Fler resultat...
Fler resultat...
Den ena metoden innebär strålning direkt in i cancertumören med P32 partiklar. Det orsakar en koncentrerad dos som dödar cancerceller. Den andra metoden kallas för nanokniven och använder elektriska pulser för att göra små hål i tumörerna, som får cancercellerna att dö. Det är båda lovande behandlingar som ännu är i utvärderingsfasen.
De högrisk-patienter som har varit deltagare i ett multidisciplinärt program för övervakning har betydligt större chans till operation och därmed överlevnad. Det visar en amerikansk studie. Det har gått att se hur 70% av patienterna överlever över en 5 årsperiod och medianöverlevnaden var 9.8 år, för de som var med i studien. Majoriteten av patienterna fångades upp när de kom in i fas 1 av sjukdomen.
Forskare i USA har utvecklat ett vaccin som i en studie gjorde att hälften av patienterna i försöket fortfarande var fria från cancer efter 18 månader. Vaccinet har utvecklats med utgångspunkt från gruppen av patienter som har levt länge med diagnosen. De som har levt länge har tumörer med ett speciellt immunförsvar som tillåter T-celler att vakta mot och attackera nya cancerceller.
Kjell Olof f. 1942 insjuknade sommaren 2021 i obestämd magvärk. Akut sjuk 14 september 2021 med besök på hälsocentralen som skickade mig direkt till det lokala sjukhusets akutintag. Morgonen därpå gjordes gastroskopi. Man fann en tumör i pankreas. Enda behandling uppgavs vara operation.
En sammanfattning av min Cancerresa som inleddes år 2000 med bröstcancer som tydligen inte var av spridningsbar. Sedan fortsatte den 2009 med Blåscancer, lite värre den här gången.
Den amerikanska organisationen PanCAN har sedan april 2021 startat upp ett stort projekt för att hitta faktorer som ska möjliggöra tidigare upptäckt av pankreascancer. Det är den största framåtsyftande studien i sitt slag. Målet med projektet är att avsevärt minska dödligheten i sjukdomen.
Eli Marie Grindedal har arbetat med ärftlig cancer i tjugo år. Nu är hon en av flera i en norsk studie som ska etablera och utvärdera ett uppföljningsprogram för tidig diagnos av cancer i bukspottkörteln. För gruppen som har en ärftlig förhöjd risk för sjukdomen. Förhoppningen är att denna uppföljning kan bidra till att cancer i bukspottkörteln upptäcks i ett tidigare skede.
Helen Kaipe och Laia Gorchs vid KI studerar hur bindvävsceller blockerar kroppens naturliga försvar mot cancer i bukspottkörteln. Bindvävscellerna, eller fibroblasterna, hindrar immunförsvaret att aktiveras med de naturliga T-cellerna.
Kathy Wilkes ifrån Florida hade gått igenom samtliga möjliga steg för att överleva sin cancer, men hoppet verkade vara över för henne. Hon kom då i kontakt med en forskare som hade gjort en lyckad och nyskapande behandling med genterapi för en helt annan cancersort, långt gången ändtarmscancer.
Amerikanska forskare har tagit fram en ny metod som mäter cancerbärande proteiner ”EV”. Dessa sköter kommunikationen mellan celler, och stör immunsystemet om de är cancerogena. De för även över förstärkande effekter till andra cancerceller. Screeningen görs med blodtester och kan därför få stor betydelse i kampen mot cancern.
Den relativt nya formen av precisionsstrålning som heter MRIdian SMART har visat sig vara effektiv mot cancer i bukspottkörteln. Medianöverlevnaden har ökat från 12-15 månader till 26 månader jämfört med vanliga terapiformer. Den här typen av behandling finns nu på 48 ställen i världen, varav många i Europa och närmast i Danmark.
En större studie som har gjorts i USA visar på en genomsnittlig ökning av livslängden med ett år, när hänsyn tas till den specifika biologin på tumörer. Programmet som heter ”Know Your Tumor” har klargjort att det är en stor fördel att analysera tumörers molekylära sammansättning.
Forskare i USA har upptäckt att det sker stora ansamlingar av järn i cancermutationer av typen RAS. Det är en av de mest dödliga cellerna som ofta återfinns i bukspottkörtelcancer och andra GI-cancersorter. Upptäckten gör att medicin kan bli målsökande och samtidigt minska bieffekterna, med högre och effektivare doser som följd.
Forskare vid John Hopkins University startar upp två grupper för att testa ett vaccin mot pankreascancer. Den ena testgruppen är för personer med historik inom familjen och den andra gruppen är för patienter som redan har genomgått kirurgi för att bota cancern. Universitetet är ett världens ledande inom forskning.
Professor Mikael Björnstedt har länge intresserat sig för grundämnet selen, och nu forskar han på ämnet som ett cellgift vid cancer. Resultaten är mycket lovande enligt honom, och om behandlingarna visar sig lika framgångsrika som experimenten kommer det vara en framgång för hela onkologin.
I det ena fallet har forskare hittat ett protein som visar förekomsten av bukspottkörtelcancer i ett tidigt skede. Och i ett annat fall har det gjorts en upptäckt om en specifik profil i tarmfloran, också det en mycket bra diagnostik för tidig upptäckt.
En strålbehandling som kallas SABR rullas nu ut inom sjukvården i England. Den har många fördelar vid behandlingen av pankreaspatienter. Kortare behandlingstid, färre sjukhusbesök, mindre kemoterapi, mindre smärta och färre blodprov.
Det sker nu viktiga framsteg inom behandling och forskning när det gäller pankreascancer. I en insändarartikel till tidningen USA Today listar företrädare vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center flera lovande områden i stark utveckling. Här är en sammanfattning av artikeln.
Den 18 november - på Världspankreascancerdagen (WPCD) hölls webbinariet “Tumörer i Pankreas – vad styr hur dessa ska behandlas?”. Nu kan ni se det i efterhand här.
Den 18 november - på Världspankreascancerdagen (WPCD) hölls webbinariet “Tidig upptäckt - skillnad mellan live och död”. Nu kan ni se det i efterhand här.
Nu på torsdag den 18 november är det Världspankreascancerdagen, WPCD. Hjälp till att sätta ljuset på detta genom att dela på sociala media. Missa heller inte våra webbinarier den dagen!
Den amerikanska organisationen, Pancreatic Cancer Action Network (PanCAN), tar upp ämnet om undersökning av genetisk nedärvd risk för pankreascancer. Det är ca 10% av pankreasfallen som beror på ärftlighet.
Nu är det november och Världspankreascancermånaden 2021 har därmed startat. I Sverige får ca 1450 personer diagnosen Pankreascancer varje år. Nu under denna månad vill vi att åtminstone det antalet, helst flera, ska lära sig om symtomen.
Med sin doktorsavhandling vill kirurgen Caroline Vilhav skapa en grundplattform inom det område som heter "translational pancreatic research". Det innebär i grova drag en forskning baserad på de problem som man upptäcker hos patienterna. Forskningsresultaten visar upp flera intressanta resultat inom tidigupptäckt och immunterapi.
SVT Nyheter har träffat diabetessjuke Nicklas Sterner som för ett år sedan fick en ny bukspottskörtel. Från att varit beroende av ständiga insulinsprutor för att överleva kan han nu producera eget insulin.
Förra hösten rapporterade vi om nya metoder under utveckling som möjliggör att genom blodprov kunna upptäcka cancer i ett tidigt skede. Nu är detta ett steg närmare i och med att patienttestning påbörjas i USA.
Cancerfonden har beslutat att finansiera 27 nya forskartjänster för 115 miljoner kronor. En av dessa är en tjänst som ska utveckla ett snabbtest för tidig diagnostik av bukspottkörtelcancer.
I april 2019 fick hon diagnosen pankreascancer. Hon hade tur att den upptäcktes i ett tidigt skede och kunde opereras snabbt. Nu ett drygt år senare kämpar hon inte bara med efterdyningarna och biverkningarna från den tuffa behandling hon genomgått utan också mot Försäkringskassan.
PALEMA och vår ordförande Eva Backman syns mycket i media nu i samband med Världscancerdagen. Här medverkar hon i en artikel i tidningen MåBra.
Cancer i bukspottkörteln har en dålig prognos. Endast en av elva överlever. Tumörerna hittas ofta sent och i majoriteten av fallen kan patienterna inte behandlas för att bota, utan erbjuds palliativ vård. Här delar tre personer med sig av sina erfarenheter.
Här hittar du hjälp om olika funktioner på vår hemsida. Har du något problem som du inte hittar svar på här, maila till support@palema.org så hjälper vi till!
Använd i första hand navigeringsmenyn som är uppbyggd efter sex huvudsektioner: Cancerdiagnoserna, Stöd & Hopp. Medlemsinfo, Om PALEMA, Regionala avdelningar, Stöd Oss. Utöver dessa finns menyer för Nyheter & Arkiv, Kalender, Webbshop, Kontakt, In English och sök.
Om du inte hittar det du söker via menyerna, använd sökrutan som finns på de flesta sidor och skriv bara in vad du letar efter, så kommer resultaten direkt i en ruta.
Klicka bara vidare där så hittar du förhoppningsvis det du letar efter, du kan även scrolla i rutan med sökresultaten för att se fler. Om du trycker ENTER efter sökordet, så kommer du till en helt egen sida med alla sökresultaten på.
Om du trots allt inte hittar det du letar efter, kontakta redaktion@palema.org så hjälper vi till!
Längst ner på alla sidor har du en rad som heter “Dela – Mejla – Skriv ut”. Se bilden nedan. Tryck på knappen som heter “Print Friendly” så får du upp en ny ruta – och från den kan du skriva ut en enklare version av innehållet på sidan du är på. Du kan även spara som PDF-fil om du så skulle vilja.
Längst ner på alla sidor har du en rad som heter “Dela – Mejla – Skriv ut”. Se bilden nedan. Där kan du direkt dela till Facebook, Twitter eller LinkedIn, samt kan du dela via mejl om du har Gmail.
Alternativt kopierar du bara sidans webbadress (URL) och skickar den till någon på valfritt sätt (e-post, sms, chatt, etc)
Vi ber ibland att er som är medlemmar om ert medlemsnummer, exempelvis när ni begär tillträde till någon av våra slutna Facebook-grupper. Så var hittar ni då ert medlemsnummer?
På fakturan
Ni hittar detta på den faktura som ni fick när ni betalade er senaste medlemsavgift. (Se bild nedan) Nu kanske ni inte laddade ner eller skrev ut fakturan utan bara betalade direkt från skärmen, samt har ni kanske kastat det mail ni då fick med länkarna till fakturan, så vad gör ni då?
På medlemskortet
Ni hittar det även på ert medlemskort som ni ska ha fått till er e-post adress när ni betalat årsavgiften. (Har ni inte fått något medlemskort, kontakta medlemskap@palema.org så fixar vi det!)
I ert MyClub konto
Om ni inte redan gjort det, så kan ni skapa ett konto till MyClub, som är vårt medlemssystem, och alla instruktioner om hur ni gör det och länkar dit hittar ni på sidan Medlemsinfo. Väl inloggade i medlemssystemet så ser ni ert medlemsnummer under “mina uppgifter”.
Fråga oss
Men om ni inte kan hitta medlemskortet, fakturan, mailen som ni fick då eller om ni inte får detta med inloggningen till medlemssystemet att fungera, kontakta medlemskap@palema.org, så tar vi fram det åt er.
Men försök gärna själva först! 🙂
Det får du från kontaktsidan här.
Välj sedan vilken roll det är du vill ha kontakt med, så återkommer ansvarig person snarast möjligt. Är det inte en av rollerna som finns med där, välj “Annat” och skriv vad ärendet gäller.
Ja, vi har en kanslitelefon som är bemannad vardagar mellan 08.00 – 12.00. Övriga tider kan ni prata in ett meddelande, så återkommer vi snarast möjligt.
Telefonnummer: 010/146 51 10
Vi har olika nummer beroende på vad det är du vill betala för.
Är det för medlemsavgifter så måste du använda den länk som du fick tillsammans med fakturan. Annars bockas inte avgiften av mot din faktura och du kommer att få en onödig påminnelse.
Är det för en minnesgåva, så är det samma sak där, du måste betala i samband med att du beställer minnesgåvan för att det ska bli rätt. Minnesgåvor beställer du här.
En enkel gåva, kan du ge med swish (eller annat sätt) här.
För betalning av faktura, står betalningsalternativen på fakturan.
För övriga frågor om betalningar, kontakta ekonomi@palema.org.
Gäller det din – eller en anhörigs – cancerdiagnos så bör du i första hand kontakta vården. PALEMA har ingen medicinsk personal som kan svara på den sortens frågor.
Det vi dock har är en stödtelefon där du kan få prata med någon som är eller har varit i samma situation som du själv är i. Du fyller bara i formuläret på den här sidan, så kommer du att bli uppringd av en av våra stödpersoner. Vi kan dock inte säga hur snabbt det går, det beror på när våra stödpersoner har tid, så mår du akut dåligt – kontakta vården!
