Nollvision cancer och Lif har tillsammans tagit fram en uppföljningsrapport till en rapport som publicerades 2021 om status i arbetet med att implementera precisionsmedicin i Sverige. Rapporten visar att det har skett en positiv utveckling men att en rad hinder fortfarande kvarstår.
Nu ska patientmedverkan i forskningsstudier få en starkare ställning. Den europeiska patientakademin, EUPATI, lanserar en utbildning i Sverige som ska öka patienternas kunskaper.
Överläkaren och forskaren Ernesto Sparrelid använder avancerade metoder för att upptäcka förstadier till gallvägscancer. Målet är att fler ska kunna få en botande behandling.
Under de senaste tio åren har det skett en snabb teknikutveckling som lett till att människans hela arvsmassa, ett genom, kan läsas av på mindre än ett dygn och till en bråkdel av kostnaden för det första genomet som analyserades. Detta har möjliggjort att kraftfulla gensekvenseringstekniker nu kan användas i sjukvården.
Refluxsjukdom yttrar sig i sura uppstötningar och halsbränna och är en känd riskfaktor för matstrupscancer. Men nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften BMJ att det inte finns någon ökad cancerrisk hos majoriteten av patienterna.
Även familjemedlemmar till personer med metabolt orsakad fettlever har en ökad risk att utveckla levercancer och avlida av leverrelaterade sjukdomar. Detta skulle kunna innebära att även närstående är betjänta av de livsstilsråd som idag endast ges till patienter. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som kan visa sambandet i en rikstäckande studie publicerad i Journal of Hepatology.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar professor Jesper Lagergren vid Karolinska Institutet med Reuterskiölds pris, för världsledande forskning med inriktning på orsaker, prevention och behandling av matstrups- och magsäckscancer.
C-vitamin och andra antioxidanter stimulerar nybildning av blodkärl i lungcancertumörer, visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of Clinical Investigation. Fynden ger ytterligare stöd för att kosttillskott med antioxidanter kan påskynda tumörtillväxt och metastasering vid cancer.
Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.
En internationell forskningsstudie har visat att pankreascancerceller kan ändra det bränsle de använder för att växa och sprida sig så att de kan överleva i svåra miljöer, ett resultat som forskarna hoppas ska kunna utnyttjas för att utveckla nya behandlingar för pankreascancer.
Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar risken för cancer.
Omfattande forskning har visat de negativa hälsoeffekterna av överdrivet sockerintag, vilket har gett rekommendationer om att begränsa konsumtionen av "fritt" eller tillsatt socker till mindre än 10% av det totala kaloriintaget per dag.
Ett verktyg för artificiell intelligens har framgångsrikt identifierat personer med den högsta risken för bukspottkörtelcancer upp till tre år före diagnosen enbart med hjälp av patienternas journaler.
Cancer- och allergifondens generalsekreterare Emilie Bravo har träffat professor Matthias Löhr, forskare på vid Karolinska Institutet, för att prata om forskningen (och framstegen) kring bukspottkörtelcancer/pankreascancer. Se deras filmade intervju här.
Vi skrev förra året en artikel om att forskare i USA har utvecklat ett vaccin som i en studie gjorde att hälften av patienterna i försöket fortfarande var fria från cancer efter 18 månader. Nu har det publicerats en ny studie som bekräftar de positiva resultaten.
Professor George Hanna vid Imperial College London, och hans team håller på att utveckla ett utandningstest som kan användas inom allmänkirurgin. Detta för att snabbt och enkelt identifiera de patienter med vaga symtom som är mest benägna att ha cancer i bukspottkörteln.
Tusentals analytiska tester – med hjälp av en enda droppe blod. Det som avslöjades som en bluff för bara några år sedan är nu verklighet, enligt KTH-professorn och serieentreprenören Mathias Uhlén.
Årets Sjöbergpris på en miljon dollar går till kemisten Kevan Shokat från USA. För tio år sedan blev han först i världen med att lyckas hämma ett av de muterade protein som orsakar flest cancerfall.
Patienter kan få 30 procent färre allvarliga biverkningar från läkemedel om de skräddarsys efter deras gener, enligt en studie publicerad i The Lancet. Forskare från bland annat Karolinska Institutet pekar på att en genetisk analys innan läkemedelsbehandling skulle kunna minska lidande och samhällets sjukvårdskostnader stort.
Ett särskilt protein har en nyckelroll i att stänga av kroppens immunförsvar, så att cancerceller i bukspottskörteln kan växa och spridas. Det visar en upptäckt vid Umeå universitet. Upptäckten kan öppna för framtida utveckling av läkemedel mot den fruktade cancerformen.
Cancerstudier i Sverige är en nationell databas med aktuella kliniska studier inom cancervården. I databasen finns endast studier med pågående rekrytering av patienter.
Forskare vid UC San Diego School of Medicine har utvecklat en metod som kan upptäcka cancer i bukspottkörteln redan i stadium 1. Det har redan sedan länge varit känt att det finns biomarkörer som kan kopplas till cancer. Men det har varit svårt att hitta dessa, och det är där forskarna nu har tagit fram en kombination av blodprov och datainlärning som hittar cancer i bukspottkörteln med 95.5% noggrannhet.
GMS (Genomic Medicine Sweden) har under flera år jobbat med att få fram ett kraftfullt verktyg för genetisk bestämning av cancersjukdomar. Från att genpanelerna endast har kunnat täcka in 20-55 gener så kan de nu upptäcka 560 sammankopplade gener. Detta kommer att avsevärt förbättra cancervården och det kommer att påbörjas ute i vården för val av behandling under hösten 2022.
Sambandet mellan inflammationer och cancer har varit känt sedan länge, och nu försöker forskarna att ta fram läkemedel som ska slå ut inflammationer som finns runt tumörceller. Sambandet är komplicerat eftersom inflammationer både kan vara bra och dåligt vid cancer. Därför försöker forskarna hitta specialdesignade lösningar som träffar rätt och hjälper immunförsvaret i cancerbekämpningen.
Flera människor överlever cancer i USA än någonsin tidigare. De tre senaste åren har överlevnaden i cancer ökat med mer än en miljon. Det är nu 18 miljoner som har klarat sig igenom sin cancerdiagnos och det antas att det kommer att växa till 26 miljoner 2040. Som jämförelse var det bara 3 miljoner överlevare 1971.
STOPGAP är en amerikansk klinisk prövning som använder tre behandlingssätt för avancerade gastriska och gastroesofageala adenocarcinom. Målet är att visa att denna kombinationsterapi är säker och förbättrar patienternas överlevnad. "Den nuvarande standarden för vård av avancerad magcancer är huvudsakligen palliativ", säger onkologen Maheswari Senthil. "Vi tror att detta tillvägagångssätt kommer att ge dessa patienter mycket bättre resultat och överlevnad."
Under de senaste åren har det skett flera framsteg i behandlingen av levercancer. Även om borttagning av levercancer genom kirurgi kan vara en effektiv form av levercancerbehandling för vissa patienter, är den inte lämplig för alla patienter. När forskare fortsätter att upptäcka nya behandlingar har läkare idag fler alternativ att överväga för sina patienter.
Precisionsmediciner kan vara väldigt verkningsfulla vid cancervård, men möjligheterna att få ta del av medicinerna varierar på ett orättvist sätt inom Sverige. I en debattartikel går företrädare för vården och Nätverket mot cancer så långt att ställa frågan: Varför ställs inte ansvariga inför rätta?
Det har gjorts studier hur förekomsten av cancer ser ut mellan olika generationer. Inom varje generation har cancern debuterat tidigare, och det är inte bara de förfinade metoderna för upptäckt som förklarar det. Skillnader i livsstil och matvanor anses vara huvudförklaringen till ökningen av cancerfall.
Det har i ett försök visats att ettårsöverlevnaden har ökat till 57.7 % från 35 % när kemoterapi kombineras med immunterapi, jämfört med bara kemoterapi. Det gäller för patienter med långt gången cancer i bukspottkörteln. Det har tidigare varit svårt att få denna patientgrupp att svara på immunterapi, men tillsammans med kemoterapi ökar hoppet.
Vi använder cookies för att förbättra upplevelsen på vår sida. Om ni nekar till allt så kan det blir problem med vissa funktioner på sidan. Om ni acceptera alla så fungerar allt som det ska.
Funktioner
Alltid aktiv
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistik
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marknadsföring
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
Här hittar du hjälp om olika funktioner på vår hemsida. Har du något problem som du inte hittar svar på här, maila till support@palema.org så hjälper vi till!
Hur hittar jag på sidan?
Använd i första hand navigeringsmenyn som är uppbyggd efter sex huvudsektioner: Cancerdiagnoserna, Stöd & Hopp. Medlemsinfo, Om PALEMA, Regionala avdelningar, Stöd Oss. Utöver dessa finns menyer för Nyheter & Arkiv, Kalender, Webbshop, Kontakt, In English och sök.
Om du inte hittar det du söker via menyerna, använd sökrutan som finns på de flesta sidor och skriv bara in vad du letar efter, så kommer resultaten direkt i en ruta.
Klicka bara vidare där så hittar du förhoppningsvis det du letar efter, du kan även scrolla i rutan med sökresultaten för att se fler. Om du trycker ENTER efter sökordet, så kommer du till en helt egen sida med alla sökresultaten på.
Om du trots allt inte hittar det du letar efter, kontakta redaktion@palema.org så hjälper vi till!
Hur kan jag skriva ut från sidan?
Längst ner på alla sidor har du en rad som heter “Dela – Mejla – Skriv ut”. Se bilden nedan. Tryck på knappen som heter “Print Friendly” så får du upp en ny ruta – och från den kan du skriva ut en enklare version av innehållet på sidan du är på. Du kan även spara som PDF-fil om du så skulle vilja.
Hur kan jag dela det jag läser till andra
Längst ner på alla sidor har du en rad som heter “Dela – Mejla – Skriv ut”. Se bilden nedan. Där kan du direkt dela till Facebook, Twitter eller LinkedIn, samt kan du dela via mejl om du har Gmail.
Alternativt kopierar du bara sidans webbadress (URL) och skickar den till någon på valfritt sätt (e-post, sms, chatt, etc)
Hur hittar jag mitt medlemsnummer?
Vi ber ibland att er som är medlemmar om ert medlemsnummer, exempelvis när ni begär tillträde till någon av våra slutna Facebook-grupper. Så var hittar ni då ert medlemsnummer?
På fakturan Ni hittar detta på den faktura som ni fick när ni betalade er senaste medlemsavgift. (Se bild nedan) Nu kanske ni inte laddade ner eller skrev ut fakturan utan bara betalade direkt från skärmen, samt har ni kanske kastat det mail ni då fick med länkarna till fakturan, så vad gör ni då?
På medlemskortet Ni hittar det även på ert medlemskort som ni ska ha fått till er e-post adress när ni betalat årsavgiften. (Har ni inte fått något medlemskort, kontakta medlemskap@palema.org så fixar vi det!)
I ert MyClub konto Om ni inte redan gjort det, så kan ni skapa ett konto till MyClub, som är vårt medlemssystem, och alla instruktioner om hur ni gör det och länkar dit hittar ni på sidan Medlemsinfo. Väl inloggade i medlemssystemet så ser ni ert medlemsnummer under “mina uppgifter”.
Fråga oss Men om ni inte kan hitta medlemskortet, fakturan, mailen som ni fick då eller om ni inte får detta med inloggningen till medlemssystemet att fungera, kontakta medlemskap@palema.org, så tar vi fram det åt er.
Men försök gärna själva först! 🙂
Hur får jag kontakt med en viss person eller funktion
Välj sedan vilken roll det är du vill ha kontakt med, så återkommer ansvarig person snarast möjligt. Är det inte en av rollerna som finns med där, välj “Annat” och skriv vad ärendet gäller.
Kan jag nå er via telefon?
Ja, vi har en kanslitelefon som är bemannad vardagar mellan 08.00 – 12.00. Övriga tider kan ni prata in ett meddelande, så återkommer vi snarast möjligt.
Telefonnummer: 010/146 51 10
Var hittar jag ert bankgiro eller swishnummer?
Vi har olika nummer beroende på vad det är du vill betala för.
Är det för medlemsavgifter så måste du använda den länk som du fick tillsammans med fakturan. Annars bockas inte avgiften av mot din faktura och du kommer att få en onödig påminnelse.
Är det för en minnesgåva, så är det samma sak där, du måste betala i samband med att du beställer minnesgåvan för att det ska bli rätt. Minnesgåvor beställer du här.
En enkel gåva, kan du ge med swish (eller annat sätt) här.
För betalning av faktura, står betalningsalternativen på fakturan.
Gäller det din – eller en anhörigs – cancerdiagnos så bör du i första hand kontakta vården. PALEMA har ingen medicinsk personal som kan svara på den sortens frågor.
Det vi dock har är en stödtelefon där du kan få prata med någon som är eller har varit i samma situation som du själv är i. Du fyller bara i formuläret på den här sidan, så kommer du att bli uppringd av en av våra stödpersoner. Vi kan dock inte säga hur snabbt det går, det beror på när våra stödpersoner har tid, så mår du akut dåligt – kontakta vården!