Gastric- and oesophagus cancer
On this page you will find information about gastric cancer and oesophagus cancer, what they mean and to whom you can turn to ask questions and get support.
Being diagnosed with gastric and oesophageal cancer is transformative for both the person diagnosed and their family/friends. It is natural to want to know more about what it means in terms of treatment, how life is affected, what the person affected can do and think about as well as how family members can contribute.
This information aims to provide an overview of how gastric and esophageal cancer is currently treated in Sweden and where you can go to get answers to your questions from knowledgeable and reliable sources.
You will also find news, videos and other items related to the diagnosis.
MENU Gastric and oesophagus cancer
- Gastric cancer
- Oesophagus cancer
- A cancer diagnosis, what happens next?
- If the cancer has spread?
- Tips for those who have just been diagnosed
- What questions can I ask my doctor after being diagnosed with cancer?
- Where to get help and advice
- National care program
- Care abroad
- Reading and participating in studies
- Together against cancer
- Latest news on gastric/oesophagus cancer
- Discuss on Facebook
- What is Emergency cancer?
- More information
- Films on gastric and oesophageal cancer
Gastric cancer
Different types
All gastric cancer is of the glandular cell type, i.e. adenocarcinoma. However, there are different subtypes of adenocarcinoma of the stomach lining: a type known as intestinal, because the tumor tissue resembles intestinal glands, and a type known as diffuse, because the cells are more scattered. The diffuse type has a subset of so-called signet ring cells.
Can gastric cancer be cured?
The chances of recovery from gastric cancer depend very much on whether the cancer has spread or not. A relatively early cancer that has not spread has a very good chance of being cured. Very early and superficial gastric cancer can often be cured just by removing the small tumor during a gastroscopy.
Otherwise, the basic treatment for gastric cancer is surgery to remove all or part of the stomach. This operation is nowadays often done using the keyhole technique. As a rule, chemotherapy is given before and after surgery. Most people who have undergone curative treatment can eventually return to a normal life.
Symptoms of gastric cancer
The symptoms of gastric cancer can sometimes be quite vague. Common symptoms include pain or discomfort in the upper abdomen, weight loss and anaemia. In some cases, post-meal vomiting may be a symptom that occurs.
Stomach – click on the image for a larger version
What causes gastric cancer
The most common cause of gastric cancer is chronic infection of the stomach with the bacterium Helicobacter pylori, which in most cases is an infection acquired in the home during infancy. The bacteria can also cause common stomach ulcers. Another important cause is smoking, but dietary factors such as high intake of red meat and low intake of vegetables can also contribute.
What is the investigation of suspected gastric cancer?
The diagnosis is made during a gastroscopy where a tissue sample is taken from the tumor. Once the diagnosis is made, an assessment is carried out to determine the stage of the tumor and to assess the individual patient’s ability to cope with the different types of rather demanding treatment.
For staging purposes, a computerized tomography (CT) scan of the abdomen and chest is currently used. This examination usually shows both the local spread of the tumor, including daughter tumors (metastases) in local lymph nodes, and any distant daughter tumors, known as distant metastases.
To assess individual patients’ ability to cope with different types of treatment, it may be necessary, for example, to carry out lung function tests (known as spirometry), cycle work tests with ECG, heart ultrasound, etc., depending on age, general fitness and any other known diseases.
Oesophagus cancer
Different types
There are two different tissue types of esophageal cancer, squamous cell carcinoma, which is the most common form worldwide, and glandular cell carcinoma (=adenocarcinoma), which is now the most common type in Sweden and other countries in Europe and North America.
Can esophageal cancer be cured?
The chances of recovery from esophageal cancer depend very much on whether the cancer has spread or not. A relatively early cancer that has not spread has a very good chance of being cured. Very early and superficial esophageal cancer can often be cured just by removing the small tumor during a gastroscopy.
Otherwise, the basic treatment for squamous cell carcinoma is a combination of radiotherapy and chemotherapy, followed by surgery to remove most of the esophagus and replace it with a new esophagus made from the patient’s own stomach. This operation is now often done using the peephole technique.
Glandular cancer can be treated with the same pre-treatment of radiation and chemotherapy as squamous cell carcinoma, or only chemotherapy before and after surgery. The surgery is the same as for squamous cell carcinoma.
In some cases, particularly for squamous cell carcinoma, radiation and chemotherapy can be used to treat it without surgery. More radiation and chemotherapy is given than if surgery is planned afterwards.
Most people who have undergone curative treatment can eventually return to a normal life.
Esophagus – click on image for larger version
Symptoms of oesophageal cancer
Regardless of the type of esophageal cancer, the symptoms are similar. The most typical symptom is food getting stuck in the esophagus when eating, which is known as dysphagia.
At first it is quite subtle, i.e. only happens when eating certain types of more difficult to chew food, but eventually it can become very pronounced, even to the point of making it difficult to drink. Some people also have pain associated with swallowing, known as odynophagia. These symptoms are usually accompanied by fairly substantial weight loss.
Most people who seek medical attention have had this type of problem for a long time, usually many months and sometimes up to a year.
What causes oesophageal cancer?
The most well-known cause of esophageal squamous cell carcinoma is smoking, but high alcohol consumption and certain dietary factors can also contribute.
The most well-established causes of glandular cancer of the esophagus are chronic irritation and inflammation of the esophagus due to so-called reflux disease (i.e. stomach acid backing up into the esophagus), long-term obesity, and smoking.
What is the investigation of suspected oesophageal cancer?
The diagnosis is made during a gastroscopy where a tissue sample is taken from the tumor. Once the diagnosis of squamous cell carcinoma or glandular cancer of the esophagus is made, an investigation is carried out to assess the stage of the tumor and the individual patient’s ability to cope with the different types of rather demanding treatment.
For staging, a so-called PET-CT, which is a combination of a CT (computerized tomography) scan with an isotope scan, known as PET, is usually performed. This examination usually shows both the local spread of the tumor including daughter tumors (metastases) in local lymph nodes and any distant daughter tumors, known as distant metastases.
To assess individual patients’ ability to cope with different types of treatment, it may be necessary, for example, to carry out lung function tests (known as spirometry), cycle work tests with ECG, heart ultrasound, etc., depending on age, general fitness and any other known diseases.
A cancer diagnosis, what happens next?
After a cancer diagnosis, X-rays are usually sent to a nearby university hospital for a treatment decision.
Treatment decisions should be taken at a so-called multidisciplinary conference, i.e. where several different specialists come together to use their combined expertise to discuss the tumor disease, the patient’s ability to tolerate the treatment and finally the recommended therapy.
Such a meeting should be attended by gastric & esophageal surgeons, oncologists, radiologists and the contact nurse etc.
If the cancer has spread?
If daughter tumors are found far away from the main tumor in the esophagus or stomach, known as distant metastases, treatment focuses on slowing down tumor growth and relieving symptoms in various ways.
Esophageal cancer can be treated with chemotherapy, but often also with radiotherapy. If you have severe problems swallowing food, or even drinks, you may benefit from an esophageal stent, which is an expanding, Teflon-coated metal mesh tube placed under general anesthesia to open up the esophagus through the tumor.
For gastric cancer, chemotherapy is primarily used to slow down the tumor and relieve symptoms.
Tips till dig som precis fått diagnos
- Ställ frågor så att du förstår, och om det behövs kan man ställa samma fråga flera gånger.
- Alla cancerpatienter har rätt till en skriftlig vårdplan, där ska det stå information om diagnos, behandling, datum för nästa besök eller behandling, kontaktuppgifter till en kontaktsjuksköterska med mera.
- Skriv ned dina frågor inför läkarbesöket och de svar du får från läkare och sjukvårdspersonal, eller be om kompletterande skriftlig information efter samtalen.
- Ha med en närstående, som kan hjälpa till att minnas vad som sagts och vara ett känslomässigt stöd.
- Är du inte svensktalande har du alltid rätt till tolk så att du kan få information på ditt eget språk.
- Känner du dig osäker på om du fått rätt bedömning har du rätt att begära en ny medicinsk bedömning vid ett annat sjukhus (så kallad second opinion).
- Förvissa dig om att du har en fast vårdkontakt med en ansvarig läkare eller sjuksköterska.
- Alla cancerpatienter ska ha en kontaktsjuksköterska att ställa frågor till och som hjälper dig under din ”cancerresa”.
- Kontrollera alltid så att du får med dig dina journaler och din information mellan olika vårdhem och sjukhus.
- Var ute så mycket det går – ta promenader eller sitt i solen.
- Umgås inom familjen och med vänner, försök leva så normalt som möjligt. Var nära och tillsammans!
- Prata inom familjen och med vänner. Diskutera vad som händer och ta upp de svåra frågorna. Det är viktigt att inkludera även barn och ungdomar så att de förstår. För barn- och ungdomar finns det egna närståendestöd bland annat på nätet, men de kan också få prata med en kurator.
- Som närstående kan man känna sig hjälplös men ofta räcker det långt att finnas till hands för den som är sjuk och bara lyssna och dela det svåra. Du kan även hjälpa till att avlasta med praktiska saker. Det finns stödgrupper för närstående på många orter och man kan också be om att få träffa en kurator.
- Det finns mycket information på nätet. Under "Stöd och hjälp om cancer" samt "Mer information" rekommenderar vi några källor som är uppdaterade och trovärdiga.
- Prata med andra som är – eller har varit – i liknande situation. Vänd dig gärna till PALEMA.
- Det är naturligt att en cancerdiagnos väcker starka känslor av sorg, ilska, oförstående och/eller rädsla. Det finns inga rätt eller fel i hur man reagerar. Forskning har visat att oro och nedstämdhet ofta minskar när behandlingen startar och man vet vad som gäller under behandlingstiden.
- Närståendepenning kan anhörig söka hos Försäkringskassan, vilket innebär möjlighet att vara ledig från ditt ordinarie arbete mot ersättning. Alla läkare kan utfärda intyg för detta.
- Anhörigboken för anhöriga/ närstående finns att beställa på www.natverketmotcancer.se.
Vilka frågor kan jag ställa till läkaren efter ett cancerbesked?
Skriv ner dina frågor i förväg så att du inte glömmer något när du väl pratar med läkaren. Om du vill och har möjlighet kan det också kännas bra att ha med någon närstående vid läkarbesök. Tillsammans kan ni uppfatta mer än om du är ensam. Dessutom kan den som följer med dig också hjälpa till att ställa frågor.
Ställ alla frågor du har. Ställ samma fråga flera gånger, om du behöver det. Det är ofta mycket att ta in när man får ett cancerbesked. Att sortera alla frågor, tankar och känslor som dyker upp kan ta tid. Det är viktigt att du förstår informationen så att du kan vara delaktig i din vård.
Det är bra att skriva ner de svar du får från läkare och annan sjukvårdspersonal. Du kan spela in samtalet om det känns enklare, till exempel om du har en mobiltelefon med en sådan funktion. Säg i så fall gärna till innan. Du kan också be om hjälp med att få kompletterande skriftlig information efter samtalen. Om du vill ställa vissa frågor igen eller om det dyker upp nya frågor, kan du be om ett nytt samtal med läkaren.
Frågor som kan vara bra att ställa är:
- Vad är det för cancersjukdom?
- Är sjukdomen spridd och vad betyder det i så fall?
- Vilken behandling kan jag få, och finns det flera behandlingsmetoder?
- Är behandlingens syfte att bota sjukdomen?
- Hur vet jag vilken effekt behandlingen kommer att få, hur mäts effekten?
- Vilka biverkningar har behandlingen?
- När ska behandlingen starta?
- Hur kommer behandlingen att påverka vardagslivet?
- Hur kan jag själv medverka till att behandlingen blir så bra som möjligt?
- Finns det någon litteratur eller webbplats där jag kan få mer information?
- Vem är min ansvariga sjuksköterska? Finns det en kontaktsjuksköterska?
- Vart vänder jag mig om jag har frågor eller får besvär när mottagningen är stängd?
- Vart vänder jag mig om jag behöver någon att prata med?
Du har rätt att få informationen av en läkare så att du kan vara med och besluta vilken behandling som passar dig. Frågorna ska också få svar i den skriftliga vårdplan som du har rätt till och som du får vara med och utforma om du vill.
Berättar läkaren allt för mig, även om det är dåliga nyheter?
Det kan vara olika hur mycket information man vill ha. Kanske vill du inte veta allt utan fråga om det som känns viktigast för stunden. Läkaren ska anpassa svaren till de frågor du ställer. Men en läkare ska aldrig ljuga. Du ska få all information om du är tydlig med att du vill ha det.
Var kan jag få hjälp och råd?
Många har ett stort behov av att tala om sjukdomen, och att få bearbeta de känslor och tankar som dyker upp. Det finns stöd att få både inom och utanför sjukvården.
Stöd i sjukvården
Sjukvårdspersonal på den klinik där du har fått diagnosen eller ska få behandling kommer kunna ge dig den mesta informationen som rör din sjukdom och behandling. På de flesta sjukhus finns kurator eller psykolog som man kan vända sig till för stöd. Där finns även kontaktsjuksköterskor som gärna hjälper dig.
Se till att få ett telefonnummer – från din läkare – dit du alltid kan ringa eller vända dig om du har ytterligare frågor eller skulle må sämre. Även Cancerrådgivningen eller Cancerfonden kan vara till hjälp.
Se vidare under "Stöd och hjälp om cancer" samt "Mer information" på den här sidan.
Nationellt vårdprogram
Nationella vårdprogram inom cancervården ska bidra till en jämlik och god vård till alla patienter, oavsett bostadsort, kön och socioekonomisk status.
De nationella vårdprogrammen bygger på bästa medicinska kunskap och ger rekommendationer om utredning, behandling, omvårdnad, rehabilitering och uppföljning av patienter.
Vård utomlands
Du har rätt att söka vård i ett annat EU-land, t.ex. för att uppsöka en specialist, genomgå en operation eller få behandling för en speciell sjukdom.
Du kan välja mellan flera alternativ när du ska ansöka om ersättning för planerad vård utomlands genom Försäkringskassan. Samtliga alternativ har som grundvillkor att:
- du ska vara försäkrad för vårdförmåner i Sverige
- vården skulle bekostas av det allmänna om du fick den i Sverige.
I Sverige är det regionerna som ansvarar för hälso‑ och sjukvården. Vilken vård utomlands som du kan ha rätt till ersättning för beror därför på vilken region som du är skriven i.
Ett exempel på cancervård utomlands är cancervården (Docrates) i Finland, där i de flesta fall Försäkringskassan i Sverige betalar ersättning för vårdkostnader. Det går också att leta efter nationella kontaktpunkter i olika länder. Som en kombination till rättigheterna inom EU går det även att leta i webbtjänsten Medifind, där det går att få fram de bäst betygsatta läkarna i olika länder (även globalt), och enligt deras specialiteter. Det är också ett sätt att hitta möjligheter till second opinions, som kan vara värdefullt. Det har i många fall ändrat på föreslagna behandlingar.
Kontaktpunkter för olika länder (webbsidor och e-post)
Läsa och delta i studier
Som patient bör du alltid fråga din läkare om det pågår några studier som du kan delta i. Det kan vara bra om det behövs något extra i behandlingsväg för din cancer. I studierna testas många gånger nya mediciner och behandlingar som kan vara i framkant och viktiga för dig med en svår cancer.
Cancerstudier i Sverige är en nationell databas med aktuella kliniska studier inom cancervården. I databasen finns endast studier med pågående rekrytering av patienter.
För sökningar på internationella studier kan Medifinds sökverktyg användas och även ställas in på hur långt man kan tänkas resa för att delta.
Lista över nationella och internationella organisationer som arbetar med behandling, forskning och support. Det kan vara en utgångspunkt för att leta efter studier att delta i.
Tillsammans mot cancer
Cancerföreningen PALEMA är en intresseförening för personer som har, eller har haft, cancer i PAnkreas (bukspottkörtel), LEver/galla, MAgsäck/matstrupe, samt för anhöriga/närstående och/eller andra med yrkesmässig anknytning till dessa sjukdomar.
PALEMAs ändamål och uppgift är att verka för en förbättrad vård och livssituation för målgruppens drabbade. PALEMA är en ideell förening, som är religiöst och partipolitiskt obunden. PALEMA ingår i Nätverket mot cancer, som är en nationell samarbetsorganisation för cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer i Sverige.
Vill du bli medlem i PALEMA eller få mer information, kan du ansöka här. Många medlemmar gör oss starkare!
Vill du stödja verksamheten – ge gärna ett bidrag. Ge en gåva, köp en produkt i webbshoppen, eller stöd oss på annat sätt.
Latest news on gastric and esophageal cancer:
Dietary advice for patients with Oesophageal or Gastric Cancer
The challenge for those who have undergone surgery for oesophageal or gastric cancer is to ensure adequate nutrition, so DiCE has produced a brochure with advice which we now can present here.
What is Emergency Cancer
An EMERGENCY illness that requires a FAST track to the health care system and where you are treated by SPECIALISTS in the respective diagnosis!
The cancer organization PALEMA has launched the concept of Emergency Cancer to call for improvements in the diagnosis of pancreatic cancer, liver/bile duct cancer and gastric/esophageal cancer.
Read more here
Du är välkommen att höra av dig genom att ringa, mejla eller chatta med Cancerrådgivningen. De som arbetar där är specialistsjuksköterskor inom cancervård och har utbildning i samtalsstöd. Du kan även få råd och stöd om vad du kan göra i förebyggande syfte. Du ringer anonymt och de har tystnadsplikt.
Ordinarie öppettider: Helgfria vardagar mellan klockan 08.30 och 16.00.
Kvällsöppet: måndagar till 19.30.
Ring: 08-123 138 00
Mejla: cancerradgivningen@sll.se
Chatta: Klicka här
Helgfria vardagar mellan klockan 09.00 och 16.00
Life in between
14 concrete ideas from cancer patients and their families on how we can work together to improve health and healthcare. [wpfd_single_file id=”1dIpACAfZs6x60M3_7G0xZXVPNd8Y820j” catid=”529″ name=”Livet däremellan”]
What is important to me?
This is a report based on work that has been going on for a few years in collaboration with various cancer associations and is also a continuation of the report “Life in between – 14 ideas from cancer patients and their families”. [wpfd_single_file id=”1bQosm1BkijSWtmjD9onhAtRnD9rKx1cy” catid=”529″ name=”Vad är viktigt för mig?”]
Videos on gastric and oesophageal cancer from our YouTube channel
Share – Email – Print: