Nyhetsarkiv

Precisionsmedicinerna är en revolution inom cancervården som samtidigt gör att det krävs ett nytänkande. Vid ett seminarium anordnat av Lif togs flera aspekter av detta upp: Förändrade vårdprogram, nya samarbeten, tillgång till diagnostik, delning av patientdata och ett utökat patientinflytande.

För första gången har svensk cancerrehabilitering följts upp. Socialstyrelsen har funnit att det behöver göras avsevärda förbättringar inom området. Patienten måste hamna mera i fokus, regional och kommunal styrning måste stärkas. De stora lokala skillnaderna inom regionerna uppmärksammas också.

Cancerforskaren Martin Bergö har i försök visat att tillskott av antioxidanter kan öka tillväxten av cancer. Han är därför kritisk till den gamla trossatsen att antioxidanter skulle hämma cancer, vilket är en av anledningarna till att industrin för tillskott blomstrar.

Svenskar kan kontakta Docrates Cancersjukhus för att delta i kliniska läkemedelsprövningar. Det gäller läkemedel mot cancer som ännu inte är allmänt tillgängliga. Det är noggrant övervakade prövningar som görs under överinseende av myndigheterna.

Den norska professorn Håvard Danielsen har blivit belönad för sin forskning om hur Artificiell Intelligens kan användas vid prognoser och behandling av cancer. Hans upptäckter förväntas leda till att alla sjukhus på sikt kommer att få tillgång till bra onkologi, genom att sända in tumörprover för central bedömning genom AI kontroll.

I tjänsten, Medifind, som går att använda på internet finns det ett flertal bra sökningsmöjligheter. Läkare runt om i världen med specialiteter och betyg på läkarna. Det går att söka möjliga second opinions och leta bland forskningsrapporter. Ett intressant verktyg som bygger på Artificiell Intelligens (AI) och som har fått flera utmärkelser.

De allvarliga brister som nu finns i det svenska läkemedelssystemet måste lösas snabbt, säger Anders Blanck, VD på Lif. Patienter med sällsynta diagnoser har inte tid att vänta och det går inte att ge sämre möjligheter till läkemedelsvård för dessa utsatta grupper, enligt honom. Det nuvarande systemet är föråldrat.

Det kan vara jobbigt att vara anhörig till någon som blir sjuk. Det är dels hantering av stress och det känslomässigt jobbiga, och dels ofta en hel del praktiska frågeställningar. Cancerkompisar jobbar bland annat med att para ihop anhöriga med liknande situationer, för att kunna få stöd av någon som vet hur det är.

I en undersökning av patienter i Västra Götaland är det många som tycker att vården brister. Rapporten bygger på klagomål till regionens patientnämnder. Det klagas bland annat på dåligt anvarstagande och att patienter själva måste koordinera sin vård. Det innebär att patienterna eller anhöriga måste kliva in som projektledare.

Forskare vid Karolinska har i en studie visat att fettlever ökar cancerrisken för flera cancerformer, däribland en sjuttonfaldig riskökning för levercancer. Sambandet mellan en ökad övervikt i världen och ökad cancerförekomst är tydligt. Forskningsläget om fettlever är dåligt och mera behöver göras för att följa upp patienterna.

Vi ser ganska ofta historier om hur folk blivit av med den ena eller den andra sjukdomen genom att använda något som inte rekommenderas - eller till och med avrådes från - av den traditionella vården. Men kan det finnas mirakelmediciner som gör oss friska?

Socialutskottet i riksdagen har beslutat om att uppmana regeringen om införa en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel för sällsynta sjukdomar och diagnoser. Det blir i så fall ett efterlängtat beslut för många med ovanliga diagnoser.

Det har sedan länge funnits en diskussion om användandet av dyra läkemedel, där det görs bedömningar om det är försvarbart att subventionera läkemedel för olika patientgrupper. Patientgrupper ställs mot varandra och vissa mediciner anses för dyra i förhållande till den totala nyttan.

Nätverket mot cancer består av flera cancerföreningar, av vilken PALEMA är en. På världscancerdagen uppmanade nätverkets ordförande till omfattande förbättringar i cancervården. Många patienter har känt hur de inte har fått den vård de har rätt till, och att den är ojämlik över landet.

Regeringen och SKR satsar 630 miljoner för att skapa en effektivare och mera jämlik cancervård med kortare väntetider. Satsningen gäller fram till och med 2023. Nils Wilking, docent vid Karolinska Institutet, är dock kritisk och tror inte att det kommer att vända utvecklingen.

Sjukdomar i munnen bland annat karies påverkar patientens livskvalitet. Effektiv hantering före, under och efter behandling är därför viktigt för att förbättra patientens munhälsa. Cancerpatienter är ofta extra utsatta och behöver anpassad vård.

AI håller på att utvecklas till ett värdefullt verktyg inom cancerdiagnostiken. Redan nu visar AI goda resultat för analyser av vävnadsprover för prostatacancer. Resultaten för upptäckt av cancer är lika bra som patologerna klarar av.

Sifo har gjort en undersökning som visar att allmänheten är positiv till att dela sin hälsodata. Det pekar på en stor förståelse för värdet av data inom vård och forskning. Nu vill stiftelsen Forska!Sverige, tillsammans med sex patientföreningar, att regeringen ska agera för en integritetssäker delning av information.

Inte alla känner till att det går att få vård utomlands och få ersättning i olika former genom Försäkringskassan. Cancervård är ett exempel på när det kan vara så bråttom med behandling att väntetiderna är för långa i Sverige.

Sedan tidigare har allergimediciner visat sig ge en ökad överlevnad för bröstcancer och malignt melanom. Nu har även andra cancerformer studerats, där cancer i magsäck, bukspottkörtel och levercancer är bland de som visar bra resultat för ökad överlevnad.

Standardiserade vårdförlopp (SVF) är en mycket stor reform av sjukvården i Sverige. Det skulle bidra till en jämlik och professionell vård. Det finns dock mycket kritik från bland annat läkarhåll att processen inte fungerar i flera regioner, och som tas upp i en artikelserie i tidningen Sjukhusläkaren.

Regionalt cancercentrum väst har tagit fram en broschyr om patienters och närståendes önskemål. Här berättar patienter och anhöriga hur de vill att vården ska fungera.

Generellt sett så har förtroendet för vården ökat i Sverige. Men utvecklingen inom bland annat cancerforskning har varit dalande under 2000-talet enligt Cancerfonden. Och värdet av införandet av standardiserade vårdförlopp är ännu inte klarlagt. Köerna har inte förbättrats för flera cancerformer.

Det har länge varit känt att det finns ett klart samband mellan fetma och cancer men nu har forskningen även undersökt kopplingen mellan cancer och typ 2-diabetes. Det visar sig att kroppens oförmåga att kontrollera sockerhalter (glukoskontroll) ökar förekomsten av cancer på ett drastiskt sätt.

Vi avhandlar ju mest hur man ska bete sig när man fått cancer, vilka behandlingsmetoder det finns, vilken ny forskning som kommer, med mera, men en annan mycket viktig fråga är ju hur man minskar risken att få cancer från första början.

I Sverige ligger det på de cancerdrabbade att informera om det finns en ökad nedärvd risk för cancer till släkt och familj.

Det svenska företaget iCellate meddelar att deras produkt GeneMate®, som ger svar på om man har en ärftligt förhöjd risk att utveckla cancer, nu finns tillgänglig via Smolab (Stockholm Medical Office Lab).

Möjligheten att få nya, och ofta väldigt dyra, cancerläkemedel varierar fortsatt stort mellan Sveriges regioner, bedömer onkolog och docent.

Företaget Grail har tagit fram ett test som ger möjlighet till tidig upptäckt av över 50 cancerformer. Det gäller även de sorters cancer som drabbar PALEMAs medlemmar. Testet är tänkt som ett komplement till vanlig screening och främst avsedd för människor med förhöjd risk och över 50 år.

Åsikterna går isär när det gäller möjligheterna till blodprov och digitala system för tidig upptäckt av cancer. En debatt mellan Margareta Haag, ordförande för Nätverket mot cancer, och Gösta Eliasson från Svensk förening för allmänmedicin (Sfam), visar upp skillnaderna i uppfattningar.

Blodcancerfördbundet har publicerat en video med psykologen Yvonne Van De Vis Kaufmann som har egen erfarenhet av att vara närstående till någon som drabbas av cancer. Hon berättar om sina egna erfarenheter och utifrån sin profession om de olika faser man går igenom i en sorgeprocess.

Sambandet mellan forskning och behandling av patienter blir väldigt tydlig i Cancerfondens rapport om forskningens betydelse. Den visar en klar och tydlig koppling mellan medicinsk forskning och god vård.

Många kontaktsjuksköterskor har idag inte rätt förutsättningar för att utföra sitt viktiga arbete. Det saknas tid, tillgänglighet och kontinuitet. Dessutom brister det många gånger i planeringen vid cancerrehabilitering. Det konstateras i en delrapport från Karlstads universitet, tillsammans med RCC Väst och RCC Syd.

Här är ett inslag från UR Play som på ett mycket bra och pedagogiskt sätt förklara den nya moderna cancerbehandlingen som även om detta handlar om hudcancer förhoppningsvis finns tillgängligt för alla cancerdiagnoser framöver.

Njurcancerföreningen skriver i en debattartikel hos Altinget.se om hur gamla regelverk hindrar snabba beslut om nya cancerläkemedel. Även beslutande myndigheter erkänner öppet att de nuvarande reglerna är en bromskloss för nya behandlingar.