fall är en smitta som man fått i sitt hem redan i spädbarnsåldern. Bakterien kan också orsaka vanliga magsår. En annan viktig orsak är rökning, men även kostfaktorer som högt intag av rött kött och lågt intag av grönsaker kan bidra.

Hur ser utredningen ut när man misstänker magsäckscancer?

Diagnosen ställs i samband med en gastroskopi där man tar vävnadsprov från tumören. När diagnosen är ställd gör man en utredning, dels för att bedöma tumörstadiet, dels för att bedöma den enskilda patientens förmåga att klara av de olika typerna av ganska krävande behandling.

För stadiebedömning brukar man idag göra en sk datortomografi av buken och bröstkorgen. På den undersökningen brukar man se både den lokala tumörutbredningen inklusive dottertumörer (metastaser) i lokala lymfkörtlar och eventuella avlägsna dottertumörer, sk fjärrmetastaser.

För att bedöma enskilda patienters möjligheter att klara av olika typer av behandling kan man till exempel behöva göra lungfunktionstester (sk spirometri), cykelarbetsprov med EKG, hjärtultraljud, med mera, beroende på ålder, allmän kondition och eventuella övriga kända sjukdomar.

Cancer i matstrupen

Olika typer

Det finns två vävnadsmässigt olika typer av matstrupscancer, skivepitelcancer, som är den vanligaste formen i världen som helhet, och körtelcellscancer (=adenocarcinom) som numera är den vanligaste typen i Sverige och övriga länder i Europa och Nordamerika.

Kan man bota matstrupscancer?

Möjligheten att bli frisk från matstrupscancer beror mycket på om cancern är spridd eller inte. Vid en relativt tidig cancer som inte är spridd är chansen att bli botad mycket god. Vid mycket tidig och ytlig matstrupscancer kan man ofta bota bara genom att man hyvlar bort den lilla tumören i samband med en gastroskopi.

Annars är grundbehandlingen vid skivepitelcancer att först ge en kombination av strålbehandling och cytostatika och sedan genomföra en operation där större delen av matstrupen tas bort och ersätts med en ny matstrupe gjord av patientens egen magsäck. Denna operation görs nu ofta med titthålsteknik. 

Matstrupe - Medicinska illustrationer är skapade av Kari C. Toverud CMI

Matstrupe – klicka på bilden för större version

Vid körtelcellscancer kan man ge antingen samma förbehandling med strålning och cytostatika som vid skivepitelcancer, eller istället bara cytostatika före och efter operationen. Operationen är densamma som vid skivepitelcancer.

I vissa fall, framförallt vid skivepitelcancer, kan man bota med strålning och cytostatika utan att operera. Man ger då mer strålning och cytostatika än vad man ger om man planerar operation efteråt.

De flesta som genomgått behandling i botande syfte kan så småningom återgå till ett normalt liv.

Symptom vid cancer i matstrupen

Oavsett vilken typ av matstrupscancer det gäller, så är symtomen likartade. Det mest typiska symtomet är att maten fastnar i matstrupen när man äter, vilket man brukar kalla för dysfagi.

I början är det ganska diskret, dvs händer bara när man äter vissa typer av mer svårtuggad mat, men så småningom kan det bli väldigt uttalat, till och med så att det är svårt att dricka. En del har också smärta i samband med sväljning, sk odynofagi. Med dessa symtom brukar det följa en ganska rejäl viktnedgång.

De flesta som söker sjukvård har haft denna typ av besvär under lång tid, oftast många månader och ibland uppemot något år.

Vad orsakar matstrupscancer?

Den mest välkända orsaken till skivepitelcancer i matstrupen är rökning, men även hög alkoholkonsumtion och vissa kostfaktorer kan bidra.

De mest etablerade orsakerna till körtelcellscancer i matstrupen är kronisk retning och inflammation i matstrupen på grund av så kallad refluxsjukdom (dvs att magsyra åker upp i matstrupen), långvarig förekomst av övervikt, samt rökning.

Hur ser utredningen ut när man misstänker matstrupscancer?

Diagnosen ställs i samband med en gastroskopi där man tar vävnadsprov från tumören. När diagnosen, skivepitelcancer eller körtelcellscancer i matstrupen, är ställd gör man en utredning, dels för att bedöma tumörstadiet, dels för att bedöma den enskilda patientens förmåga att klara av de olika typerna av ganska krävande behandling.

För stadiebedömning brukar man idag göra en sk PET-CT, vilket är en kombination av skiktröntgen (datortomografi) med en isotopröntgen, sk PET. På den undersökningen brukar man se både den lokala tumörutbredningen inklusive dottertumörer (metastaser) i lokala lymfkörtlar och eventuella avlägsna dottertumörer, sk fjärrmetastaser.

För att bedöma enskilda patienters möjligheter att klara av olika typer av behandling kan man till exempel behöva göra lungfunktionstester (sk spirometri), cykelarbetsprov med EKG, hjärtultraljud, med mera, beroende på ålder, allmän kondition och eventuella övriga kända sjukdomar.

Ett cancerbesked, vad händer nu?

Efter ett cancerbesked skickas röntgenbilder vanligtvis till närliggande universitetssjukhus för ett behandlingsbeslut.

Behandlingsbeslut ska tas vid en s.k. multidisciplinär konferens, dvs. där flera olika specialister samlas för att med sin samlade kompetens diskutera tumörsjukdomen, patientens förutsättningar att tåla behandlingen och slutligen vilken terapi som ska rekommenderas.

Närvarande vid ett sådant möte ska vara magsäck-& matstrupekirurger, onkologer, radiologer och kontaktsjuksköterska m.fl.

Om cancern hunnit sprida sig?

Om man kunnat konstatera att det finns dottertumörer långt borta från huvudtumören i matstrupen eller magsäcken, sk fjärrmetastaser, inriktar man behandlingen på att bromsa tumörväxten och lindra symtomen på olika sätt.

Vid matstrupscancer kan man dels ge cellgiftsbehandling, men ofta också strålbehandling. Om man har svåra besvär med att få ned mat, eller till och med dryck, så kan man ha stor nytta av ett sk esofagusstent, dvs att man i narkos lägger ned ett expanderande, teflonklätt rör av metallnät som då kan öppna upp matstrupen genom tumören.

Vid magsäckscancer brukar man i första hand ge cytostatika i tumörbromsande och symtomlindrande syfte.

Tips till dig som precis fått diagnos

  • Ställ frågor så att du förstår, och om det behövs kan man ställa samma fråga flera gånger.
  • Alla cancerpatienter har rätt till en skriftlig vårdplan, där ska det stå information om diagnos, behandling, datum för nästa besök eller behandling, kontaktuppgifter till en kontaktsjuksköterska med mera.
  • Skriv ned dina frågor inför läkarbesöket och de svar du får från läkare och sjukvårdspersonal, eller be om kompletterande skriftlig information efter samtalen.
  • Ha med en närstående, som kan hjälpa till att minnas vad som sagts och vara ett känslomässigt stöd.
  • Är du inte svensktalande har du alltid rätt till tolk så att du kan få information på ditt eget språk.
  • Känner du dig osäker på om du fått rätt bedömning har du rätt att begära en ny medicinsk bedömning vid ett annat sjukhus (så kallad second opinion).
  • Förvissa dig om att du har en fast vårdkontakt med en ansvarig läkare eller sjuksköterska.
  • Alla cancerpatienter ska ha en kontaktsjuksköterska att ställa frågor till och som hjälper dig under din ”cancerresa”.
  • Kontrollera alltid så att du får med dig dina journaler och din information mellan olika vårdhem och sjukhus.
  • Var ute så mycket det går – ta promenader eller sitt i solen.
  • Umgås inom familjen och med vänner, försök leva så normalt som möjligt. Var nära och tillsammans!
  • Prata inom familjen och med vänner. Diskutera vad som händer och ta upp de svåra frågorna. Det är viktigt att inkludera även barn och ungdomar så att de förstår. För barn- och ungdomar finns det egna närståendestöd bland annat på nätet, men de kan också få prata med en kurator.
  • Som närstående kan man känna sig hjälplös men ofta räcker det långt att finnas till hands för den som är sjuk och bara lyssna och dela det svåra. Du kan även hjälpa till att avlasta med praktiska saker. Det finns stödgrupper för närstående på många orter och man kan också be om att få träffa en kurator.
  • Det finns mycket information på nätet. Under "Stöd och hjälp om cancer" samt "Mer information" rekommenderar vi några källor som är uppdaterade och trovärdiga.
  • Prata med andra som är – eller har varit – i liknande situation. Vänd dig gärna till PALEMA.
  • Det är naturligt att en cancerdiagnos väcker starka känslor av sorg, ilska, oförstående och/eller rädsla. Det finns inga rätt eller fel i hur man reagerar. Forskning har visat att oro och nedstämdhet ofta minskar när behandlingen startar och man vet vad som gäller under behandlingstiden.
  • Närståendepenning kan anhörig söka hos Försäkringskassan, vilket innebär möjlighet att vara ledig från ditt ordinarie arbete mot ersättning. Alla läkare kan utfärda intyg för detta.
  • Anhörigboken för anhöriga/ närstående finns att beställa på www.natverketmotcancer.se.

Vilka frågor kan jag ställa till läkaren efter ett cancerbesked?

Skriv ner dina frågor i förväg så att du inte glömmer något när du väl pratar med läkaren. Om du vill och har möjlighet kan det också kännas bra att ha med någon närstående vid läkarbesök. Tillsammans kan ni uppfatta mer än om du är ensam. Dessutom kan den som följer med dig också hjälpa till att ställa frågor.

Ställ alla frågor du har. Ställ samma fråga flera gånger, om du behöver det. Det är ofta mycket att ta in när man får ett cancerbesked. Att sortera alla frågor, tankar och känslor som dyker upp kan ta tid. Det är viktigt att du förstår informationen så att du kan vara delaktig i din vård.

Det är bra att skriva ner de svar du får från läkare och annan sjukvårdspersonal. Du kan spela in samtalet om det känns enklare, till exempel om du har en mobiltelefon med en sådan funktion. Säg i så fall gärna till innan. Du kan också be om hjälp med att få kompletterande skriftlig information efter samtalen. Om du vill ställa vissa frågor igen eller om det dyker upp nya frågor, kan du be om ett nytt samtal med läkaren.

Frågor som kan vara bra att ställa är:

  • Vad är det för cancersjukdom?
  • Är sjukdomen spridd och vad betyder det i så fall?
  • Vilken behandling kan jag få, och finns det flera behandlingsmetoder?
  • Är behandlingens syfte att bota sjukdomen?
  • Hur vet jag vilken effekt behandlingen kommer att få, hur mäts effekten?
  • Vilka biverkningar har behandlingen?
  • När ska behandlingen starta?
  • Hur kommer behandlingen att påverka vardagslivet?
  • Hur kan jag själv medverka till att behandlingen blir så bra som möjligt?
  • Finns det någon litteratur eller webbplats där jag kan få mer information?
  • Vem är min ansvariga sjuksköterska? Finns det en kontaktsjuksköterska?
  • Vart vänder jag mig om jag har frågor eller får besvär när mottagningen är stängd?
  • Vart vänder jag mig om jag behöver någon att prata med?

Du har rätt att få informationen av en läkare så att du kan vara med och besluta vilken behandling som passar dig. Frågorna ska också få svar i den skriftliga vårdplan som du har rätt till och som du får vara med och utforma om du vill.

Berättar läkaren allt för mig, även om det är dåliga nyheter?

Det kan vara olika hur mycket information man vill ha. Kanske vill du inte veta allt utan fråga om det som känns viktigast för stunden. Läkaren ska anpassa svaren till de frågor du ställer. Men en läkare ska aldrig ljuga. Du ska få all information om du är tydlig med att du vill ha det.

Var kan jag få hjälp och råd?

Många har ett stort behov av att tala om sjukdomen, och att få bearbeta de känslor och tankar som dyker upp. Det finns stöd att få både inom och utanför sjukvården.

Stöd i sjukvården

Sjukvårdspersonal på den klinik där du har fått diagnosen eller ska få behandling kommer kunna ge dig den mesta informationen som rör din sjukdom och behandling. På de flesta sjukhus finns kurator eller psykolog som man kan vända sig till för stöd. Där finns även kontaktsjuksköterskor som gärna hjälper dig.

Se till att få ett telefonnummer – från din läkare – dit du alltid kan ringa eller vända dig om du har ytterligare frågor eller skulle må sämre. Även Cancerrådgivningen eller Cancerfonden kan vara till hjälp.

Se vidare under "Stöd och hjälp om cancer" samt "Mer information" på den här sidan.

Tillsammans mot cancer

Cancerföreningen PALEMA är en intresseförening för personer som har, eller har haft, cancer i PAnkreas (bukspottkörtel), LEver/galla, MAgsäck/matstrupe, samt för anhöriga/närstående och/eller andra med yrkesmässig anknytning till dessa sjukdomar.

PALEMAs ändamål och uppgift är att verka för en förbättrad vård och livssituation för målgruppens drabbade. PALEMA är en ideell förening, som är religiöst och partipolitiskt obunden. PALEMA ingår i Nätverket mot cancer, som är en nationell samarbetsorganisation för cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer i Sverige.

Vill du bli medlem i PALEMA eller få mer information, kan du ansöka här. Många medlemmar gör oss starkare!

Vill du stödja verksamheten – ge gärna ett bidrag. Ge en gåva, köp en produkt i webbshoppen, eller stöd oss på annat sätt.

t

Stöd och hjälp om cancer

Stöd och hjälp på telefon och e-post.

Vill du samtala med en sjuksköterska kan du kontakta Cancerrådgivningen på telefon:
08-123 138 00
eller skicka ett mail till:
cancerradgivningen@sll.se

Filmer om Magsäckscancer & Matstrupscancer

Se filmerna på YouTube

Livet däremellan

14 konkreta idéförslag från cancerpatienter och deras närstående på hur vi tillsammans kan skapa ännu bättre hälsa, sjukvård och omsorg.

Kommande aktiviteter

jan
29
fre
13:00 Webbinarium om Matstrupscancer @ Online webbinarium via TEAMS
Webbinarium om Matstrupscancer @ Online webbinarium via TEAMS
jan 29 kl. 13:00 – 15:00
Webbinarium om Matstrupscancer @ Online webbinarium via TEAMS
RCC (Regionalt cancercentrum) Stockholm Gotland bjuder in till utbildning och information om Matstrupscancer. Målgrupper: Personal på RCC Stockholm Gotland Personal på övriga RCC i Sverige Regional referens- /vårdprogramsgrupp ASiH i region Stockholm Primärvården via CaPrim[...]
feb
4
tor
00:00 Världscancerdagen 2021 @ Online webbinarium
Världscancerdagen 2021 @ Online webbinarium
feb 4 kl. 00:00 – 00:00
Världscancerdagen 2021 @ Online webbinarium
Den 4 februari är det Världscancerdagen och det kommer troligen att bli en hel del olika online events. Vi återkommer med detaljer här längre fram, men boka gärna dagen!
feb
16
tis
17:00 Årsmöte – digitalt
Årsmöte – digitalt
feb 16 kl. 17:00 – 19:00
Årsmöte för PALEMA 2021 kommer att hållas helt digitalt. Mer information skickas ut till samtliga medlemmar i slutet av Januari.
mar
3
ons
15:00 Webbinarium – Nya mediciner och ... @ Online webbinarium
Webbinarium – Nya mediciner och ... @ Online webbinarium
mar 3 kl. 15:00 – 17:00
Webbinarium - Nya mediciner och terapier – varför tar det så lång tid i Sverige? @ Online webbinarium
Observera att tiden är preliminär, dock kommer det att bli efter 15:00. Mer information kommer strax!
mar
10
ons
00:00 Webbinarium – Palliativ behandli... @ Online webbinarium
Webbinarium – Palliativ behandli... @ Online webbinarium
mar 10 kl. 00:00 – 00:00
Webbinarium - Palliativ behandling (del 1) @ Online webbinarium
RCC (Regionalt cancercentrum) Stockholm Gotland bjuder in till webbinarium. Datum är bestämt men ännu inte tid. Mer information kommer strax!  
maj
7
fre
09:00 Konferens om matstrups- och mags... @ Ingenjörshuset
Konferens om matstrups- och mags... @ Ingenjörshuset
maj 7 kl. 09:00 – 17:00
Konferens om matstrups- och magsäckscancer  – vägen framåt - 7 maj 2021 @ Ingenjörshuset
Anmälan Anmälan skickas till Bengt Holmberg, medinet.holmberg@telia.com senast den 15 April 2021. Meddela också om du har någon matallergi. Kostnad Utbildningsdagen är kostnadsfri, inklusive lunch och kaffe. Info Obs! Om Corona viruset fortfarande grasserar så[...]

PALEMA på Facebook – öppen sida

PALEMA på Facebook – slutna grupper

För er som behöver stöd eller bara diskutera finns det även ett par slutna grupper:

PALEMA - Pankreas
PALEMA - Magsäck Matstrupe
PALEMA - Lever Galla
PALEMA - Anhöriga

Pin It on Pinterest

Share This